OCR Text |
Show , J.W.Wesi Tre rain stkekt n, voro endast 300 borgare ofri-gLandets valst'.nd var f r eu ling tid f .rst rdt. Icke allenast sakuades hander och veriest idernn go i.aska, utan ock iifvet-oc- h industrien hade flyktat till andra lander. lifter trettio Irs krig, mord-hran( mord och farsoter var Tutfclnnd sig icke langre hkt. Den stora nationen varfw-vandla- d i en elindig dragg af och tiggare tjufvar. Hungriga bonder, fega borgare, liderlige f .rbittrade prester, soldater, och f .rvekligade adlingar voro de usla qvarlefvorna af den stora nationen, som omkom-mi- t. Kunde det vara annor-lunda. d, Furstarne sjelfva af feg- falskhet. Prester af alia slag rasade med barmherrtigt hat, generaleriia s.kte att rikta sig; soldaterna, som slutligen togo valdet, bade afkludt all mensklighet och afkastat alia" moraliska band. Alla bragder af politisk tro-- 1 )ghet, religionsfanatism, rofgirighet, och soldateskens vildhet, rasade tygellost emot folket. Drifna frin hus och hem, i st i ndig radsla f r soldaterna, oeh utan undervisning, hvad kunde vantas af en uppvixande generation annat an lag feghet och den skandliga osedlighet, sem de lart af armeen? Afven den sista qvarlefvan af politisk frihet f.rsvann i kriget, di alia klaesqjma voro plundrade, och deras styrka utt md. Adelsmmnen kunde endast lillla sig uppe i furstarnes tjenst; de fria stiiderna en svag tillvarelse; d bonden var fullkomligt af soldaterna, oeh var Lett och ballet slaf. Staternas representanter f rlorade sin belydelse, ty de kunde hos kejsaren endast fintia ettsvagt skydd emot de mindre fu rstar-nmen intet skydd emot de storre. Tron hade, under stri-de- n f,,rvandlat sig till vidske-pels- e gaf-v- o exernpel fram-slipa- deni'o-rajisera- e, t pi .gad af ingest, s g djeflar och annat; och solda-tegenom det sitt,hvarpi han faktade, hade blifvit likgiltig fiir det, hvarfor han faktade, och vat hvarken katolilt eller Lutheran. Tysklands fordna bilduing hade urartat till barbarism. De grymheter, som blifvit beg'.gna i detta krig, voro Under Magdeburgs stormning hade Tillys soldater roat sig att, slsom en forstruel-s- e frin de fasliga grymheter de begingo mot fullvuxna menniskor, ut, fva tortyrer pi barn. Eli man skrot, att han bade spetsat tio dibaru pi sitt spjut. Andra stekte de lefvande i ugnar; och aadra pligade de till d ds pi annat satt, och roade sig att h ra deni skrika Under det de sutto och ito. Den tidens f .rfattare omtala tusen, som dogoafhunger, mlngfaldi-gsom kr po nakna i vrlr och kallare" och i hungerns raseri anfollo oeh uppito hvarandra; bam fappatna af f raldrar och f raldrar af barn; rainga som grifde upp lik ur grafvarne o. s. v.l Tusm bysr 1 go i aska; och efter kiiget kuiide man i inhuga delur uf Tyskland gS femtio mil i bvurje riglning, Utan att rlka en enda menn- ia. & Salt inne-fattan- Oberyssel, G rningen och Friesland; och tvi Srderefter slutligen afsade de sig sin under Spanien. Med icke mindre framging gjsrde p'fven och jesuiterna Frankrike till ett f ,rf djelsens Fr.n det slagtarehus d proteslarilismen b visa sig i detta land, f f ljdes den af kUngarne pi ' Men uppaggaii le. protestanlerna voro snart' si talrika och si m kiiga, och hade sidma ledaie iblmd sjelfva furstarne och adelam .linen, sisom Amiral (loligny, fursten af ('onde etc., att de grepo till vapen 1568, och landed blef i mer an sjuttio 5r s nderlitet af en mangd krig, kallade Hugenot-rna- s krig, uti hvilka, liksom i Tyskland och NederLnder-na- , def rfarligaste grymheter under-gifvenh- et k, 'gon-blic- i r-- ut fvabesjhandtverkarne, sidenvifvarne i Lyon oeh Nates, flydde