OCR Text |
Show I.drdagtn den PAUL Port-Loui- oeK V1RG1N1E af BERXARDIX DE SAIXT-PIERRE- . e, Iort-Loui- Port-Loui- bak-grund- en andan af 5n. ar icke naou sa kallad patentmcdicin. utan resuliatet af arslan erfarenlict. Ueredt af starkt medicinska filter ocli rotter, starker den systemet, bringar nytt lif och allasnar sjukdomsfroha ur kroppen. Detta lakemedel saljes blott genom lokalajgcnter. Om injgcn a pent llnnes i Edert orannskaj), sa skrif till DR. PETER FAHRriEY, e e af-tr- a oC-na- lliiing. Hamm dagn satt i en kupe pd en engelsk jernviig en knarrig herre, som pd sittplatsen bred-'d- d sig hade staplat upp ett litet Alla de berg nf So. 112-1- 14 Iloyne Ave. - - Chicago, st . 111. SSSSSSSSSSSSS2SSSSSSSS( ol-rig- a platserna voro upptagna af neg-rinn- till-hjel- DR. PETERS a hvilka han snait anmade dterkomma, for att nedsatta sig liar. Men det var just i den farliga drstiden, som han anlande till Madagaskar, nemligen i medio af Oktober; och kort efter ankomsten insjukna-dr han och dog i den ptstartade feber. som all-, der under sex mdnader af dret och som tid skall utgbra ett hinder for Euiopeerna att der bosatta sig. De saker, han fort med sig, forskingrades efter hans dbd, sdsom det oita gdr med folk, som do i fiammande lander. Hans unga liustru, hvilken han qvarlemnat var nu enka, med ett bain pd under sitt hjerta och blottstiild pd all mensklig lijelp, utom den, som egnades henne af en hvilken hon medhade. Dessutom befann lion sig i ett land, tier hon var alldeles okand. Dd hon efter dens d5d, som utgjort hennes allt, icke ville hos ndgon menniska anhdlla om hjelp, hemtade hon mod af sjelfva sin olyeka. Hon beslot sdledes att med sin slafvinnas odla ett litet stycke land, for att skaffa sig ra-sa- Pd ostra sidan af flet berg, som hojer sig ser bakom staden Port Louis jid nian, pd en iiium odlad mark, ruinerna efter tvd smd liyddor. De ligga niUtan midt uti en ddld, bildad af hoga klippor. Denna dald bar blott en enda bppning, och det dt norra sidan. Till venster synes det sd kallade Upptaektsberget, hvarifrdn de till on ankomniande fartyg signaleras och s vid hvars fot staden ar belagen. Till s hdger ar den vag, soni leder fidn till trakten af Pampletnousses. Langre b'ort hojc r sig kyrkan af samma namti, pd en med batnburor bevuxen stor slatt, och liingst i en skog, som stracker sig till yttcrsta 3 IMG. Det fins som bekant mdnga ogina poisoner, som exetnpelvis pd jern agsresor genom allehan-dknep och osanningar soka fdiskalhi sig stone och beqva-marutrvmme, ;in de mediesan-degentligen kunna vara nojd a med att se dem lagga beslag pd. Men det hander stundom, att de hiirigenom rdka ilia ut och sdledes skaffa sig sjelfva en ratt vis e (1) Januari En bestrafCad osctnning. drar hade satt sig emot denna fdrening derfore, att han icke var adelsman. s Herr de la Tour lemnade sin fru i till ofver for och denna Madagaskar, sjelf 5, pd i afsigt att der tillhandla sig ndgra negrer, med poljetong. 11 resande. Vid niista station en herre, som i artig ton frdgade. Ar den har platscn uppta-gen- ? Ja, svarade den knarrige, den tillhor en herre, som gdtt ut ett ogonblick for att kopa p (Zion's tid-ninga- r. Co-operati- Mercantile Institution) ve lifsuppelialle. Plickar man dt hafsstranden, sd liar man I en nastan obebodd trakt, hvars niark fick midtfiamfor sig Grafviken, litet mer till hoger i odlas afh vein som heist, valde hon icke bland Jasd, sade nykomlingen, som Otycksudden, och annu langre bort den omiitli-g- a bland heller icke och de bordigaste jordstraekor genomskddade knepet; nd; alltid oceanen, der man varsebhfver, nastan i rekommenderar sitt rikhaltiga lager af som voro bast belagna for liandel. utan kan jag fd sitta liar, tills han dem, jemnhojd med vatten3rtan,ndgra smd obebodda hon sokte ett tillhdll bland bergen, ngon kommer tillbaka. som liknar en baoar, deribland der hon kunde lefva ensam och Dermed plockade han undan fristad, stion midt ibland vdgorna. 