OCR Text |
Show s den 29 April 1391 Korrespondenten Onsdajscn att DAdeluingens timmakom, fiek ditt formvndarskap, oeh jag ja, Erik, men du fAr inte han K1 sous (omkring 50 ore). slelf bestiimmer ofver mina hand- det af mig! iifven i de minsta Efter fullbordadt dAd hade lingar Forderfvade ynglingar. smA-sake- Uren verldstatls mvsterier. man stamt mote enkan Berlant vid porten till teatern i Asuie'-res- . Hon vantadc dem der i hlirforliden En liirdag natt t enkan siillskap med slinkan Clement. polismanhos DA hon hort bcrattclsen om i Asnie'res vid Iaris samt fun no henne vid ctt festligt mordet, utropade hon i entusi-asm- : dukadtbordi sallskap med GuNi tiro iilskliga smA ugglor! stave Dore', 18 Ar, Euge'n Ber-auDet der var ett vackert stycke en son till vardinnan, arbete! oeh Chotin, dessa tre Hon tvang dem derpA att 1(5 17 frAn till ynglingar hattarne mot mossor, som flicka en Juliette ar, samt ung medfort. hon och ulskarinna 18 Ar, Clement, Nu fortjenar ni beloning, saAt den Chotin, hvars e de hon, sedan bon mottagit de rum hon delade. Manmisstiink-tatt man har kommit pA spA-re- stulna pengarne oeh dyrbarhe-terna- . Vi ska ga pA spetaklet; ett lange efteisdkt mordar-band- , som begAtt ett afsky vardt jag skall bctala for er, och sedan mol d i Courbevoir pA en form e- ska vi festa heinma hos mig. Alla bevistade derefter det igen enka Dessaigne. De brottslige sokte forst neka, kanslosamma, rorandc melodra-ma- t Medusas skeppsbrott, och men sedan polismannen hos enffilde kanske en eller annan kan Berlant funnit ilera dyrbar-lictestulna frAn den m5rda.de, tAr vid Asynen af de pA seenen slogo de ofver till motsatt sy- framstiilda olyckorna, stem samt afgAfvo en fullstiindig bekannelse, upprullandc en tafia I frihet. ur Iaris mysterier i gripande realism, vardig att stilllas vid Seen mcllnn tv A ftirlof vatic. sidan af dem, som Enge'nc Sue o en gAng tecknat. I Jet var I)ore', en afskedad Erik du, vet du af, att jag Till slagterliirling, som gifvit bandet skall pA bal i morgon! forsta uppslaget till kuppen att Lundguens, ja, det har jag visst giira samt utpekat enkan Des- talat om! I alia fall horde jag saigne i Corbevoir sAsoin ett gA ut oeh skaflfa mig handskar Oeh Marta reste sig litet nu. liimpligt offer, Det var vidare enkan Berlant, liittjefullt ur denbeqvama kAsiis, som satt brottet i seen. der hon suttit tillbakalutad. Man bor skrifva ett bref, Vct du min kladning kliir mig riidde den gamla licxan. Ni, sA rysligt bra, den iir i ljus Idas Dore', skall bara det till henne, och alldelcs ny for i morgon. Du oeh medan hon laser det, skall ska fA se var inte sA lat nu, ni mula henne. Jerked Samma qvall begAfvo sig defy-rOch med ctt skiilmskt leende ynglingarne Dore', Berlaut, bojde hon sig ned och forsokte Deville och Chotin till fru draga upp sin fastman ur den hem. IA en ode gata men ej mindre beqvama vid skenet af en lykta klottrade kAsos, der han tagit plats, och Dore' nAgra rader med blyert? pA som han vandt midt emot henett papper, hvilket han instack i nes, fcjr att som han sade rik-tiett kuvert. kunna fA se pA sin lilla sSta Sedan man placerat Chotin, fastnio. den yngsta af dem, sAsom skild-vakHan var en stor bredaxlad smogo sig de ruga brotts-lingarn- e man, med ett nAgot despotiskt in i det hus, der oifret och egenmaktigt utseende. Man ensamt bodde. De ofriga stan-nad- e tick en kiinsla af, att denne man i forstugan, medan Ber- aldrig hade lAtit sin vilja vika e for en annans. lant intradde allena och Men sA var det brefvet. hade sA ocksA nAgot Knappt godt och mildt i den stackars qvinnan tagit det, bans blA ogon, som gjorde, att fornin han rusade pA henne och man rakt glomde bort det der likastade omkull henne, medan tet sjelfgoda draget kring mun-neDore' slog henne i hufvudet med en borr. Nu triiddc det clock fram