OCR Text |
Show V, Prenumerationsafgift: fAH UNIVERSITY TJ Losnummer: 6 cents. $1 per &r. REDAKTOR och EGARE: rcbcigcn ben U OTTO RYDMAN. 3dnuari 1895. yn-gr- e Ar n. en-da- st ha-star- dollar-stycke- hun-drat- al enan-klagar- g re-n- . s g hit-til- ls till-var- e lan-de- t. gt ord-narn- m valsig-ntlsern- verl-den- s fore-stall- ordi-nanser- sa-ke- n g, o Deri-geno- pastor, Axel Lundeberg, ett skriftligt lofte att aldrig lasa bibeln vid gudstjensterna, att icke framstalla Jeqs som ett monster for sainfundets medlemmar att efterlikna o. s. v. Att en forsam-lin- g forbjuderen prest att lasa bibeln i kyrkan ar nAgot i sitt slag enastAende och visar till hvilken grad af ofordragsamhet s. k. frisinthet i religionen leder. Pastor Lundeberg kunde natur-ligtvi- s icke ingA pA en sA 2lmcrifcwtytt. egen-doml- ig begaran utan lemnade staden for att se sig om efttr annan mera sympatisk verknings-krets- . Aldrig har vdl ett mord framkallat sA stor sensation som inordet pA miss Catherine Ging, som nyligen egde rum i Minneapolis, Minn. Det var planlagdt afen ung affarsman vid namn Harry llayward, som pA ett eller annat satt lyckats vinna koutroll ofver miss Ging. llayward hade lyckats ofverta-l- a sitt offer att forsakra sitt lif lor 10,000 sarnt till honom Det forsakringsbrefvet. var dessa penningar han ville At. For sin broder Andry omtalade han sin afsigt, men denne afrAd-dad- e honom pA det ifrigaste SAval miss Ging som a broderna bodde i den s. k. vid Ilenepin ave. och 13th st. Sjelf vAgade Harry ej begA mordet, utan hade formAtt Charles A. Blixt, en eldare i byggnaden, att utfora detta. Miss Ging lockades att vid sjutiden pA kvallen foretaga en Jresa till Excelcior-vage- n och blef der mordad af Blixt medelst ett revolverskott samt efterAt utkastad pA vagen. Hayward hade under tiden gAtt tillteatern med en miss Barthelson och framvisa sitt alibi, hvari-genohan trodcle sig fri frAn alia misstankar. SA var dock ej fdihAllandet. Han och brodern arresterades, och senare afven Blixt. SAval Andry Hayward som Blixt hafva aflagt fullstan-di- g bekannelse, men Harry Hayward nekar hArdnackadt. full-koml- ig ta der-ilrA- n. bA-d- Oznrk-byggnade- n lyc-kad- es m kanna alltid, nar nAgon oss, men ej, nar visAra andra. Vi a, o A 6 21 rg. , Salt Lake City, Utah alia dem, som tro, omvanda sig jag moter en adel sjal, ar jag nien ville liogst fA af slagtens huru missionspresident och bli dopta, och gifver dem glad att halsa honom med de medlemniar medfolja till kyrko-gArdeDet kraft till att ofvervinna allt varmaste ord, sak samma hvar En af dem som vAgade Van Cott en gAng sade: Hdllet i skandinaviska mdtet l ar ingen fara for Liljenquist, ondt. JagsSger detta, ty jag personen ar fodd eller hvem han forsoket var Steins aldste son, 14:de wardets samlingslokal LAten denna Isaac. Ilan bestalde en omnisade han, "ty han ar arlig och vet att det ar sanning. Jag (or ofiigt ar. den och stA 3 till icke tala skulle kansla rAda eder som har hos ror ar Januari ej hans. torsdagen ej alia, ty bus, lyfte den lilla kistan i denna nAgot vo1895. visste om att vi aro har for oeh begafsig derpA, Atfoljdaf ihAgkommen att jag jag ej Jag forundrade mig ofver detta eder, Herrens Ande. re understodd af att blifva det. basta folk pA jornAgra fA vanner, pA vag uttryck och tankte for mig sjelf: DA mot de dodas gArdar. Vagen Ar det nAgon fortjenst att vara