OCR Text |
Show SvssskaH&rolden aveiiska KarolcLen Itr t balft te '! L0 ar , BT Sren The Swedish Publishing Co ' aUtid sandaS i ) THURSDAY. 0.60 111 SWEDISH HERALD-- - -- ,jrtill (lIE ASwedish Weekly Journal published in Salt Lake City, every SVEN re- - 3,f,elleiPJorto' jviSkahAkomen Na SK-AMER- AN SK IK Sanning 45. VECKO-TIDNIN- sbLall Salt Lake City, Utah. Torsdagen E. F. Branting G. John segra F. Oblad, President. , Yice-Pasidt- Chas. Y. Anderson. Editor and Seo C. A. Carlqulst, Treasurer. 2:dra Ar?. den 14 April 1881. Office: 138 E. First South Street: 9 hanseende till dess storlek ar si till inkorporatorerna. fiender gjorde for att parne oeh andra afkyrkan3 embeta-- l 8idan lagstiftning aldrig egt rum i egendom tillbaka ol. som virt, ar i sanning forvi-nanLeland versus Wilkinson saken j-pistI land forut; dess motstycke kan till densamma, oeh Jhurn man taga vird om ochhjelpa dem till : "och att den anstranger sig pi courtat sade supreme ratta. Yi skulle oppna och framjal endast sokasi den dystra medelildern. 2 Peters 65) lyckliga de voro ofver de lysande 5'" och stormandc satt for anses brutalt ett si Den regering kan knappast till seger, ar det inlysande, att industrier, som kunna vara till gagn Den paragraf som vidror kyrkans tai beroatt sratten ar fi vir kyrka tillintetgjord ar ' vir himmelske Fader grep hindrande for enhvar, saval som for samhallet. egendom oeb andra offdntliga fund ar vara fri, hvar egendom tor att uppni ; men nar den forsamlingens den af ende Kristi lagstiftande samfunds in i deras onda anslag. For en tid sig Om de, som hafva insigt och fdrmiga, ett brott mot religiosa lesa detta tillbakahillande tygel. foremil, trampar af pi de lagar ville verka i denna riktning, kunde det ut, som om hvarja frihet och rattigbeter ocb ari veiklig' viljd.utan nigon bela den amej) hvilka ocb bestir fri all prineiper, regering for Grundvalen pi skulle frintagas oss och att detta minga industrigrenar oppnas i detta beten intet annat an konfitkation ocb deruti, at: ratten till personlig fribet rikanska republiken hvilar, ooh afven folk skulle laggas i lankor funder det territorium, som skulle blifva till for-de- l plundringl f5rSamlad i konfercns. kranker sjelfva konstitutionen oeh dess - ooh privat egendom billes helig. mest afskyvarda tyranni ; men nu fir bide for arbetarne oeh arbetsgif-varnQyinnornas berofvande afrostrat, ji till garantier, di mi man nastan firfaras Eq annan sak som appellerades det vira fiender som anse sig Blagna. ten, utan grund ocb utan afven en ! vidrorde ofver det vansinne som beherskar virt oeh systrar , courtet och som Kara broder Sedan den dag, di Jesu Kristi Kyr-k- a De helige frojda sig ofver Guds godlpr brott emot dem, ar en supremo n Allsmaktigessty-Ltbterjgevi citera (Terret statsman, nar mormontrigan kommer d8n af Sista DagamesHeligeblet organi-sera- d despotisk handling utan like i republi-ken- s kyrkoegondom vilja het ooh ba fitt ett pytt vittnesbord tillfaleatt : sanda 9 Cranch). Legisla-ture- u upp, Folk tala ocb bandla som om historia. Ingen fornuftig grund versus Taylor, bar vir saligbetsfiende uppretat om att deras fiender ej kunna gora S skulle flaJl i stateu Virginia bade tillegnat republicans bestind banger ejepiSteL Det dem cigon stor skada om de sjelfva do ogndaktiga till strid mot densam- kan framforas for detta vilkorliga ha framlagt utrotande, ooh for att tomTikuude af en politisk rattigbet, sig ratten att berofva ma. Olika medel ha blifvit anvanda. sin pligt. gora men detta t ni mil, trampas all lag och ratt, deras egendom oeh ofverdra-giimundtligenfor ader; de lardomar, Osanning, fordom, som.qvinnorna utan hinder ha njutit i Det tradition, att ar vigtigt hogst alia kanda principer under fotter. .omlsielfva kauneu densamma till trustees (forvaltare) de rikdom, pobelvild, eld, svard, fangel-s- sjutbon ir, och vira Senders rop att de hittills som blifylt inpraglada Det ar ioke svirt att se hvad detta forhindra oss. Vi gladia som edmundslagen nu foreskrifver. slhiorTal, och rifflor, militarmakt och total arbeta for qvinnornas belrielse frin just eftdrlefvas. Stort ansvar noga helige, ratStory sade:Egen forakt for amerikanska borgares Bellertid ofver det pnvilegium allt har blifvit anvandt, mormonernas slafveri, mi, efter dotta Hogstarattsdomare hvilar pi de af aldsterne, som for utdrifning leda till. skall af eller Exemplet,som tigheter Ltt domen var kopt af menigheten. 