4 staden gick hon dd till dessa klipFrdn okiind. sakerna och satte sig. id ingdngen till namtide dal, der sd mdnga i sitt bo. lik i hon utan der fogeln drog sig undan, por, Tdget satte sig gdng, ioremdl mota ogat, upprepar eko frdn bergen, och lidande vartl-se- r att tidningskoparen infann sig. hehofliga for den slora allmiiuheten ivom Utah och alia en hos Det ar kansliga utan uppehdll, bdde ddnet af de stormvindar, Han n itte ha gloint sig gemensam instinkt, att soka skydd pd de som skaka de narbelagne skogarnes trad, och avgransande tin Hoi ur oh liksom vore och stallen, vildaste enriigaste qvar, anmarkte nykomlingen till brusandet af de vilda vdgor, som br3ta sig mot Under mera an tjugu dr har denna linndelsinstitution haft det klippor en Forskansning mot otyckan och som den knarrige. strandens klippor. MATTOR skulle naturens stillhet kunna vagga sjalens oro Hm, svarade denna forla-ge- storsta och bast sorterade lager af: KLADER, TYGER, Men har man val hunnit till foten af kojorna, KOLOXIAL-VAROBADER och SELDON, kan-k- e har han gdtt in i en och TA PETER, SKODON, till sotnns. Men forsynen, som alltid kommer sd hores icke mera ndgot buller och man har GLAbVAROR och saint MEDJCINER TORSLIN en JERN, annan kupe. nodvandig oss till hjelp, dd vi blott onska for ogonen ingcnting annat an hoga, branta for bestamda ocli Allt af biista bered-skap, i AFOTEKSVAROR. den och qvalitet skulle Yld niista station trost, hade dt fru de la Tour en gdfva klippor, liknande murar. Tradgrupper vaxa till tjenst. alltid for-mhandelsbitrdden e Svenska som hvarken rikedomar eller hoghet knarrige lemna tdget och bcirja-d- billiga priser. sd val vid foten af dessa klippor som i hvarje samla ihop sina effekter. skanka. T. G. WEBBER, Superintendent. remna ja anda upp till topparne, der molnen vaninna. en bestod den andre hejdade konom Men af Denna gdfva de hvassa forbi. som Regndropparne, stryka Sedan ett dr tillbaka hade en ung, liflig, god genast, siigande: och hoga bergspetsarne draga till sig, mdla ofta - Xej, ni kan inte taga dessa och omsint qvinna bebott detta stalle. Hennes Stora och smd regnbdgens alia farger pd debruna och grona i fodd ni sade sjelf, att de tillho-r- a Hon var var Bretagnamn saker; Marguerite. sidorna och underhdlla bestiindigt de vid foten en annan herre, som steg af ne af beskedligt bondfolk, som alskade henne belagna kallor, hvaraf den lilla Latanierfloden och bland hvilka hon standigt skulle funnit sig vid forra stationen! har sitt ursprung. t Den knarrige blef ncket lycklig, sdvida hon icke haft den svagheten att Glas-Varo- f En djup t3rstnad rdder i denna inhagnad, och bedyrade: en adelsman i grannskapet, af locka ldta sig &i och bdde der der allt ar sd stilla, luften, vattnet med henne. Men dd Det ar mina saker, och ni hvilken lofvat sig gifta 'Cl i stort nr val och till de ljuset hafva ett eget slags ljufhet. Knappast sin passion tilifredsstald, ofvergaf har inte med dem att gora! fann denne VETA priser, upprepar eko det vilda suset af de pd kullarne Men den andre holl fast vid Idgsta han henne och vagrade till och med att lemna TER af alia slag, och vaxande palmtraden, hvilkas ldnga blad stan-dig- t i ddkondukto-rehans yttrande, och undcrstbd dt det barn, hon bar sitt skote. allt som hehofres for ett i.Tt T synas gunga for vinden. n denne infann lemna alltid has, fivves att tillgd for afgaf sig, Dd beslot Marguerite att En mild dager upplyser dalens djup, der sin dom