jag var pojke, var jag radd den. Jag framstAr som ett redskap och fur onda for sA Folken dit bar ofver en lAgt liggande sAsom redan framhAllas. skall det andar, att aro, spoken sagdt, i Herrens hand, om han villgifva arlig, det finnes dA vet men att sAdan? en pA ar att nu, trakt, som vid flodtiden all tid Aktenskapct nedAtgAende. jag Jag person mig nAgot att saga som kan vastAr fallna andar i under vatten. DA de hun-ni- t tor 100 mer olAst en kommerallt missionskontoret sAg pA omkring ringakteing ra till uppmuntran for oss. Iefver som menniska bland och och som efterhand men med var dem, ungefar halfvags, narmade aldrig hvarje guld, Lifvet ar en strid frAr. borjan kista fioden af vredeoch de aro om att familjerna upplosas, upplosas sig upptanda hastigt utifrAn hafvet. jag till slutet och om vi fulborda frestad. Jag tankte, att kun-dnationer-naDe for krafter n s , ocksA af mannen alia sA arbeta att nationerna, ty piskade pA unga striden och vinna segren, dA toge ett 5 eder och men a aJla och bestAr huuno det oaktadt storta se af kande faniiljer-udet. ej mig grundval ingen ju vi Jag vara lyckliga. skola i samma torderf som undan. menniskor stod VAra vattnet men Snart aro frestelsen ej att akteuskapsband nAgot, taga Jag tankte som pojke, att om de till radd Inseende ar af och aro och ej ett stracka annat tankte uti, derofver, hjulnafven. sig upp sjelfva jag slag jag jag hade kunnat fA fatt pA fader jag in i evigheten, om vi ej bryta faran spilnde korsvennen ifrAn som sA, att om ingen for dem. Att det finnes ett Adam, skulle jag gett honom nAfor onda andar om hastarne, svangde sig skynd-sam- t annan sAg mig, hvarje rent besked, ty jag hade hort jag toge Vi Iefver vi visssom sA en ses skola som och pA menniska, se, upp pA den ena af dem och jorden, gAng sAg jag det sjelf frAn den tid jag borjade att lara got, sA frAn stallet, lemnande red vi sA till vi och oss se kunna sluta skola att kunna och deraf, pA andra pA nAgot, att han var skuld till allt te att jag var skjldig, och vAra Isaac e hans foljeslagare At och af en forstA det var deras ratta karakter. sy tredjcdel ondt i verlden. Jag larde att satt skulle jag standigt ha vansk-lifolio ode. Vid en bro hek nara i deras och Det ar redan nu mycket vid min sida. SAlunda skon andeverlden som Adam och Eva blifvit uteslutna for nAgon att hyckla for vAra stranden holl han dock pA att fA frAn allt godt eller att de fallit ar det med oss alia: Om vi gora gjorde uppror emot Gud och i sA djupt de kunde. Men jag har ondt mot nAgon, sA ar det ilia blefvo nedkastade pA jorden broder denna kyrka. Hurskall med lifvet plikta lor sin fegliet. en erhAlla tillAtelse blifva det utan da nar det hogre ljuset Den hast. hvarpA han red, gick sAlunda vi den att for som skada, lart nAgot annat sedan. Om vi kommer? vet vi For Oaktadt detta den men skadan att blifva vardige ner sig A den sondriga bron, af storsta jag gora lagga marke till hvad som sades i s kastadc icke rike mAste vi ar Guds vi hafva oss derpA sin ryttare och genom evangelium, borgare sjeitva, ty jag vid fallet: Nu ha de blifvit lika dock mot i dem. de elden vAr Hade som for haft radd om sju samsAjemte den andra i land. guldet renas en af oss, kunna vi forstA att ett 9jelfmedvetande lefvan-Det var med yttersta moda kar-le- n , gAnger. fallet var till deras valsignelse. brottslighet och det ar varre an makten, hade