OCR Text |
Show Prenumerationsafgift: H:o H $1 per kr. KEDAKTOR LSsnutnmei: och EGARE: OTTO RYDMAN. soner, som blifvit kallade till att predika evangelium for jordens folk. Ett exempel harpA arvArt Aldste B. II. Roberts tal i Dess tempel i Saltsjostaden. den 29 April 1894. uppforande ar en endastorpredi- (I sammandrag.) kanfrAn hela vArtfolk.Man,qvin- nor och barn hafva bidragit till Mor- deisammas uppforande. Sann hangifvenhet och karlek monismen skall hadanefter bat- kunna endast erhAllas och tre blifva kand genom kyrkatis genom Guds verk, och det arbete hon egenskager kanatt man lar att kommer att utfora, an genom na detta. Ren karlek leder till af evange- personligt predikande aktning for Guds vilja bAdc i lii throner tNar grundsatser. timliga och andliga saker. Dehvilket skall vackla ske , nar tta ar for verlden i allmanhet en regeringar upplosas genom for- forunderlig sak. nar arbetet skall resa sig Den romersk-katolskkyrkan fa.ll, emot kapitalet och naranarkism tror, att Petrus instiftade en bland folken, dA sko- skall rAda i Rom och derifrAn la och god ord- valstAnd fred, kyrkans ofverhufvud ledde i Zion. tillfinnandes vara Han ning kyrkans angelagenheter. Det och forsta budetar storsta var, saga de, den forste pAfven, Gud ofver alska allting. Men och ifrAn honom kunna de nam- att tron I val, att han kan blifva na hvarje pAfve anda till den helt enkelt for att det ar pAfve Leo den 13:de. befaldt? Kan val en man forvan-ta- , a afaremot hafva vi den protestan-xiskhans hustru skall alska att delen af kristenheten. helt honom enkelt for att han a instamma med henne det? befaller Nej, ty deri, att Jesus inforde emedan alskar qvinnan forde med han evangelium, att icke hon kan En hudet. hjelpa sig lif och ododlighet, att han lallade apostlar till att predika stru alskar sin make pA grund af hans mod, sanningskarlek, evangelium och evangelisera och andra egenskaper, verlden. Men, saga de, den san-n- a kan som han besitta, och for att kyrkan, som instiftades af kunna iakttaga dessa egenskaKristus, borjade efter nAgon tid mAste hon blifva bekant med besmittas, och i stallet for den per honom. Sammalunda ar det ursprungliga enkla gudstjenst-forme- n Vi med oss och vAr uppstod enverldslig form kunna alska Gud Skapare. endast genom och prestvalde. Afgudadyrkan blifva bekanta med honom att insmog sig, evangelii handlingar andrades och det foregafs, att och kanna hans egenskaper. Hvar finnes den menniska, som de andliga gAfvorna, som icke kan alska Herren Jesus funnos, icke mera Till och med de store behofdes. John Wesley, en af de och gudsfornekarne, framste bland reformatorerna, vi kunna namna bland hvilka ansAg, att kyrkan i sjelfva ver-koch Ingersoll, beundra foil sA djupt, att den forlora-d- e Huxley Kristi karakter och Jesu dessa gAfvor och valsignelser. de icke tro alia oaktadt Oaktadt detta djupa fall, finnes i Bibeln. Orsaken til det nu mAnga kristna, som soka sanningai icke att alska personer evangereforma-tionefA oss till att tro, det lium icke de ar kanna att den, genom Luther och andra och for kunna att undanrojt den katolska kyrkans evangelium, det budet stora fdrsta, vilselaror och raddat evangelium uppfylla likaledes ar det nodvandigt att frAn total undergAng, och att korama till kunskap om Gud. den sanna kristendomen allt sedan spridit sitt ljus ofver jorden. Evangelii framgAng ligger deri, att menniskor blifva bekantgjor-d- a Hvad ar mormonismens dermed, och pA detta satt i denna stora strid? SAdan de till att lara det, alska komma som fornuft och sanning bjuda. och lyda det. Ingen, som ar bekant med Kristi forna kyrkas historia, kan hysa minsta tvifvel om, att forfall Brel Iran Ogden. i kyrkan. Falska larare uppstodo, och genom dem blef De sista dagarnes heliges land sanningens vag ilia omtalad. Folket skaffade sig afven sjelft ar dubbelt skbnt dA man tager i falska larare. Jesu Kristi skona betraktande den stora loran-drinsom det genomgAtt under evangelium blef sA forandradt, att det till slut icke kunde kan-na- s mindre an ett halft sekel. Och igen. Det enda satt hvarpA genom att en dag i lofsprick-ningstidedet kunde igengifvas var, att gora en resa med frAn