i enlighet derhos byn, der hon var fodd, for att fara till ndgon af icke skiner lorr an vid middagstiden, medan med: ofver skammen ett der och kolonierna dolja e solstrdlar-npd de mest upphojda omgifningarna som hade berdfvat henne en fattig flickas Jag mdste ta sakerna i leka allt ifrdn dagens fSrsta gryning, synner-ligas- t men om den der herrn, som enda hemgift ett godt namn och rykte. pd de spetsar, som hoja sig ofver bergets ni sade eger dem, inte anmiiler Sd kom hon till denna 5, der en gammal skugga, och hvilka, skiftande i guld och purpur, i den hon kopte for en obetydlig summa, sig, utan ni i morgou kan Co., afteckna sig pd himlens azur. saker for till varatagna som hon fdtt Idna, hjelpte henne att odla en Huru gerna begaf jag mig icke och det 37-- 43 W. 1st South str. bevisa, att de tillkora er, vrd af denna trakt. "" ratt ofta till detta stalle, der man pd en gdng f fV ,ly dem naturligtvis. tfcT Den storsta Fru de la Tour, dtfoljd af sin negrinna, fann njuterafden mest obegransade utsigt och den Den knipsluge handeln i territoriet. misslyckadt har Marguerite, som ammade sitt barn. Hon djupaste enslighet! vredeoch af i var herrn och det eu ofver rdka purpurrdd att blef qvinna, fortjust En dag, dd jag hade satt mig mellan de utstfitte dtskilligamindre vackra en belagenliet sd lik hennes egen. I fd ord niimnda hyddorna, for att ratt grundligt hon sin forra stallning och sina narvaran-d- e tillmalen mot bdde den elake rederas miner, sdg jag en dldrig man kom-m- a 4oS Milwaukee Are. 43S sande och konduktoren; men det beh of. for-n- a gdende. Hans kladsel bestod, enligt de Chicagos LEDANDE SPEC1AL1STER.fra it Vid fru de la Touis beriittelse rordes Margue hjelpte icke, och till pd kopet inbyggarnes bruk, afen kortjacka och ett il.riiof afi.id yli lijylp MAX ELLER gVLNXA, om du rite till det varmaste deltagande; och som hon varnade konduktoren honom for en skickliu speciaVt, d och Barfotad med Ml.illCENCXS MAS1ARE, sA rAdfrfljja di benklader. vida ldnga, par af Staten och de crkamlt HASTE, lliardma, il.Aande, mattaude liellre ville vinna hennes fortroende, an hennes faran att skymfa och hindra en gick han och stodde sig pd en kapp af . och kroniska nervosa sjukdomar, ocli sAR pft huden och kroppen. HEML10A i tjensteutof-ninghans tjensteman aktuing, tillstod hon utan forbehdll den kunna tj viekt ocli siikcrt Rotas af dcsse erfatne och eller ebenholts. Hans hdr var af dlder alldeles hvitt; de andra passage-rarne- s Under R All. Alla bref och medicincr siindas lRIV ST. IXGE FRIA henne som hade lakare. brottslig gjort adelt och okonstladt. hans ansigtsuttr3-chan afiiigs-n- a MAX, alia foljder af liemliga vanor hotas fortasi af dem. SIvRIF I DAG. mdste skratt och j Jag helsade vordnadsfullt pd honom. Han tillade hon grdtande sig utan sina effekter. Hvad mig bctraffar helsade mig tillbaka, och efter att en stund hafdem morgon utbekom han sd har jag fortjent mitt ode; men ni, min fru, ni va betraktat mig, nalkades han och kom och .i: myeket riktigt; men han liir ha satte sig pd samma kulle, der jag hade tagit som ar dygdig och andd sd olycklig!... en dyr ed att aldrig mer svurit Och hon erbjod den unga enkan sin hydda fortroen-de- , plats. Uppmuntrad af detta bevis pd forsokasigpd ett sd olampligt och sin vanskap. beslot jag att borja ett samtal med honom. knep. I.X.UIltKKAI) IS I. N S K 1.AKAUK. Fru de la Tour, djupt rord af ett sd omt Kan ni saga mig, min far, sade jag, hvem 40 DEARBORN STREET, CHICAGO, ILL. slot henne i sina armar och utropade: dessa hyddor hafva tillhort? ata .jukdonisr, Sfien om dess Sro I'lnjit Betiundlar fnMr.idcv.s kroniska och prl, man Xdr kananlitaengod a i lit lidnnile. hvilkct man lattfiuLb form