OCR Text |
Show Iremimcrationsafgifl: t Ar. $1! Losnummei: 5 cenca Salt Lake City, Utah, No. 5. Published by The Correspondent -- Incorporated. TO This paper is at present read by over four thousand people of the Swedish population in this city and surrounding teni tory. As an advertising medium among that portion, ot the inhabitants it is unexcelled. For rates apply to publishers. Korrespondenten och kostar t- Af illt att damn ser det ut ADVERTISERS! utkommer ifrin den ovillkorligen ar Cleveland lingt Pnlsl. Co. minsta. som om kongressen snart skulle en stjerna lita Utah uppsti som A den amerikanska flaggan. Bil som Utahs upptagande stat har redan under tvenne r diskuterats i huset och den har goda utsigter att gk igenom. len 15r da-ga- I sinnyliyen offentliygjor-d- 1 gAng i veckan a drsrapport ineddelar Morton den ait det i Fbrenta finnes sex millioner farmar och att pi dessa bygga och bo en folkmangd af trettio millioner menniskor. landt-bruksminist- er $2.00 1.00 60 per Ar Vi&r V4kr Betalning, dA den san ies med posten, bor ske medelstPostoffice Money Order, Bank-checeller Express Money Order. Ar icke nSgot af dessa satt kan betalningen sandas i brc. Lagg icke lost silfver i bref, emedan det latt kan ata sig igenom. k under-rattelse- Sta-tern- a regi-strera- dt Skrif namn och address tydligt, pA det feltagelser mA undgAs. penningforsandelser bora v Alla bref och addresseras till : Ldt hvem som rill fram-stall- a och besvara frtigan: Skulle elden i de amerikanska hafva slocknat och de amerikanska fabrikernas Galena Block. Room 12, blilvit dorrar stangda, om det Corner of State- and Second South Str demokratiska Salt Lake City, Utah. segrande partiet ej hotat att inlora frihandel? Nej, intet hai af skulle di hafva AXEL H. STEELE, handt. Det var den affolkmajo Redaktor oeh Business Manager. ritelen ir 1892 beslutna forand-ringesom Astadkow hela det smaltugnaine Korrespondenten, v 1 Vid Saltair beach bAda de vistas: Hon liknar en Akta kokett, Hans hAllning och Wadset forrAda Att han ar en utpreglad spratt. De motas bekanta de bifva, Vid saltsjons fortjusande strand Och snart kan belt oppet man fatta Att hon satt hans hjerta i brand, repre-sentant- de redan piborjade gt utan alldeles sakert att vi blilVa de segrande. Vi skola dock icke underblisa den liga, som redan blifvittand, men vi fordra att vira utskicka-d- e bemotas med aktning, clAWvj upptrada som gentlemen. Vi utsanda virarakningarocn soka r. aldrig hon mera fAr skAda man, som dock var henne kAr, Han reste till okAnda trakter Och vann sig en annan vAl dar. gAr det mAngen som tanker kommer foryisso igen Och derfor i dag skall jag neka Att blifva hans utvalda vAn. SA Broder Nels. For att komma fram har i behjer-tenh- et hjerl-loshe- t. -- t- Den som forargar sig ofver hvad tidningarne saga om ho nom, borde tacka en mild forsyn tre ganger om dagen for hvad tidningarne veta om honom och St. V. tiga med. -- t- Qvinnor af utlandskbordega rostratt med mindredeuttaga sina egna medborgarpapper. Mannens papper galla icke lor hustrun, sisom till en borjan hvilket vi harmed onska meddela till fruarnesupplysning. Sv. Korr. an-tog- s, i Det flnnes per sorter, som att doma efter deras handlingar, att denmenskligastorheten bestir uteslutande i ett tolpak-tig- t ofversitteri, och bland dessa Den forsigtige och sparsamme har alltid en plinbok eller bors ng vilja forsakra lika si stor som sjelfva de antal. Ilvurje enskild med olika rum for guld, silfver, hogaktning. lemnar neraligen denna kamp sedlar och kopparslantar. En n Liinsman St&l. som ktympling och ar tvungen person slSsar aldrig med siatt kampa vidare som krymp-ling- , na pengar, uppskattar dem n InsAndt till dess doden andtligen till deras ratta varde, och Ur ehuru han ej kan beskyllas tor sig som hans forlossare. prdentens