ur landet, till stor f rdel f jr England dit de isui-neih- beg.fvo sig. De grymmaste af dessa krig f rdes h gst af Katharina de Medici, pifven Clemens VII :s brosdotter, under bennes svage 3on Carl IX :s regering. Denna trol sa och lisliga qvinna, besatt af Roms bela slughet och blod t rst, biukale alia medel, f rgift, mord och det nedrigsste skymterif. ratt vin- -' na sina andamil. Si ofta hon blef slagen af protestanterna, stallde hon sig myclJ f 'r attfl dem att sluta fred. med fte ait all strid om religion n sknilo for alltid karak-teristis- kt pi somlig&stdllen i skogarne, splr af pi jdt land. Det ar en afgjord mening, att i denna dag Tyskland, i auseem de till politisk frihet, och framsteg i konst och rikedom, kannerde bedrlfliga f djderna af detta krig. Eu h5gtidligare f .relasning ofver de forfarliga verkningar-n- e af samvetets krinkning.och af jeauitisk skenhelighet.finnes icke i historien. Om den f Ferdinand II har map med ratta sagt, att Napoleon upphoio, hvilket arade endast var, i f.rstirande niakt, en till dess hon ,iteif rstarktsig dve'rg i jemforelse med honom till vidaic hamnd Den . nde, i hvilken dessa Napoleon genomfor tre fjerde-delaf klotet med eld och kringf .rdes af k itholikerna, svard, dock var han i menni-sko- f kan tillraikhgen qsas uf ett jrodande vida under den-n- e stalls i historien om dess begy Ferdinand, som, under det han satt och laste sitt paternoProtestanter vaubelgade di ster, utrotade tio millioner katholska kyrkorna och och al 2G f.rlorade alia Nederlanderna ,1r 1579 si to i Utrecht ett f rbund, under namn nf de f lenade Nederlanderna, Holland, Zeland Utrecht, Gelderfl med Zutphen, . THURSDAY ANSK SK-AMER- IK VECKO-TIDNIN- ,pd-mju- 1 ar men-nitko- klo-stre- Lake Citv, Utah. namnet S:t Barholomei ske presterns.till dess lyckligt-vi- s Henrik VIII, i sitt halsstar-rig- a e S:t Bartholomei raseri, krossade cen blodbad skall qvarsti st.impladt med prestens valde ofver vanara i Franska historien. Englands folk. Dock afven Detta f rfarliga blodbad, som under drottning Marias rege-rfhvar 'ett f. rs ik att med ett di deuua fasliga religion Merstaldes p i en kort tid, blef-Vslag utrota protestanterna, b i Paris den 24 Augusti tv.ihundrasjuttio bragta till 1572, pi Carl IX:s hemliga btlet, utom dem som blefvo befallning, aggad af enkedrott-ninge- n stfaffade med .b ter, fangelser af Medici. Drottnin-ge- u och konfiskationer. Ibland af Navarra blef f,,rgiftad dem som blefvo branda vojo fem biskoparr tjugoen prester, pi hofvets befallning. I eager Thuanus, itta f rnapare lekman, .ittio-fyr- a vid klamtningen med den k .pman oeh handtverka-re- , stora klockan i S;t Germains hundra ik'erbrukare, dran-ga- r och arbetskarlar, femtio-fcj- n kyrka, b .rjade slagtandet. Co. ligny, amiral af Frankrike, qvinnor och fyra barn. blef nedrigt mjrdad i sitt eget Danna fortfarande gfymhet hus, och sedan kastad ut synes fi.rvinande, men ar gafl-sk- a f .nstret, for att tillfreds-stall- a obetydlig i jemforelse med elak-he- t. hvad som blifvit utTvat i anaf Guise hertigeDs Hans hufvud blef afhug-ge- t, dra lander. En stor forfattare och skickat till konungen fader Paul, berknar, att i Neoch enkedrottningen; och hans derlanderna ensamt, ifrin den kropp, efter tusen beskymfnin-gar- , tiden di Carl V.s edikt var upphangd vidf.tternai promguleradi emot reformato-refna- , en galge. Derefter h rjade bade der blifvit femtio-tuse- n j m rdarne hela staden, och slag-tad- e personer hangda, halspi tre dagar, 10,000 herre-mi- n huggna, lefvande bpgrafna eloch folk af alia ler briiida for' religiouens stind. En f rfarlig