Saltsjostaden till Oghiramelen oppnades och att det gafs At pAlitliga man for vidare den kan man fA en farsk bekraf-tels- e n Mormonismen ar utbredande. harpA. I stallet for en det utan intet nytt evangelium, oofverskAdlig, med 'sagesamma, hvilket infordes af Jesus, brush och dvargek betackt pra-rise Yi nu hojder och dalder i Atergifvet med de ursprungliga gAfvorna och valsignelserna. De sin grona skrud frodigt frambrin-gand- e sad och foder till bebyg-garne- s yttersta dagarnes heligas upp-givalstAnd. I stallet for ar att vittna derom for verl den. Men de hafva ingen ratt vilda, roda man, lattjefullt uppatt taga aran derfor At sig sjelf- forande sitt nattlager, se vi nu slatten bebyggd af val och va. Om de gora det, aro de for att forlora detsamma. vArdadebyggnader for En af de stora egendomligheter menniskor och djur. Och i sin brokigablom-sterskrud- , i detta evangelium ar, att alia kunna taga del deri, sak samma sprida vallukt genom huru ringa dearo. Arbetet med luften. Derforr lekte antiloper eller tillhAll var for den roflystne sanningens spridande ar icke till Israels begAfvad ulfven, leka nu muntert smA val- I Tabernaklet. son-dag- s, der-igetio- m a for-samli- sA-so- m al-sk- e, Pro-testanter- kato-likern- van-ligtv- is et Kri-stus- ? et g, n hAll-nin- g in-ko- m g, ban-tAg- et na-sta- e, ft ut-sat- ta frukt-tradgArdar- ne dt C 24 S. 2nd East Street , (Eorsbagcn ben 5; 211aj J894- - nodvandigt for tillvaron, Det Det glader mig att se att gam-- a ar h&rdt nog, sager man, att fordomar mot Utahs folk bor-j- a I vester se vi Amerikas doda begyuna utan pengar, men d& att skingras och att goda haf med dess af sydvinden krusa-d- e man eger arbetskrafter och d4 bdrja cirkulera bland den tid skall nog komma, yta. Afven det har en viss man likval infet kan fortjena i melankolisk poesi. I osterses de en stad, ar det skal att forsoka. dA Joseph Smiths namn skall r strAla lika klart snobetakta bergen i deras maje-sta- Utan att man vSgar nSgot, pA profeternas man ingenting, och endast himmel, som nAgon afhans Nu kan man frkn en kupe', ilande fram genom genom modor och arbete hafva undantagandes Jesus. r en bordig nejd, som genom Guds v&ra foregSngare f4tt Utahs Jagharvarit mycket intiesse-raDe de blifva aro. hvad att af att lasa om Onkel Olas valsignelse blifvit frambringad af ett idogt folk, betrakta dessa ndrvarande fryckta omstandig-hetern- a besok i Utah.. Hans namn ar F. visa oss att farmaren A. Lindstrand. Han ar en skona ting, d k for knappt ett har cen mest obeioende sfallnin-gen- , halft Arhundrade sedan den man har, och hvad han och det borde vara en lexa sager gor mera nytta f. n. an och frkn civilisationen utstotte pioneeren med sina ox-a- r for andra. mAngamissionarers arbete. Folk Eder trovardige fA en helt annan tanke om och Asnor har modosamt fodda barn till de lyckliga ny-het- er fol-ke- t; vin-na- be-qva- m fore-gAngar- da-la- d ar-beta- sig fram genom den vildmarken, sokande en plats att bilda sig ett hem, och genom modor var han NAgra mil soder om man annu fA en ide' kan Ogden om huru det hela var innan n plog blifvit satt ned i denna dal. Betradandet af platformeu i Ogden ar alltid hanryckande, en fangslande anblick ar den lifliga, nybyggda staden, dess stAtliga stationshus och derifrAn ledande 25:te gatton, som ar val "cement-lagoch vArdad, men s k ar det ocksA denendagata i Ogden som blifvit sA omhuldad. a Eder meddelare fann i Ogden ej med de dock i en stor grad mera tillfredsstallande an i Salt Lake City. Skandinaverne voro alia tillfreds och dessa aro ocksA de som fA det arbete som finnes. De aro afven att beromma i mera an ett afseende har. De hafva frarn-gAngsri- k. ' d omstan-dighetern- ba-st- a, utmarkta sammankomstertvan-n- e nu an forr. 62 proc. Korrespondens. Korrespon-denten- ! mA min prenumeration, vill jagskrif-v-a n&gra rader och upplysa eder om att jag annu finnes till och hafver min Yarelse harstades b&rdal tiderna. se kan af tidningen att det Jag ar hdrdt afven i Utah. Dock det ar icke varre for mig an jag mig ganska bra, ja battre an jag formodade frkn borjan. Men har ar m&nga som aro h&rdt re-d- vec-ka- n a. al lem-nad- a n