jag ej varit I i kunde radde sig frAn att de och varit har i afton. Det Ingen tillfredsstallelse finnes Och Eva gladde sig och sade: allt annat. Den enda verkliga till- drunkna. Under tiden sutto de Hade det ej varit for vArt fall, Huru skola vi kunna ha tillit samma med eder. Men nu aro synd. vi Herren har och gladjen ar dA ofriga i omnibusen, Angestfullt vi tilliten fredsstallelsen till forlora bevarat om har, ty nAgon, skulle vi ej fAtt barn eller kant vAr vi vara och Det anden underdA-nig- . iakttagande huru vattnet steg som oss blir till enda kunna oss, sjelfva? kropp trygga gladjen att blifva foraldrar. vi kunVi och som under hans och onska alia oss kan att behAlla allt mer omkring dem. Ddden beskydd, sjelftillit gifva Detta var alltsA i verkligheten Man-nenvi ej gora tycktes vara ound viklig. i som om hAlla till honom men na lifvet oss uppe tala ett jor denna kropp, ar att ett framsteg. Vi hade aldrig va- kan med sin diskt barn talar till hjelplosa belagenhet hade fader, det ratta, kan det droja lange, rit hvad vi aro, om det ej varit veta, att Herren ar tillfreds emellertid AterfA iakttagits frAn laad for fallet af vAra fdrsta foraldrar oss i dag. Det ar omojligt att oaktadt det ofta tyckes oss, att mycket lange innan vi bAt utsandes frAn den nar erhAlla lifvets krona utan att ha han profvar oss for hArdt. Hade densamma, och vi veta, att vAr och en i lustgArden. fullkoni-libelagaa raddningsstationen. FA Om an detta lifvet ar en strid kampat troget intill slutetafdet-t- a det ej varit for profningar, hade vi tillvaro kan aldrig bli i kunskap-Meforr an anden blifvit forenad ogonblick efter det mannen hnn lif,och det hade varit omoj- ej kunnat framskrfrAn borjan till slut, sA ar det vi med den AteruppstAndna krop-pen- , nit stiga ned i bAten och den lilla om det for oss ha kun' att gora kampat dock sakert att vi aldrig skola ligt itta, bistAnd. som oss Herrens trots na i, moter utan allt, o ty en lefvande sjal bestAr af likkisian blifvit till den samma erhAlla en mera betydelsefull bar-nei sA Intet kan skada oss pi denna lifvet, vara t kroppen och anden, och vi kun- ofverfiyttad, kom en valdig vAg lugna soin an denna. VAr tillfredsstal-lelspA moderns arm. fag vet na aldrig bli fullt lyckliga forr och ryckte omnibusen med sig ar att vi blifva litet battre jord, om Herren ar vAr yan ut pA djupet. for hvarje dag att vi forstA li- om vi s5ka att segra ofver verl- detta af erfarenhet, och derfor an de blifvit forenade. Vi det vArt och hur derom. veta vittnar den, forskrackligt djefvulea egetkott. jag tet mera for hvarje dag. Och Pdf ven har nyhgen utfardat Vi ha lemnat allt i vArt foster- ar for dem som gora det onda, en vAr storsta gladje ar, om vi vid Nar vi slutat skola vi dA vara ny "bulla, som Adragit sig lifvets slut kunna saga: Jag har tacksamma for profningarne, ty land och kommit hit ut till ett for dem som tappa tron. MA stor uppmarksamhet har i det ar igeuom dem, vi erhAlla aflagset land, och det ar forun-derli- 'derfor Herrens frid vara ofver Han har nemligen forbju-di- t fullbordat loppet. Invi mA behAlla eder Men i vi och och for det verlden. tro att tillvaxa veta, mig, goda. katoliker som oss att tillhora Knights allt har besvarar Trots i stAnd mA vi bli och utan tron Herren till ar det kan komma att att eller Odd Fellow genom inspirationens gen of vAr vi kunna i denna Pythias