seen, di skull; och i Frankrike ett stori gatorna Aterskallade af deras antal. buller, som kommo tillhopa Sidant var det blodbad, i f r att m rda och plundra; de hvilket p ifvevaldets arga rased .endes jemmerrop h jrdes ri stortade hela den bildade De m rdades kroppar verlden, nar fruktan, att des: kaslades ut genom fonstren; langa f. rfarliga valde och list skulle svifva i fora, girdar och rum uppfyllda meif dem; d .da kroppar slapade of- kom det att framtrada i dess ver gatorna; deras blod rinnan-d- e sauna djefvulska skepnad. Att i str .mmar ned i kanalema; kalla denna f rfarliga yttring en oraknelig mangd af maji, af gransl s och blodig hamnd qvinnor och barn inkastade i djefeulsk, skulle vara ett ll e en allman f .r delse, och ofver sjelfva djeflarne, om till konungens palats hvilka urkunderna icke om flackade med deras blod. tala nigot i f. .rfarlig djefvulsk-he- t Frin Paris spridde sig blod-badjemf rligt med dessa liand-liuggenom provinserna, af menniskor, hos kyil ofver bla riket. I Meaux ka all mensklighet, all blygd, kastade de'ofver tvihundra i all moral var uttrangd af det fangelse; misshandlade och se- enda stora st. ends begaret att dan m .rdade ett strt antal uppratthilla sitt valde affor-villelsfruntimmer; dnndraole sjelfsvald och grymhet, hus, och ut'.fvade vore det och pi bekostnad af sedan sitt raseri pi sina fangar; halfva menniskosligtens lif. kallade ut dem, den ene efter den andre, och slagtade dem som fir. Nigras kroppar Svar pa "Bikubens" uti Mainen, och andra i SKA NBA LARI IKEL. diken. Samma grymheter ut-- , liga blodbad. itali-ensk- g, n por-tarn- et na-st- e, prote-stantern- skarp-rittarn- folket e, a, kardinal-for-samlinge- n, Eg-mo- n, kardi-nalern- a, ofver-vinnar- n. ned-slag- a slu-tad- e, le uppretade -- protestantismens i det fanatiska utrotandet af Men den karnpe, prinsen af Oranien och sinaundersitar. i dessa krig bandelsen stora absolution sin pi jjifvo f r gerningen, hvilken var den, som under Carl IX:s Geregering forskrackte hela Eude slutligen fullbordade. i meuni-gkor- s nom dessa rasande f.rf ljelser ropa, och ar f.revigad f rfar- under det minne att orsak, Spanien var pifven den store for-hau- d. ko-mit- is pi ' ostraffadt, och den der lego dristeliga talar, han skall icke Sal. Ord. 19: 5. undslippa Det bedr.fvar oss.att vi i detta nr n .dgas siga nigra ord angiende en i var skandi-navisk- a samtida Bikuben syn-li- g artikel, si ytterst skanda-l.s- , att vi ej kunna litaden Artikelh bat passera opitald rubriken Insdndt, samt ar Th. ( P . O. Thomassen), men b rjar olyckligtvis med 6rdet Vi, hvilket visar att var skrifven som en men som br. Wiftberg ej tordes taga artikeln pi sitt ansvar, si kom den icke in som sidau, och det s'g m .rkt ut for att f den in alls, men di blef han bjuden pengar for att taga den in och di, di var frestelsen f r stor. ln i artikeln b'ott haft till f .remil att nedljuga HaROL-de- n och dess redakt r, si skulle vi betraktadt den som srnut-- 1 under vira skor, men di den angri er utanfor saken st ende personer pi ett nedrigt. Om di vi taga i betrakt-ninatt upphofvet orh satt, och g skul-de- n till skandalartikeln aro apostater, ty den st rre delen af Skandinavisk-Dratnati-skden Klub, bestir af sidana, s4 anse vi det f .r ratt att siga nigra ord till v'.ra br, ders och e systrars f.rsvar., hvems kon gr. Hvari r har Bikuben pi, senare tiden blifvit eu fiende till arbetareu och arbetet? , .Ni ar ju sjelf en arbetets son br. Winberg, hur kan Ni di tillita en sidan arbetsliatare och skandalskrifvare som Thomassen att pY ett spottande och hinande satt i Er