da-la- all-tin- g om-krin- ej finnes bland dem. Den stora haren af amerikatiska landstrykare bestAr af omkring 4,-00- 0 ska. personer och denna liar Arligen halften af den sum-m- a MAnga balsningar till alia som anvandes pA den vanner och bekanta, samt till flottan. Det ar Eder sjelf, och onskar jag god hur i Eder strafvan mycken skada oberakneligt, pA fortsattning i form n dessa menniskor anstifta Korrespon-dentebana. upplysningens ar god, jag laser den med af smittosamma sjukdomar och dylikt. mycket intresse. A. S. H g. Eder van Nyttbrulcfor elektricitet. Vid ett sammantrade harom dagen i Academy of medicinei New York forevisade dr. Wendell G. Philips resultaten afsina sista Om kosackerna. Kosac-kern- a uppfinningar pA elektricitetens utgora, som bekant, en omrAde, medel att undersoka krigarebefolkning i Atskilliga af den menskliga kroppen. Rysslands europeiska och asiati-sk- a Forst framstaller han en provinser. Den militara (hufvudupplysare). har sedan Ar 1875 Denna utgores af en glaskula af ordnats mer eller mindre i en nots storlek, vid hvilken ar med den i Ryss-lan- d fast en gummislang, som oimdu-te- r 1874mforda allmanna trAden. For att visa den Hvarje kosack ar praktiska nyttan af denna appa-ra- t till krigstjenst. var en yngling narvarande, skyldig FrAn det Ar, under hvilket han som for hudutslag i ansigtet bafyller 18 Ar, deltager han under de pA olika satt behandlats af 3 Ar i ofningar. I 12 Ar tillhor flera lakare. Dr. Philips lat den r han sedan aktiva arme'n, unge mannen taga glaskulan i han 3 4 Ar verkligen munnen och knipa samman hvarefter han lat slacka tjenstgor samt derefter 4 5 Ar raknas till 2:dra och 4 Ar till gasen i salen, SA att det blef 3:dje uppbAdet. SAsom reservist morkt, och oppnade sedan den stAr han sedan till forfogande elektriska strommen. Kinderna under 5 Ar, hvarefter han intra- blefvo nu alldeles genomskinliga, der i harvarnet, der han stan-na- alia Adror kunde tydligt ses, och sA lange han ar vapenfor-D- e en undersokning at sjukdomens allra fiesta officerarne tillho-r- verkliga beskaffenhet kunde med kosackstAndet. latthet goras. Afven den ofre I aldsta tider drogo kosacker- delen af ansigtet upplystes. na ut pA sina tAg vanligtvis till Fordelen vid denna apparat fots eller i bAtar; men sedan Pe- ar, att man kan bestamma sjukter den I trangt dem tillbaka domar och deras art utan opera-tione- r frAn hafvet, b5rjade de gora sin och sonderingar. Ljuset till hast foretradesvis krigstjenst tranger genom ansigtsbenen, och och blefvo ett riktigt ryttarfolk. aro dessa angripna, kunna de I sin morkblA, veckade rock, i undersokas, utan att man sin trAnga och hoga triisadel, pA som fiirut behofver foretaga sin lilla, men uthAlliga och borrningar. med trans tyglade hast, Derefter forevisadesen apparat med den stora, svarta pisken, som medels en rem rundt hufvu-de- t fastes vid pannan. Nar gevaret pA ryggen, den krokta sabeln vid sidan och ridpiskan i strommen slutes, upplyses mun och strupe, hvilka hogra handen, ar kosacken en uthAl-lien men fbreteelse, sAlunda med latthet kunna unovanlig och djerf ryttare, sarskildt dersokas. For diagnos af sjuke lampad for stroftAg och for den domar i halsen och strupens s. k. latta kavalleritjensten. delar lAter han patienten La n dtmtryka restatist Ik. svalja en lampa af en artas storEn amerikansk vetenskapsman, lek, hvilken gor det mojligt att utifrAn betrakta de sjuka delar-nprofessor M. Cock, har gjort Annu en apparat forevisa-destudieri vagabondvasendet Den svaljes och upplyser i Amerika som i de storre euhela magen och inelfvorna och ropeiska landerna samt i olika for och i ofrigt hela ofverkroppen. Kina och trakter Irdien Dr. Ph. meddelade, att ide'n ej hari tidskriften Forum visat var ny; ty den, som forst begag-nad- e resultat af sina studier. Detfram-gA- r sig af elektriskt ljus vid dibland annat af dessa, att var Voltolini. Dr. Philips agnos, landstrykaren vanligtvis ar en hoppas att i en ej lAngt aflagsen man i sina basta Ar och att han framtid kunna visa annu langre kan gladje sig At en god helsa. gAende resultat. ko-st- ar ka itct af fpoatje. er tryckta. Det ar ganska ik som ha n&got att gora, men and