6kriftleD kunna uttrycka nigra Nu har ett nytt kors-ti- g slag mot deras frihet, forstummas for ha frihet att ufptrada offent naen forgafves. nu ar satt, skall inem kort baa en Egen-doYi are af Lira tankar oeh kanelor. skankt som privat gifva. blifvit oppnat emot ossi hvilket evigt. Det skulle vara alia de Sista och de skulle vara outtrottliga ligen, af sur frukt for folket i Herren virGud sritten tillhorde derfor i vcrklig oandligbet lacksamma till den Dagarnes .Heligos foremil att varna spelar i ; de skulle hedra sitt att lagstiftning orattfardig prestadome denna republik. Intet folk eller rege mot dqtta heten forsamlingen eller deas lagliga godhet och nid om sina konstitutionella rattigbeter af de despotiska uridervisa sun-d- a i rolen, att beframjad nitkara helige vara stod derfor icke i statens ring kan ostraffadt trampa lagens ha ti oeksi stor medel, samt att agenter. Det foil Personligea alia lagllga och Gud har genom domare som de afventyrare. stora principer, om principlosa principsr i stoftet ; sidant tacksamma f5r bans eller regeringei3 makt att beslaglagga for upprattbillandet af all !md att vara skall absolut medfora resul-t- at uppeaharadt i denna hushallning. Det skamligasteforsok i denna riktning kampa om den, ej heller kunde parlamentet som i denna region, iudiga beskydd. sjelfstyrelso qkal som leda till des? underging. Mycket beror pi dem, som hafva dot var utan tvifvel det misslyokade r, sina bevillniigar, utan genom en serie af Zion bar genemgitt do genom sin flit ocb esempellosa intetgora Salt Lake i bar dessa tet i afkonspiratorerna profnin (Forts i nasta nr.) prestadomct utan tvifvel vill vild och oratt. Egendomen kunde Eom Forsynen ba uppbygt. 1882 22 mars af ibsirdighet i de De besoka belige City. Edmundslagen De sista gens dagar. konfiskeras, ty forsamlingen litpitiBgagn for sitt folk. En ljas punkt i den nya lagen ar den icke. - ansigo de omfattande och genomgri-jer- na hem ; de tala med dem i famildsras brott. hade ej begitt nigot erfarenhet har Som man kan se bar den svensk- hJocb ett halft firs som fritager en laglig hustru pande nog till att gifva dem fullstandig paragraf, ; de se battre an andra deras forstind ser dot amerikanska va-- s For enfaldiga virt Forsyn gentlemannen4ter igen mot sin make. Detta, si j9 att en gudomlig vandel ocb hora deras ideer ocb kontroll ofver Utah. En stor del af att vittna dess bestraf-vand- e denna lag.i om nya som som den enda metod ut vinden Smartsamma, ofier oss. spottat mot coartets fordomande och 1 Irarne territoriets rostare, bide man 'ocb val som supreme Om tankesatt'. presterna lagligen oss vir berofva att f5r minga, Jwirofungar ha varit pi hvilken ban kan spotta sig sjelf i segregatioBSsystemet som tillstadde sin mission kunde qvinnor, berofvades med orattvisa sin forstodo d rekt i tillfyllest stir forvarfvade agtndom, voro till vir ansigtet: skola vi en gang ee, attde kontrollen straffets moltiplicerande ofter de utratta utomordentligt mycket godt, rostratt. Att iuko hela konstitutionen, som garante mot strid till "Metodistbiskoppen Foss har satt ncra Tdlsigjcho. godtycke, aro skarpa hander skylles fribet nordvesterns damkar i eld ooh ligor de komma i direkt beroring med slapp ut ur maioritetens bcrofvaslil, skall att ridgif-Tar- e ty ingen deras och rar, domarne federala ' Detolfapostlarne idelmod, rattavisningar f5r de Do skulle ej icke . konspiratorernas de belige i deras hem. utan laglig ratteging. genom pistiendet att det dan ska folket Utah for deras, eller egendom ha arhetat iced outtrottlig ifver i ocb statsiklagaren som omintetgjorde Guds ax en moraliskt ratten nation och att, men forsyn vara' hogmodiga och ceremoniella i Mojligtvis in gen del at den nyalageB tillatit oob gijymbet mot arligt folk, ondska sj ridt 'oBitaadigheterna de icke hafva nigon vidare aktning forslabrott detta sitt upptradande, men vanliga och deras ranker. Di vackt si myckem uppmarksamhet bar varit helsa Nyligen har god. sin for det sjette budet. Nu pisti dan efter )eras religiosa dfverty lag ocb rattej som lefva Yralct sina samtal, si de kunna mot konstitution, som prof-edefamiliarai omtalan eller utac skarne har att detta ar en logn, emej bo som frin dem, mottagaa hret gelse. i oeb siledes blifva ivagabragte det 6nskade resultatet, Brigham City dan de icke aro sinnligaro an nigra embetsman fortroende vinna lokala af do aro lor territories ipeddela, att Huruvida kyrkan ar en korporation kunde man vinta att andia och grofre efter det edmundsbillen sndra. Ni, harom skola vi icke tvista President battre i stind till att bjelpa sina syakon yckliga i deras arbete. herskar stora ocb allvarsamma nigra dagar derom mat att for stallet under-sok- a nu. Kanske ville biskopen domt Dan I folja. ofvervinna svagheter och ratta pi brott till lag, tvang folket till att blef Woodruff berattar om sin fortraffliga att blifva vill gfgjord Denna mark efter Kopenhamn eller okade.forso-d- e tvifvel. friga Derf6re skulle ta de bungriga vargarne denna ed noga for att se om de begrepp. felaktiga till frisk ban 80 sina det ar trots &r om helsa; deras aptit. Di kongressen infor domstolarne. Men afven oeh basfa manuen tjenstg5ra som lirare. ket blott voro rostberattigafle eller icke, Det ar af idel ondska att Sv. Am, sjal och kropp. vieat att deu mga skrup- - kulle blifva faststaldt, att kyrkan ar . bade Un till eine frim i lagen med denna tillsammans skulle punkt man ga Unga bragte namner Saltsjostaden, ty hankanner . Yi aro sjelfva i itnjutande at god till att trampa en Korporation, huru ar det mojligt ler hade med hansyn fiender ha hittida . Y och kritik erfarna aldster ira och allman goras aldre icke nigot till moraliteten i namnda ' itk och gfadja oss i den fribet vi man gifvit territoriet ett ffrundlagan under fotterna, torsoate att efter Sista de Dagarnes Ett sent beskyldt, larares och med en pligter. familiara stad eller i Utah, hvi'ket tydligen njuti. Broder Joseph F. Smiths helsa charter of incorporation ocb kon rna for andra gaugen att mened,nar de dermed trott for ar passande 1 en konsDiratorc som Helige talesatt 1 varit mindre nu territoriaf de minga missgrepp och dum-hetax han men god, gressen i si rniqga ir tillatit dess bistind ochemisanEn Ukra storre sig vanner. sina anvand fralia rig kunna familj ar kanhnda alls into han gor sig skyldig till n ir han till Washington ets grundlag.att sii oantastad i bra.t, aldrig framforas mot kunde de andes frin Salt Lake derfore miste o.anning annan; Den basta talar om mosmonerna. Det hadj utan hm-- ar d- -t mojTgt, frien vi, att nyheten vi kunna mid. och fordade af koDgressen de m t fiender veta det lika si och vira oss, tvifvel varit mera pi sjn plats om han dtiade helige i denua epistel ar, att n u Kan tiilbakakj.Ia viLt de helige. tyranniska itgarder mot vi. Bevisen pi deras osan som .;odr hade sagt Chicago, ty der finnes. joda underrattelser inkomma frin alia och disponeia ofver kyrkans sett dag efter Dessa man sandes till kongressen pi charter oifentlighoten har delar a! Sv. Am:s uppgift, icke mindre an ? Om data ring Lniet, hvar de helige aro bo- egoadom efter godtycke af den bekostnad i distrik t sratten, hvar man som stallen a,t , tvifvel aro dag