budskap. Sjuka foraldrar foda svaga snilhet, vill han dock hafva full barn. Sjukliga vaxa de si upp, valuta for hvad han ger ut. Han 1. AnVrika bor ej exportera sjukliga komma de i fabriken, tror pi den regeln, att hvilken branviich vapen till Afrika och sjukliga "och hungriga profva de tok som heist kan forvarfva, Asien; detbehofs hemma. pi. en kort tillvaro under det men endast en vis man kan 2. Ingenkanadienska eller a sina pengar, och deri har moderna slafveriets piska for att landersftassorer med kassa han i eftvifvelsutan ratt. andtligen do, det de i sin tur -' onskas; den Waran exportera vi. terlemna en Den riktigt snile vill aldrig a atkomma. sjuk 3. Mycket Ismickrad af John veta af har han att Den i nigra fattige forstor sin kropp Bulls beredvilnighet, med rid och mindre hvad mycket i lastens pengar, den rike industriens, bistind. slags pengar han har. Nar han 4. $25.49 pr man, det derof-ve- r tjenst, bida med samma resultat, andtligen miste betala for nigot mensklighetens ruin. ar, det ar af onda. vander han rj ggen till, griper Sattes det pi ett eller annat 5. 3,796 banker i landet, med krampaktigt om hvarje slant tillsammans $675,558,120, ar satt hinder for att stora och lagger trogt den ena efter vir valsignehe. Om vi ser till sammanhopas pi ett den andra ned disken, och for otillrackligt utrymme, skaffades honom kannespidet hirdt att de fi i stallet for 40 att det tillrackligt sunda bostader, blirdet goda tider. vid dem, afven for skiljas 6. Silfverfigan bor hvila, ju tillrackligt utrymme, Ijus och En sidan ar langre dessaattre som gammalt luft, kraftig och sund foda, an battre girigbuken, som arbetstiden till det foga vin. Omyn.adt bor sil fret hvila sallau bar nigra pengar pi sig, i hvalfvejjiAlls nigon jordbafning nodvandigaste pi samma ging forsividt han ej har deminsydda rikedo-mesig 6fTer,den pi de- - som den ofvci flodande i afskaffades och menniskor-n- a kladena, Och slutligen, den som fingo grundlig undervisning i brukar skramla med person, a" lif kostar deslantari fvud taget sundhetslara och kroppsvird han bar i fickan, har i 99 fall af skulle di mycke snart uppvaxa ifirligfnjlefvande) . en hundra ingcMting itt skramla. sundare och kraftigare slagt, brefbarare. Nu 8. Dr$g med. Eu nyckelklippa och nigra nar det ar ondt om folk. Fria och uppforande samt vidmakt-hillandkopparmynt utgora vanligen he af sjukhus skulle forst la frimarken for politikussar ochen hans rikedom. komma i andra rummet. cent porto for affarshus. Vill menskligheten gora slut pi 9. Pensionsmessigaaro: 17en- Silfverbrollopet. kor och dottrar (inga man) frin dylik lasaretthushillning, vill kriget 177679. Hu, sigamla. den blifva frisk, di miste den 86 man och 5,425 enkor ifi An foretaga en allman rensning Ja, sade brudgummen, hon ar 1812. 21,518 af bida konen icke med hjelp af klorkalk och den enda qvinna, jag alskat. Jag trin kriget med Mexico (1840) dyiikt, men dcrigenom, att den skall aldrig glomma mitt frieri. och jap Aar ej black nogattskrif-v- stiller rill den enskildes forfogan-d- e Hur bar ni er it? frigade en som han behofver, for att blyg ung man, som satt mycket frin sista kriget. allt, Summan pr ar emellertid kunna fora en sund tillvaro. triugt i ett horn bred vid en vac-ke- r Am. Sv. P. for flicka. att $165,000,000, negrerna i politiskt afseende gjordes jernn-god- a Gasterna skra tade i mjugg den blyge unge mannen, och med de hvita. Ocksa kinnetickin. nagra 10. SkogsbagbSlingochlandt-grabberi- , sade: stri-dand- si-da- van-lige- vi-s- be-va- ra an-dr- 1A-t- menni-skomass- pro-cen- t, si n pi e a sian ir it en bor sattasp for, bravo! min hedersbror! 11. $66,548 61 ar nigot sty ft for att experimentera med nya morots- - och robettsfrosorter. 