k strejka de som ha. I forra forklarades en general lookout, som utestangde tusentals arbetare, och tecken tyda p&, att en bitter strid stkr for dorren. Ingen vet hvad som kan handa. a Alla sinnen aro till den grad att man fruktar det var-stDet ar striden mellan och arbete. De rika vilja roffa At sig allt, for att tillintet-gor- a de fattige. Jag kan godt se att profetiorna gk i uppfyllel-se- , dA Guds folk nu stAr i tvAng. e Icke kunde jag ana, dA jag ka-pit- omtalas att de nord-damerikans- Salt Lake City. P k samma gkng jag insander upp-r5rd- ra n tidning; afven skanker den boc-kc- r som aro feirtraffliga. Onkel Ola ar en upplysningens menniden 15 April 1894. Roseland, 111., Arade redaktor af af de amerikan- t. ar en god och lasvard gAnger hvarje vecka pA skilda platser. Man kan der finna att de komma tillsammans for det ratta andamAlet och att man der kan kanna den gamlelan-det- s anda, som ar sA egendomlig for de sista dagarnes heliga der, och fornimma en himmelsk kraft genomstromma ens person. Deras fdrestAndare aro man som Utah, att dess folk mAste aro varda all aktning och tillit. uppfifva en af sina vigtigaste Och Ogden-bornaro ej af den principer for att tillfredsstalla meningen att en man, for det han Amerikanska folkets lag, och blifvit kallad till ett dylikt embe-te- , min tro ar den, att de hafva att skall behAlla det for lifstiden, taga foljderna derfor. om han ar passande for det eller Jag Angrar icke att jag sade ej, utan gora ett ombyte i den Utah farval, ty jag har fAtt lara vagen dA det visas att sAdant mig mycket ute i verlden som ar for intressets upplifvande och jag ej kunde fAtt lara i Utah; for foretagetsbeframjande. Folj-de- n men jag hoppas att en tid skall blifver det goda forhAlIande komma, dA jag kan fA tillfalle att som ar rAdande ibland vAra Ater vanda tillbaka. Jag lang-ta- r i Ogden och Lynne, hvaruti Ater till min vrA bland bervi i Saltsjostaden stA betydligt gen, och jag hoppas under battre efter, och det vore en gladje om omstandigheter an forra gAngen det kunde blifva en forbattring samt under beskydd af den som afven hos oss. som hjertesAren laker. Dem Grodan i denna dal ar mycket gjort migskada, kan jag val bli lofvande, emedan har har fallit forsonad med. Under alia ombetydligt med regn, och det ar standigheter ar min onskan att till stor nytta for de mAnga som min graf mA tillredas i Zions r har ega s. k, Benchland, som ej intill dess finnes nog nfigot kan bevattnas. krypin for mig och de mina. Och MAnga begifva sig bort for att om slutet blir godt, dA ar ju val. Annu ar inte allt hopp taga upp land for att ernA en oberoende stallning. Det vore ute, och jag vill saga, att jag ar onskligt om vSra landsman som fullt ofvertygad om mormonis-men- s g k omkring i Salt Lake City i sanning lika mycket som och m&nader kr utan att kunna nAgonsin.ochomjag vore ist&nd erhMla arbete, i stallet ginge ut eller hade tillfalle, skulle jag preoch gjorde en borjan till ett hem, dika dess sanningar lika ifrigt afven om det skulle medfora n som fdrr. Har.springer folk krs forsakelser och modo-sam- t an till det ena, an till det arbete. I Idaho finnes an- andra. Hvar och en strider pA nu rum for tusenden som inom sitt satt, men alia aro naturligt-vi- s ngra ik kr skulle kunna bringa sA kristue, och om de blott tro landet att forse dem med allt aro de val all right dA? sy-sko- Amerika-nare- 8.5 ska vagabonderna aro efter deras egen utsago forfallna At och professor Cock ar ofvertygad om att denna ar hufvudsakeu till landstry-keriSill stor heder for judarne mor-monern- a, Flyttfogel. e 21 rg. n. fram-stAen- oba-nad- cts. proc. af de vagabonder professorn traffat i Amerika, och 8.6 proc. af dem han mott i England voro sjukliga. En tredjedel af dem han talat vid sade, att de icke ville arbeta och foredrogo en vagabonds lif. I England ar det af 1 00 landstrykare blott tre som aro frAn utlandet, i Amerika deremot 44 pA hundra, af hvilka 20 aro irlandare och 6 engels-ma- Blott inne-vAnarn- e. t. 5 Sit Lake City, Utah. 5 g head-illuminat- varn-pligte- n. per-sonlig- en hvar-unde- lap-parn-e, r, a ge-na- st oin-ridn- a, pati-ente- ns g dju-par- e. sA-v- al s. |