af ec framskridna 0, jag ser att Gud vill satta en grans for Sjukdomar Min son, svarade han, dessa miner och dessa holas anabbt oih aakrrt. och it rad mandoin uuominnirar fork. for tredjcdelen re ofmilhga id aig, ha omkring i er omhet han mera lidanden, det ingifvit q, nnNinkdomar. Katarr. rrnmiitisni, tlj riia, ode fait beboddes och odlades fordom af tvenne eamt irrsjukloniar, alia audra laga hudrjukdomar bolus oIHImrt. af hvad qvacksalfvare begara, Rmiirtsani nr ill I. ast n i tits ocn utslug er alldeles an skriftlomn hiniTiiuda ar kunua som honom k mot to lilll.ille att frammande, mm hafia 1'aUcntiT porsonllgcn, mig, kande liar jag och som sig bcHkafTonlict. lie amottagna hrofvcn lasna familjer, som ltfde har hvarfor dd iche hanvanda sig till sigh tlli honom mod n irmaroaf npiigift omsk sjukdomotis atiforvand-ter- . af mina .'imla erfarit narmaste kan fullt m"d ffirtroomle man att sig till honom. hosvaraa doktorn, pprsonligcii ndgonsin lyckliga. Deras historia ar ganska rorar.de; All honom? Dr. N. Rosenberg Co. homlighallea. bn hok pi svenska sprilkct. i liiien HU helma orh ett msander fmiiaiken. som hceiite en Hides till s fritt hvar, men hvilken Europe skulle val har, pd denna Ijrl. Iit lif. i dr varit Adies: DR. R. WESTFELT, 40 Dearborn Street, Room 7, bekant med Marguerite, och fastiin Chicago harnu mdnga var 6, Jag Indien till vilja belagna biista ensliga, pd vagen Amerikas en af for ansedt Kontoretid: Ihanlairar 10-- 4. CHICAGO. ILL. Onsdagar och LOrdagar 10 H. jag bodde, dd liksom nu, pd halfannan mils bondagar 101. sig for ndgra okanda menniskors oden? af kur kroniska, for anstalter i Ldnder bakom borta skogen, harifrdn, Hvem skulle ocksd vilja lefva har, fattig och och nei vosa sjukdomdr, raknade Menniskorna Berget, och jag mig dock for hennes privata ga nojd?... okiind, ehuru tycklig storre stader kan en och ar billig. Se annonsen. och stora IenafEuropas granne. om talas heist hora konungars vilja Cage man! Har du fiirlorat gata, en enda mur, ofta for flera dr dtskilja de mans historia, som likval tjenar till intet. narmaste sliigtingar; men pd de nya kolonierna din helsa, ar lifvet dig till en bbr Min far, genmalte jag, af ert utseende och 53 DEARBORN STREET, CHICAGO, ILL, anscr man for grannar dem, frdn hvilka man da? Sik hot innan det iir for ert tal ar det latt att inse, det ni har forvarfvat under Btatcn Illinoia agar, har eiistorat i n&gra och tnkorporerat och berg. Synnerligast sent. Gd ej till qvacksalt rare, af trot io fir, och Arden ende MkandinaviKke ldkarennsitalt blott sd haf skogar skiljes Om er tid tilldter, erfarenhet. kur af kroniska ocl en er 1 djup Amerlka, aom hartillgjort behandlingochoch ar stand till att tala och till vdr dd on dref sd liten handel pd Indihanvand den sjukdomar utan specialitet, dig tiden, denna om vet ni privata pd hvad for mig brofvexia med svenska patientcr pit deras eget spr&k. godheten beratta landsman, Dr. Wcstfclt en, var man van sd snart man var granne, och odemarks forne invdnare, och var ofvertygad i frimar-kerrnmatism och rikt, iirilsf Hjakdomar, KRONISKA SJUKDOMAR,! e&Bom gastfrihet mot grannar betraktades bdde som i Chicago. Ins.ind 6c att hvarje menniska, afven den af verldens lef versij u kdomar, d ali matsmitltninK, kort bok sin och han sunder dig Hdiunliishet. orent blod, buhandlas'ined en pligL och ett noje. kiirtelHjnka, utrilag, mest fordarfvade, alskar att hora talas stol flttinging, aUakxon'isiTa VkdomaLaamtqvinnosgukuomar adt och ett min helsa forr icke veta fdtt till att hade lyckligt grann-qvinn- a Viigen skanka. Jag om den sallhet,som naturen ochd3-gdefdtt ett sallskap, an jag begaf mig dit, lif. Se annonsen. Lik den, som soker att for sitt