12. I tullfrigan sager han: Verlden skulle hamarknad hos oss, for rimaterial, och vi bora visa huru vi kunna forma och handskas med bitarne. I 0. C. N--m. Hvad som behOtves. Ju flere framsteg som goras' pi industriens omride, ju mera samlar sig i stora sta-de- r och ju mindre man ar i stind att bringa forhillandet bostader och invinare mellan i Det skall jag beratta.jag Genom att se efter hur en per- minns allt, som om det hade son handterar sina penningar handt i gir.Det var i Marstrand. kan man lara mycket m hans karaktir. Den frikostige och nigot virdslose bar sina pengar losa i fickan koppar, guld, sedlar och silfver om hvartannat och nar han skall betala for ni got drar han upp en stor hop pengar och tager derifrin det beloppet. Han synes for radd att bli bestulen, emeej han dan ar bojd alt tro alia om och sisom sjelf varande godt. fullkomligt arlig tror han gerna sina medmenniskor om detsam-ma- , afven om han en och annan ging blir bedragen. Ilan ar i sjelfva verket alltfor latttrogen for att kunna ratt bevaka sina egna intressen gentemotsam-vetslos- a pre-sident- er ( sund-hetstillsti- sutto borta vid kruthuset, Maria och jag. Solen hade gAtt Vi ner, men minljus skimrade klart ofver sundet. Du mins ju, alska-de- ? Silfverbruden log. lion borjade rita i sanden med sin parasoll. Hon skref sitt namn. Di skref jag med kappen mitt namn ofvan hennes och frigade: "Ar det bra si?" Hon svarade ingenting, men smog sig narmare intill mig; och sedan voro vi snart ett lyckligt par. Ah, det stir alltsammaus for mig, kruthuset och Maria och minen, som om det handt i gir qvall. Gasterna hade gAtt och makar-n- e voro allena. Hor du John! sade silfverprsoner, som finnas allt i verlden. bruden. Hur hSnger det egentli-ge- n Den person, som, di han skall ihop med det der friaremin-net- ? d betala nigra fi cents, ej har Jag ar radd, att du misstog eller bryr sig om att rakna dig. Jag har aldrig satt min fot upp nigra kopparslantar, om i Marstrand, innan jag blef gift. han har dem till hands, utan hell-r- e Hvem var det egcntligen du lemnar ett silfvermynt att vex-la- s svarmade med vid kruthuset? och i de fiesta fall raknar han aldrig ofver hvad han fir Landsman, som hafva ar-atillbaka ar typisk lor sidana bevaka och ly ft a i Sverige, stackare, hvilkas pengar alltid kunna med fortroende hanvande branna i fickorna, tills de gjort sig till Axel II. Steele, som ar sheriff for Salt Lake sig af med dem. Kanske detta beror till stor del pi sidana County, och hvilken utfardar vanliga bojelse att visa papper och fullmakter i enlighet sig vigtiga och spela stort si med gallande lagar och forfatt-ninga- rimlig ofverensstammelse, desto elandi-gar- e kommer bide samhallets och de sarskilda indiviernas att bli. Redan har kommit det ocksi si lingt, att Att utgifva en tidninghirilan-de- t kan pisti, ofverdrift ar forenadt med stora kost man utan i icke finnas alls nader och strangt arbete, och vi att det grunden hvarken vilja eller kunna bestri-d- a riktigt friska menniskor mera. dessa kostnader for att Krigen, som litet emellan brin-ga- s Enligt hvad som inberattats en skall erhilla tidning till stind for att AderlAta af dem, som vi utsant for att Vi ute9tiende prenumera-tionsmede- for intet. hoppas derfore att det arma folket, aro en verklig hafva ett stortantal en hvar, som ar i skuld till tid- barnlek i jemforclse med den af dessa, som bjornats, oak-ta- ningen, med det snaraste insan-de- r kamp, arbetarne i industriens att de veta sig vara i skuld leqvid, si att vi tj behofva tjenst hvarje dag ha att fora anvanda ofverost till tidningen, vira lagliga medel for att mot de inaktiga fabriksfurstar-ne- . derinkassera I kriget mordas tusenden, vira fordringar. med oqvadingsord. Det finnas dock ett antal under det andra tusenden goras stoit fore att dessa pi ett hofligt satt anmodat dem om att leqvidera. af landsman, som redligen betalt