tillvaro, belona-re.soi vi rum hafva rost deras det han Herrens ar arbeta tro att att att hitkommit, pA heliga Ett stort antal katolivara lyckliga om vi aro tillfreds a for menniskornas fralsning, hvil-ke- t vi Om det skulle kunna honom. soka ej mottaga ker aro nu medlemmar i dem. med oss ijelfva. nAi Hersom bli och skulle en det vore huru ar arbete beseglingarne salighet strid, Ett bevis pA, att Ilerren har Knyjad. Till New Orleans rens hus for oss sjelfva och for lAngt ofvergAr den, hvilken forlAtit en menniska hennes synd gon seger? en valkliidd man, omanlande a religiosa i allmanhet af ett eller annat slag, ar dA hon Vi ha den tillfiedsstallelsefram-fo- r de doda. Om en person hAller 45 Ar, som haft plats i en kring verlden att vi veta, det viidet pA att drunkna, mAste vi gora sig, bestAende uti att for hor upp med att gora denna Ilan hade skola forenas med vAr fot fast for att kunna radda evigt spela pA harpor och sjun-ga- , sofvagn pA tAget. synd. Nar en menniska har fAtt tillkommande tvA med sig fyrkantiga lAdor, och sA vidare. En dylik sakraft att upphora med nAgot vAra kara bar pA jorden, om vi den nodstalde. Genom att ingA han var mycKet radd om. som Verl- i Herrens hus och mottaga lighet skulle jag icke kunna ondt, sA ar detta, sager jag, ett gora oss vardiga dertill. Han tog en droska och skulle oss forst for tillkommande. den tviflar hvilket vi kunna forstA, det gosjelfva, pA bevis pA att Herren gifvit henne Aka till myntet. Men kusken, kraften dertill och dermed forl- Hon glider nedAt i stallet for att ra vi foten fast, och genom att om vi till exempel antaga, soin trodde att lAdorna innehol-lAtit hvad hon forut brutit. hoja sig. MAnga menniskor gA sedan utfora ordinanserna for de att vAr sAngkor har ej skulle gobomber, forde honom i stallet i I statskyrkan i Sverige, kom-me- r djupa funderingar om de skola doda, racka vi en hjelpandehand ra annat an sjunga, oupphorli-ge- n till polisstationen. Der kom lif- till dem, till vAra slagtingar och sjunga, den ena timmen och i Mannen hette Erjag ibAg, brukades det vid kanna hvarandra nar detta dagen. n ratteli-gevet ar slut, eller om det i verk- till andra, som ha stridit dagen efter den andra utan nyAret sagas af presten unge-fa- r och nest ar president for Yeager hvilken plAga skulle ej pA jorden anda ifrAn Abels ligheten ens fins ett lif efter detsAlunda: i en liten bank en stad Lewis-berta. En person yttrade till mig: tid, ty alia sAdana aro vAra detta till slut bli bAde for dem Oss predikas Ar frAn Ar, Fla. Han sade att lAdorna Nej, Men Gud oss ingen battringfAr. Kunde jag blott tro eller veta, slagtingar. Som jag forut sade, och dein som horde derpA? iunehollo solida guldtackor till Det predikades alltid.menfolket att jag skulle kanna mitt barn strid och profningar aro vAr en battre salighet ar det, nar ett varde af $10,000, som han eller min hustru i nasta lifvet, dA lott, och de voro vAr Fralsares du fAtt det bra och ar i en god blef aldrig battre for det. inkopc for $6,000, oeh han hade Jag har den tillfredsstallelsen vore jag nojd. Mina syskon! lott, och det ar ej godt for oss stallning, timligen eller andligen, kommit till New Orleans for att utan att kunna tro och veta att icke ha nAgra profningar, att du dA gAr och hjelper din 1A dem att det ar annorlunda i Zion myatade. Polisen kunde att det har finues mAnga som detta, ar lifvet ingenting