i hela Gummati var oformogen att sin styrka, han skflt undan gora uAgot motstAnd samt bad Miirtas hander, reste sig hastigt endast om nAd. lion strackte upp och sade nAgot tvart: bonfallande sina hander mot "Kladningen fAr du giimraa till mordarne, ropande till dem: ett annat tillfalle. I morgon n den inte. Jag har redan "Tag allt hvad jag har, men skrifvit Aterbud for dig till Lund-gren- s mig ej! Och uslingarne sparkade henne s jag vill ej, att du i hufvudet med klackarne och der i huset. Jag tyxker ej hamrade pA henne med en tung om, att min fiistmo till sin a pjes, som de funnit pA kaminen. van utvalt dottern till en Utstriickt pA golfvet oeh ja fcirlAt mig, rent ut sagdt blodet genom griisliga procentare, och jag vill ej att du sAr, var den olyekliga qvinnan umgAs der vidare. 1'orstAr du annu ej dod. lion kunde bora mig? Min lilla fiistmo iir alldebanditerna stiga upp i hennes lcs lor sot och fin, att ens se At vAning en trappa upp samt un- en sAdan der grobian tillade der halfannan timnie plundra han i liittare ton, slog armen allt. De sokte pengar och om hennes lif och ville draga hensom de trodde der ne inttll sig. Men Marta ryckte sig hastigt gomdes. Under det de voro svsselsatta los, hon hade blifvit myckctblek, s oeh med de dermed, nAdde storande ljud n vackra, svarta (iron. nervost liopdragna, sade Iluru! utropade Dore'! I en hon med en rdst, som hon raekerskan iir inte kreperad lin-nsokte beherska: Du vill GA ned du, 'sade ban till inte hur vAgar du sA der for mig efter ditt Berlant, och gif henne nAdesto-ten- . ? Ber-lan- t, De-vil- le sist-iiiimd- a ut-by- ta 16-Ari- n r, a Des-saign- es 1A-g- a, gt t, 5fver-lemnad- n. be-ho- fs do-de- um-gA- bii-st- fbr-loran- viir-depapp- de-ra- ogon-bryne- fir-giifv- u. god-tyckc- har ingen ratt, livar-keviilja mina vanner eller Du Berlant Ivdde oeh slutade den stackars gummans lidanden genom att krossa hennes hufvud med sinstofvelklack. Denna gAng skall hon inte pipa langre, grinadc bofvensamt steg upp till sina kamrater. Da de griift ofver allt, sprat-ta- t upp madrasscr och kuddar, gingo de ned oeh visitcradc den motdadcs tiekor, i hvilka de i'umio endast 2d francs, livarpA de styrde kurs pA koket. De hade f'Att hunger under "arbetet. De Ato iigg, sardiner, inlagda frukter; de fuktade struparne med vin oeh rom. Dcrutanfor slod Chotin alltjemt pA vakt. Man riickte ut till hononi nAgra goda bitar samt ettglas rom. Var ite riidd, sade Deville till honom, du skall fA din andcl af k aka u. att n bestiimma mina handlingar beggedelarne gor jag heist sjelf! Och med en trotsig min viinde hon sig om, gick lAngsamt fram till skfifbordet borta vid och borjade ur en portfolj taga fram papper och kuvert. Hon anstrangde sig att synas lugn, men pA hiindernas darr-nin- g sAg man, att hon var upp-rorfon-str- et d. "Hvad tiinkcr du gora? Med ctt par steg var haradsliofdin-geframme vid fonstret, hans mun drogs nAgot pA sued, som alltid dA nAgon sokte trotsa hans vilja. Miirta viinde sig om och sAg honom riitt i ogonen: Hvad Eltanker till Skrifva gora? jag len Lundgren naturligtvis och siiga henne, att jag ej godkiiuner n r! De mottes der var det der underbara igen i Eriks Deras ogon ogon, som gjorde, att hon aldrig kunde stA emot hans vilja, utan alltid foil till foga. SA lange han var ond, kunde hon hAlla i sig tappert, men dA det der hjertsli-tande- , bedjandc uttrycket i hans blA ogon kom dA var det slut Martas Det visste fasthet. pA och niir han nu bojde sig hon ned ofver henne och i upprord ton hvisknde: Miirta, trotsa her mig inte dig", kunde jag hon ej liingre hard a ut, hon kastade sig nervost snyftande till hans brost. Och dA han nu striik hennes ljusa hAr med sin starka hand, kom det for henne, att det var nAgot sA lugnt att veta, att det fanns en vilja, som var starkare iin