manga g mannen i atta. Yi erfara derigeuom, till att pi att de uDga 4,000 krogar (hvilka utan som under hottl kan ga an, ha vi all grund smut- - orVwfkIassQn i Utah, hade flera an en hugtru belli e gingo l Donna ar vana ... Am. i uppvaktar Sv. att till orsakeu helige ha vaknat med befolkningen i de ofriga ala t, 1 tvungos at t b upp och med ifver roka cigarcttor. an de gifvo fangelse ut- - se om afske, atskyvardt ett bar Gu och osund skadlig. och nitkarhet territorierna friga: Lefva vi under en upptylla sina religiosa sig, En ett simpelt lofte med utsigt till full och kanske lika mingk scdeslosa om begignandet af korruptionsfonden. 1JU eller aro alia vara pligter. Det har knappast nigonsin talat sig si tydligt regering, I laglig n bera faltad som var frihet. Vira broder, som att, in gen kan tvifla om bans fnnnits on en sidan stad miste i sanning beroende en standig fria som borgare tid, di foreamlingarne varit tobaken, Hebgebvaije visste bur skarpt deras bandlingssiitt denua sak. Lararne va de Sista Dagarnes hojdpunpt. battre besokta. meningangiende sti pi "civilisationens bmda dem til dast pi kongressens infall? Forsamlingar ha blif skulle blifva bedomdt, skoko-naste- n politisk rattigbet och valuinan vid till en det pligt, speciell vit hallna i hvarken skulle krogar eller Det fans gora sig deras DeForenta staternas supreme court privata bus, sival bar i ofverlemna och fotter och mycket profeden derfore nanaer dryftade all vanlighet visa ungdomen det staden som i warden i Saltsjtadan di de "oivilise-rad- e (19 Howard, sida 449), att pa landet och alia att i egendom l deras doLfien- har sagt De visste bvad resultatet ville frihtt ocl noga. .. . OV&Q1 kioderw gentlemannen frin Chicago och beratta, att en god anda rid- nriktlZi 1 koagressens makt ofver enborgares blifva for dem sjelfva, deras barn ocb tvi a e a s in " P Man ders vild; de bland unga er ofverallt. Detta andra storre stader kommo hit for att kan aldrig vara glader oss mye-ke- t, tal och npassande sprik sUftaen 4. person, oeh egendom att personli egna Kannandesina folketvilhghet sll ned sina bopilar, men de, vana vid oeksi nigot lararne skulle hanvanda kongressens desa godtycke (a mere ty viveta, att om de helige gora beroende af vira minga torbillandenrha dau lag Sidant tall fingo snart konsti- ga sii pligt, k den hogre civil'iatienen, , , discretionary power) under vir iana vira fiender icke fi sin uppmarksamhet pimed lugnt samveta tagit eden, samt s broder upprattade, for Gd utskankningsstallen itormakt ofver oss " aranstotandebide och vir regeringsform. derfore icke eden minfwmkde senator Edmunds tution detta men k gor fruatimmer sedeslosa inforskrefvo Som ett folk myndighet ooh en borgares ha vi i den fprflutna AH dre "olaglig eller okonstitutionell. tid.n rant frin de platser de sjelfva kommo reguleras ooh privlegier hknojda och forsumliga i rattigheter 1 Utah nvarje en man bor att tillva-ro- n medgifver, rattvisa berofva majontetan att om mltiga hanseenden. Af denna orsak som vaxa upp hfir i Zion hvilka, . . . .. isi4ffra fi . senato och' aro noga beskrifna i sjelfva grand-lage- anses oskyldig till dess hans brott ar ifrin. Stadens lagar forbiodo ra af de politisk ig af dylika institutioner och boxjaHa bar Herren ocb mir ett territorium blifver tillatit forfoljelsen att rasa de pi' ratt satt undervisades W .n. bevist men denna okonstitutionell a motarbeta desamma af all makt, men for fedeg.dt emi ss, hvilket har vaokt oss en del af Forenta staterna tager upp ut pi, att alia territoriets bor det samma lag gir laniets bogre domstolar isidosatte fflfornyad ifver." Nar som heist Her-M- li ral regeringen besittning aj den soker oo lagen amna bryta gare term-toriet af viljan af majoriteten af Saltsj5staden3 forflutna eller i dessa tidsr har i den form som grundlaggarno komma dem i forkopef genom att ' utstraeker Den liodt sitt