vardt! om vi skola tanka att uppnA det broder till uppnAendet af samma icke afgora, om det var guld, efterhand vinna seger Sfver sig Jag vet att det ar evigt lif att mAl vi ha i sigtee Det hade ej goda stallning; ingen kan gora utan tvA polisman sandes med sjelfva och att de vid detta uya kanna Gud och den han sande, varit ratt af Jesus att fordra af det battre. Amen. till Yeager myntet, och der, efter Huru mAnga sin Fader englars hjelp, dA han Ars ingAng aro battre an de vo-r- Jesus Kristus. anstaldt prof, upptacktes,att det kanna dem? Jesus sade: Haden profvades till det yttersta, utan forut. var endast messing. an sade: Ske din viljt! VAr godbet eller ondhet kunna I kant min Fader, kanden i ock-sliibeln forbjnden. Under fick han makt att taga vi bast veta sjelfva. Hvad hjelp-t- e mig, ty jag gor min Faders medehiden tillhorde bibeln de i e lif sitt igen, som han nedlagt Han sade ock: det mig, om hela verlden sade, gerningar. antal och bockernas for sin Faders vilja. i lorbjudna att jag vore en god man, om Fadr, verlden banner dig Pd utgifvas tystca n sprdket den som den uts&ttesigder-igenoilaste Vi aro i Zion, antingen I tron jag inom mig sjelf visste att jag icke, men jag tackar dig, att du 883 tidningar. Forenta Staterna for forloljelsen. Nya.e icke vore det? Eller hvad kunde har bevarat dem, som du gaf det eller ej. Och har skall enligt Af dessa aro 101 dagliga. toleran-tmera ha tider visat fem fern visa finnas och sig liknelsen af de verlden. aro man om ej Jag sade, att mig, ty det skada mig, mot den heliga urkunden. Allt hvad for alia, som skola fAvitska jungfrur. afven om beder en vore man, dAlig JBeyrafnlng hindrad af jag jag ; Likval har just nu ett bibelforbud Steins blifva skall mAtte de uppfyllas. tidvattnet. Familjen profeterna sagt, visste med mig sjelf, att jag ej tro pA dem, att midt i vAr goda stad utfardats kom-nrAd barn lilla att gifva Atlantic City, Pa., dog Jag har ett godt gjort ondt mot n Agon eller med bevarade och atth de mAtte i s skulle Minneapolis, skrifver Sy. F. T. till att vara var jag ar. Intet eder, mina syskon: Kifvens ej! dagarne fore jul och vilja brutit Guds lag? Ien svenska unitariska fdrsam-iiugevittnes-bortill i lAta afund d Hvarfor viljen Den Helige Ande bier begrafvas. I anseende det ringaste pA nAgotdera har namligen affordratsiu om Fadern och Sonen till sig bland eder? Ilvarhelst den dA rAdande svAra snostor- Jag ihAgkommer frAn mina Talaf patiiark O.N.Liljenquist. o 24 S. 2nd East Street sA-r- ar John Lartton midt emot gainla City Hall har till salu ett stort lager af stoflar, kangor och skor, och verkstaller fort och billigt reparationer A sko-doReparationer kunna medan man vantar. 109 East 1st South St. n. verk-stall- as XJnge man! Har du forlorat diqdielsa, ar lifvet dig till en bor-da- ? Sok bot innar. detar for sent. ej till qvacksalfvare, utan handvand dig till vAr framstA-end- e landsman Dr Westfelt i Insand 6c i frimarken Chicago. oeh han sander dig sin bok Vagen till helsa och ett lyckligt lif. Se annonsen. GA He-lig- a m tors-dag- n Nar man kan anlita en n god Uikare for omkring ti afhvad qvacksalfvare bega-ra- , hvarfor dA icke hanvand.i sig till honom? Dr. N. Rosenberg Co. i Chicago har nu i mAnga Ar varit ansedt for en af Amcrikas edje-Jele- basta anstalter for kur af kroni-skprivata och nervosa sjukdo-meoch ar billig. Se annonsen. a, r, |