minne dter-kall- a for att erbjuda dem allt mojligt bitrade. I fru vissa smd omstandigheter, stodde gubben IaingNot hotait. Mragna tronom obstinksamhot i nngdomon, onatnrlia vanor med alia deras fdrfilrllga fdljde, fann jag en person af ytterst fordel-aktila de Tour En gammal liikare, cj l.mra praktiserande. har sksom fiirslappning, fiiriorad mandom orh lifHkraft, odnttlighet till skdtando en stund sin panna mot bdda handerna, hvaref-te- r ctitmdi-njur- - och blaNsjukdomar, sva ry.g och af afftirer, onaturlica uttomningar, och adelt, ehuru ganska sorgbundet utmisbumur, ett f.itt i hiinderna, frstn botas fort, otnsorgsfullt, hilligt och i djapaste tjHthet med han beriittade foljande: smKrtsam arinkastnin. aom lukcmedel, ett biinpelt vot'atubhskt h&rvarande liikare. Undvlk annon- sakraoth ofelbara medel, icke kKnda af andra seende. Hon var helt nara sin nedkomst. Ar 1726 hade cn ung man frdn Normandie, och deras bocker, som enda t ar bedrageri och svindel, ank ;da pA att Herande qvacksalfvare haetigt och sa ert lotarlungwjt, bronchi' is, katarr, eder med full tillit till obb, och vi skola fr&iTBodtTogna ochhanvand mennlskor, nfvensft penmngar vorc draga Aatma och alia ftmp- ocli luncsjukdomar, Jag sade de bdda fruntimren, att det tid och medosviklig s.lkerhetkterhringa belsa och liiakraft. iiedicin siadcs med stor ornsorg vid namn de la Tour, beslutit att begifva sig till botcmcdel mot nerrptag' pA kort ett abnolut och radikalt heist. som hvilken till i och plats djupaste hemlij;het hogst nodvandigt for deras barns skull, dels till hot och alia nervjukdommur, och efter att hafva denna o, efter att i Fiankrike forgafves hafva botande formflga i tusen kunde af annan cbo dess att mhrkvardia forckommande ndgon piofvat sokt en syssla och understod af sin slagt. Han full, kande ban det om in jdigt, att g ira det komma och nedsatta sig der, att de sins emcl-la- tals medforde sin unga maka, som han tillbad och bekant Mr sina lidanae u.edmenniskor. Dnfveq af denna bevekelsegrund och dngkaa att aflijelpa en af oss ntglfven bok pi 49 Bidor, behsndlar Smnena lifvets hemligheter. Kkten-kapskulle dela den lilla dalen, som bestod af af hvilken han var pd det ommaste alskad. sjukdomar. hrmliira Hynder och lidande, vill jag B'inda alldoles fritt till fUrhkllandet mellan man oeh qvinna. De tunnland bddo un kan. b arnica fritt 1 fdrbegi&t Omolag af bvarjo privata jord. mig gora menskligt etc., och horde lasae fi'imarken. tjugu fliljder, Den unga frun harstammade frdn en gammal alia, som r.nska det. delta reccpt pft tjrsko, franska deras, 4 Cent i af vid en hvar till mottagandet, anvinninil r engelska spraken, saint fui!tt.iodig Konsnltation fri. Bref knnna ekrifvaa mad 3: belgdagar 10dimna delning och jag skiftade jorden i tvenne elh fur tillrcdnmg och b.uk. Samiefl pr post, n ir man och rik adlig familj i en af Frankrikes provinser; fall tillit. oeh idrtr oende, di innehiilet pi det atrangaste hemlighallea. Adreesera bifocur frniiirke. - Pmnt r denna tidning. och lotter. em'lllock' DR. N. ROSENBERG CO., 53 Dearborn Str., B 329, Chicago, III. A !oje.s,820 men han hade i hemlighet och utan all hemgift N, k. UoiUcatir, foral(Forts.) hennes vid emedan henne, ldtit viga sig Dot ftorftci Ijanbclsljus for-dol- IDcftcm, d Coin-de-Mir- sorters Varor Alla n, dr Kpkggpiplar, upp-brag- era ll rat u tjen-stema- so-le- n fel-ste- g, for-va- r; II. Dinwoodeyi ne-ge- r, Furniture n utbe-kommer- ni A' be-skr- be-trak- ta ""I ef bar-hufvu- e llLOD-siukdoma- e r k ol3-ckli- V mi-n- i In-i- I Adra-- -- K OI A af-stdn- d fram-stdend- e 1 for-dom- ar n Privata och nervosa sjukdomar gt k - n orr.-krin- UNCDOMENS RADC!FVARE, g et, A'onforsMd.-nsockendagarl- -1. |