hennes egen innan hon larde kan-n- a hade hon alltid varit Erik, van vid att hennes vilja blifvit den rAdande. Det var just Eriks ovanliga viljestyrka och fastlgt, som forst dragit henne till honom; mAnga hade nog varnat henne for hans despotism, men hon hade ej brytt sig om det hon visste, att den, hon skulle gifva sin kiirlek, mAste (pon ock frivilligt erkanna sAsom starkalug-nand- e re. Miirta griit nu inte liingre, under inverkan af dessa tankar hade hon Ater blifvit lugn, och med ett litet ljust leende sAg hon upp Han sAg henne pA sin fastman. in i ogonen, och det der despot framtnidde sA tydligt, nar han sakta och med stark tonvigt sade: Ser du Marta, draget om vAra tvA viljor komma fordra i den mAste strid, sA segrar min det, tyden arstarkast lar dig derfor i tid att boja dig, sA slip pa vi for framtiden sAdana har scener! Manufakturhandeln, vises sten. under namn af (Lctrotid at Henrik Pontoupiilano O Western Shoe Det lefde en gAng enungersven; han hade hort talas om de vises sten, som stillade all langtan och lakte alia sAr och lindrade och dA han fAtt alia smartor hakan, drog han ut i verlden, lor att uppsoka den. Han sokte vid karlekens kiilla, veh-c i'i r sig hos olhnti n heten. m in c dit stadens tiicka fliekor hvar kommo, for att lianita vat-teStort lager af alia slags hortu rtiror, sAsom: Kjoltygcr, i stora lerkrukor. Han drog Shawlar, Dukar, Tiicken, Gardiner, Niisdukar, Underkladcr, m. m. i slick och aska upp t:ll trons (infaiiteriraror i rikt urval. i visdo-nien- s berg, och han steg ned I'ullstandigt sortiment af shod on, for barn, darner och herrnr. djupaste schackter . . . men Uo rf'g liter och toiletsaher. irerrehiperi n gstt rt i hfa r , ingenstades fann hann hugsva-lels- e lakcme-deeller l sin for stort urval. lieUUUl natlsperserfla r for alia Arstidcr. langtan sAr. for sina DA horde han talas omen man, som lefde ensam ute i odemarken Skynden till tillsammans med en varginna. Det var en fordrifven kung, som hade herskat ofver allt land frAn afton-solen- s morgonrodnadens haf till hade bott i slatter, som ett slott med 500 tinnar af guld och egt jordens skonaste dotter (J font men icke bort adressen till maka. Nu lefde han som tiggare ienjordkoja, forrAdd af 5 53 sitt folk, 6fvergifven af sin fjun Dry Goods Company, pA nl af-to- n n stort lager inkommit. har xrtt just Westejp Shoe & Dfy Goods Gojnpapy. u, hAnad och bortstott af sina cgna soner, hvilka utstuckit hans ogon och drifvit honom ut i elAndet, for att bemiiktiga sig hans tron. DA ungers vennen fick hora det-ta- , vandrade han ut i odemarken, for att uppsoka denne man. Han traffade honom sittande pA en sten framfor en jordhAla och sysselsatt med att leka med 5 vargungar, som lAgo pA ryg-geoch sprattlade i sanden omkring honom. Hans hAr och skagg var hvitt som en Aldrings, hans jattegestalt var bojd och han hade knappt paltor att sky-l- a sin nakenhet med. DA han hSrde den frammande narma sig pA sanden, lyfte han och upp sitt maktiga hufvud ofver det af solen brynta anlctet n for-klara- Ill Den rnekroste stadsntiuggning, som, tinnn hfifrit gjord. n dA fAr frAn morgonrodnadens haf till svarade i samma ton viil lilla Marta gA sin vag och aftonsolens sliitter? Ja, det ar jag. men sA kan det jag gAr min Och ar du den, som har lefvat inte hiinda, kiirleken har stor i ett slott med 500 tinnar af makt, eller hvad tror du, min och skonaste guld egt jordens iilskling? Marta stod liitt framAtlutad dotter till maka? Ja, det ar jag. med handerna pA stolens rygg-stoOch ar du den, som blef forbakom sig; jag vet inte, rAdd af ditt folk, ofvergifven af hon tonlost. "Jag Erik, sade din hustru, hAnad och bortstott vet bara att jag tydligt kanner, af dina egna soner, hvilka stuc-k- o att jag aldrig kanb5jamig for dina ut ogon och drefvo dig en man, som fordrar