det. befolkning och tilllat desssa civilisa ha gifvit ansigte bort ifrin sitt folk, di,kuimd' fordra denna ed af dem. Att fordra tionens" yndlingsnasten, trots stadana bar desa it in myndighet ofver dess borgare just anger ech omvandelse frin sidant af perso jer som aldrig ba med stort forstind ooh duglighet Med ooh foreskrifver Bens konstitutionen lagar, stt for framtiden existera. synder alltid dragit bant nid och goru godt och bchofva endast passande komiteen oeh allt som lag, bar icke sin likhet den nigon jurjdiska stinkande och infor deasoralierande sidana S'wkundsamhet tillbaka. Yi ba ofta ragledning for att kunna utfora mycfrin hvilken regeringen sjelfhemtar under despotiska regeringar. mojligt blef giort f6r attupplysa har ingen annan afven sumhallsbolder har man sokt refor-mer- a Den og nett detta sin myndighet ? Utah samt hur lingt folk sjelfva. Herren tilliter ket godt. foivinande Det ar forhillandena om civilisera ett kyskt och och den kan ooh att skaffa wkeaina fiender myndighet an just denna, Det ar oeksi nodvandigt ett slag. och fore att underkufva sitt arbete kyrkan att gifva for eller vilja gi Ledig-gin- g om konspiratorernas hedwligt folk, som alltM afskydt och ett territoriums karaktar ratt lange folk timlig sysselsattqing. FSrmanncn i ej andra Vi t inkte silunda i 1882 diden forsta gingen. Alla de virt ftrgafves. men makt, mil, despotisk eller foraktadt all slags ruttenhet. Br. borliga loften utotva vilkorlig ar orsak till mycket ondt; om framtida storhet ooh stiftades ; men vir skref en ny bill i Etallet edmundslagen komito denna nekatden. om forlitelse, Sv. Am. m&kt jro Jeppe stridande mot evangeUets som konstitutionen har gifna till do helige endast pi vi sigo huru qvickt var annu mcra di hvilken s steg Edmunds, korpora-tionhorde forst taga bjelken mena vi att nigon man, for vilkor att de Att rina sig till en privat M n aro lydiga, rena oob ande. Vi tro icke edmundsbillen n:r 2 blef erpiderad och grundlagsstndig. si att kan tyrannisk sitt ande, saga: ur oga, forran ban soker eget genom mttekaffna i all deras vandel egendom sesrionen af som besjalas af evangoliets visade sig har, i det ofri-- a genom'seDatet i den forsta finger det all sin broders. ur Forsynens behilla, vara I grandet T 'ro oft vira Senders med att oeh sdnaro i taga andrad af mycket kunnen misslyokade kannasigtillfrefc hand- den 49: de kongressen, till sht blef betydligt biUen en ar komma orsCk att tillfaller regeringen, emigranter - MSnga genomfora sina ranker vid konservaUvafnan i senatkomitcen, si medelildern, andrad form genom represenlanthuset lardt landen vardig den morka de istaAongresaen, barleder oig frin de hit, som i gamla ling en kraftig blef Hungersnoden i Texas fortfaret form emeUertidden i den andra sessionen. Att den i sin nuvarands att de herskar ej kunna tider olinjee emvanialae nyare och stracker sig vidare ooh vidaro ocb ooh deras uppriktiga skilliga yiken ; men har regering som representerar femtiofem I , af huset och senatet en fack; korporation samma nar i Mr att sank- - prinelp, Herrens tron. Nar vi b- fi nigon sysselsattning aknlle gora si formedelst brist pi regm menniskor millioner presidentens blef lag utan ' kunna formedelst brott mot lagen, ell; kuru krosaande och orattfardig Minga unga man och qvinnor vasen af ett samfund som i mycket t. tion. korporatiouen vander den upploata passande inaanda billen i U kill, att en laorjau var, ooh heller ieke finna nigon Det medgifves pi Ti betankn biekop iknlle sidan Alla obe-lyd- ligt ninar Vira dtt de, r'dlk,?el u igt rat-tigh- et IS, B,gons e. ' pimor-monkyrka- c, m hand-lingss- arbe-mind- re prof-jinga- 1 j stats-iklagar- ens n. . as kau-g-e.,- I en-li- gt for-enin- I na-ste- cr i Rege-ringen- L.ka.p. Uptl eot kri.tritt.mrket virr it for-vini- syss-.o'o- s. it hndt-Lge- nr n mpp-hafv- es , -- verk-samhe- huru atom anstrangj I 1 |