till krymplingar. Men antalet lingt tillgingar och Itt sidant tillvagagiende mi for tidningen; till dessa frambara af de offer, den dagliga kampen medgifva. af-ve- l, 4 Arg. tacksamhet for blotta tillvaron krafver, ar vi inga-lund- dt 1 iste et ra o en 14 December 1893 -- att inkassera dem, icke allederfore nast att vi aro i behof af elande, som vi nu fi bevittna. peuningarne, utan ocksi derfore att de aro fordringar, som med ratta tillkommer oss, ochenhvar Det betalar sig att annon-ser- a person, som prenumererar pi en i Korrespondenten. Har tidning samt lyckas att erhilla om dagen komfotografen Alseen, den pi kredit for en langre eller hvilken f5r endast nigra veckor kortare tid, och sedan vagrar sedan borjade att annonsera sin att betala den, ar rent ut sagt e atelier i denna tidning och en sorts samre personlighet, som oss att han pi senare icke gerna kan anfortros nigon-tintiden erhillit allt det arbete han kan utfora. Detta borde utgora Enligt amerikansk lag ar hvar en vink, for alia vira skandina och en person, som emottageren viska affarsman att rycka in en tidning vecka efter vecka, skyl-di- g Vi annons i Korrespondenten. att betala den. dem det om kunna lorsakra att En person, som ar skyldig kommer atthjelpa upp deras en tidning f5r langre eller kortare tid kan ej vagra att emottaga den forr an han betalt sin skuld till tidSdhdr resonerar vir kolle- - ningen. Det ar derfore i hog ga The Western Laborer. grad bide oresonligt ch olag-lig- t, Det ar lojligt att hora Ameri-kane- r att, sedan man haft tidnintala om okunnigheten hos gen ett halft eller ett helt ir pi de utlandingar, hvilka komma kredit, anmoda redaktoren om hit for att styra landet. I all att upphora med att sanda den manhet veta dessa meraangien-d- e mera, utan att samma ratta sattet att rosta, an de betala sin skuld. piVi hafva ginga fiesta infodda Amerikaner. till afsigt att kopa vira i utofvandet af rostrat-te- n landsmans vanskap. Omickede gdr ej nigon fullkomlig.utan vilja vara vira vanner utan att lander snarare till fordomar och vi skanka dem tidningen ir efter blindhet. Nuvarande tids stor-st- a ir, si fi de vara vira.ovanuer, politiska ekonomisterarout-landingar- , ty detta kommer ej att ske. under det att deman, Vi hafva beslntadt att uttaga hvilka krypa mest for aristokra-tien- , vir fordran af alia dem, som vi samt hafva lagsta begrep-pe- anse aro maktiga att betala, n om rattvisa och frihet, aro om vi skola utdraga den inlodda Amerikaner. Detta kan med hoftanger och hvarken lita besynnerligt, men detar icke eller ridgifvare komma desto mindre sant. att sparas. af-fare- Och Den anse e utarta sig till en verklig strid, si ar det icke allenast tro-li- g. Hon afslAr: men morgonen randas Hans kappsack ar packad och klar Och utan att afsked ens taga Till aflagsna lander han far. ej skarmytslin-garn- er med-delad- Han friar, men hoppfullt hon tanker: Forvissa han kommer igen, Och derfor i dag skall jag neka Att blifva hans utvalda van. verlden behofs det nlycket men annu mera stamplas sisom varande i h5g grad ribarkadt. De som isynnerhet utmarkte sig for att vara i besittning af ett rikhaltigt ordforrid, voro af slagtets battre halft (?) och hufvudsakligen, den mera till iren komna delen deraf." Vi kunde mycket val namna namneu pi dem, men skola uraktlita att gora detta, emedan vi hafva god anledning att tro att de hadanefter skola sig omvanda och battra. Vi skola nog visa dem att yi icke lita skramma oss huru minga glipord de an hafva till hands och huru mycket gift det an mi sitta-- i tungspetsen pi dem. Vi aro icke af den sorten, att vi lita disputera omkull oss och vi aro starkt nog bepansradefor att emotsti hvilken hagelskur af ovett som heist. Skulle derfor n, Ett felslaget hopp. Torsdac of-v- er tAla-mo- tt per-sone- r. tillfallen Adress: |