det af mig i eliindet?" ut aldrig! Af egen fri vilja skulle Ja visst! jag kunna det, men ej derfor att Och andock ler du! Det blef tyst han befaller det! hvarfor skulle jag ickc "Ja en stund. le? med nastan Slutligen sade Erik DA slog liksom en blixt ned for SAledes menar du hArd rost: den unge vandraren och han utatt allt skall vara slut mellan ' ropade: oss? DA har du ocksA funnit de viHon kom honom ett par steg narmare. Det hade kommit nA- ses sten, som stillar all langtan och laker alia sAr och lindrar algot vekt och innerligt ofver hen. ne. Erik, skulle du kunna lAta ia smartor . . Sag mig! Har icke? du din vilja ge vika for min? Alskar Aldringen studsade. du mig nog hogt till det? De vises sten? sade han. NA Utan att svara gick han fram du har ratt. Det har jag till skrifbordet; papperet, som ja hon tagit fram, lAg i ordning, ocksA, min van! Men hvar finnes den dA? han satte sig ned och bdrjade IIar irine! svarade den gatn-l- e skrifva. Miirta stod och sAg pA och hvar-endpekade pA sitt brost. honom. Det var, som hade a menar du? . , . Hvilken IIvad prick och slang i hans nAvises sten, som stillar dA de ar got kantiga stil burit pregel af all hans obojliga vilja. liingtan och laker alia sAr SA kom han fram till henne, och lindrar alia smartor? I)A reste sig den stolte kungen riickte henne det oppna brefvet och sade lungt och allvarligt: och log och sade: Det ar det djupa, tysta Det iir till kapten Lundgren. Jag har tagit tillbaka hvad jag skref i mitt forra bref och bedt honom anse, som vore det En misslyckad Afsniist. skrifvet. Med fast rost men myeket fAfang forfattare, tillade han: Du ser, att jag som inbillar sig vara foremAl dig sA hogt, att jag kan for allman beundran, bcklagar lAta min vilja ge vika for din. sig i ett sallskap: Miirta tog brefvet och ref det Ofverallt der jag kommer lAngsamt midt itu. tittar folk pA mig, som otn jag SA smog hon sig intill honom vore en kalf med tvA hufvud. och sade vekt: Frivilligt vill Trosta dig, kiire bror, med vilfor din starkare Jag boja mig attdu bara har det ena. A JESelagcn Utah & Nevada jernvagslinic. IfcKer an 70,000 personer fardades JfcJlektri.sk iil-sk- ar niimda jernvag under sist a spa rragn si i n i en kommer sannolikt snart att feir-lang- till denna addition. Gatoj 66 fot bjeda. Qvartercn aro genomskurna af allccr, 14 fot breda. Toraternas storlek 25x125 fot. tlcssa r dollars de latta och fordelaktiga vilkor: Vi snlin J pA foljan- - Endast $2 kontant vid kopets ingAcnde, sedan dollaj 1 under 78 vcckor it d g A lidne sommar. dt an-sigt- e, Street. och 1 hu-str- Hon hade i hast blifvit allvar-sam- . Ah, hon tyckte det var, Men som han slagit till henne! om om jag inte skulle lara min vilja att underordna sig din befallning, om jag inte skulle Ao-j- a med de djuj5a, tomma dgomhA-lorn- a mig for en man, som fordaar gled ett ljust, liksom att jag skall gora det hur gAr leende. det dA, Erik? Med spand van-taDen unge i vandringsmannen blickade hon upp hans forundrades storligen och sade som annu bar spAr af den till honom: haftiga sinnesrorelsen. Ar du den, som har varit DA han trodde, ja dA hon frAgade halft pA skamt och kung och herskat ofver allt land all-dri- Jarvapor 106 i veckap tan, nAgon TOM TER afyttrade sedan rdnta. den 15 sistlidne December. TvA boningshus aro redan under J06 byggnad. DESSA TOMTER ARO de billigaste i handeln. Kom snart, Innan de alia halva . tagit slut! cSc E.240 Ij. Craw Co., S. Main Street, Salt Lake City, Strax intill jvijDWvy 8 f. d. postkontoret. addition. rersoner, som bn ska prennmerora pd tidningen, kunna utfijlla nedanstdende blankett och srinda densanuna tillsammans med prenumerations-a- f giften. lliir $ medfoljer Korrespondenten tor sAsom hetnlrting en tid at is frAn (Namn) (No. och Gata) (Toststation) (County) (Stat) for r |