tidning omtala personer, for det de pi arligt satt och med arligt s ka fortjena sitt dagliga brod. Ni kommer utan tvifvel n myoket val ihfig att f r nigra 5t sedan i en af Osterns tidningar s kte lojligg ,ra Er, br. Yinberg, f t ar-be- skandal-skrifvare- . det vant Ni en g5ng smed. IHroldens redakt r har ban trott sig kunna nedsitta eller rolampa genom att kalla honom sa ttare, . hvi.lke.t..d.Qck gjorde ett mots att intryck pi oss, och .nu. senast utfar sain me f i skandalskrifvare grofva skillsord mot skadespelaren Alfred Nilsson f ,r det denne afkladde efter. hitkomsten. och ifarde sig sig "herrn d.v. s., lat konsten hvila och tog fatt pi milare-pensel- n fr att lik en man for-- s .rja ig och sin familj, och derfor pekar man finger 5t honotn 1 Bikuben och ' kallar honom milaregesall! En anda ar stridande mot si-d- evangeliet, den ar oarneri-kaus- k, okristlig ofti ocivilise-ra- d och kan endast fostras af personer som ej ha.n.gou Har Ni nigonsin sett Deseret News elleF Salt Lake Herald h)na en person f r det han efter hitkomsten bytt om yrke, eller far det han lagt bort sitt handtverk och blifvit farmare, nej, icke en-g- Salt' .Lake, Iibun bar gjort sig skyidig till en si lig handling, men Bikuben gjorde det f r fyra eller fem dollars! Ett sidant tillvagag ende ar si lumpet oclTprinciplost att det kan ej annat an vacka menniskors harm- det ar tiigot som gur Amerika vardt att lefva uti framfor nigot annat rike pi jorden, sa ar det f r den livarmed arbetaren En person kan har vara gatsopare forutan att nigonsin bell fva bli titulerad derf ,t och farmare f .rutan att pi gatharneu bli utskald f,r bonde. Amerika har vuxit ifrin sidana dumheter och Bikuben horde veta det, om den redigeras af tidningsman. Om Ar det rattvist och hederligt handlat af Bikubens egare, som i rainga Jr fel'tt och stir som president ofver de skandina-visk- a forsamlingarna hr i Salt Lake, att silja sina br och systrars goda namn och rykte for pengar; ty hvad ar det vul annat di han mot betalning tilldter en del apostater att smutskasta hans tros-b- r der, af hvilka nigra till och t med aro medlemmar utkommen, f .rtarde Smith-field- skandinaviska si ngkoret.IIvad ratt har han till att g ra sina eldar tjogtals offeft br ders oeh systrars hederliga Ik med Di yi genomlaste Tomassens vorouppfylda Vi af en broderlig och "karleks-full-and- a namn till en handelsvara? dande, Lollarderna blefvo som sammansvurna, undra om han nigonsin lst doftande sluutsarti-ke- l, som lian pi dep och tusen oskyldiga undersi- hvad Shakespeare s tger i ett tar blefvo pligade af de plfvi- - af sina styAen: "Den som Klubs illumi-nerade- fol-kj- et Ett faLkt viltne bllfver icke Office: Arg. stjal min , birs, han stj vl blott skrap; men den som stjal mitt goda namn och rykte, han stjal n'.got som icke gor ho nom rikare, men som g r mig Ett sidant ytterst fattig. af en tidning handlingssitt som f .reV "Helliget Herren pi sin tited, ar hvarken mer eller mindre an hyakleri, Di den skandinaviska hade sistl. somftiar anordnat en lustresa till Lake Park si skref Thomassen en artikel i Bikuben hvari han f .rsikte neds,tta nilmde plats och dJ ett par medlemmar af koiniten frigade br. Wiuberg hvarfor han tillat honom 4tt skrifva s4, si svarade ban:yal, han ir sisom en orm i graset; om man ar aldrig si f sigtig, si blir man likval stungen. For omkring 13 ir sedan utgaf namde person en tidning kab lad Utah Posten, hvilken dock efter nigra m .naders sjuklig hllvaro ildog i hjal sign( och i namda tidning upptog han 'mot betalning en at en apostat skrifven artikel, hvilken var st rsta oisuken till dess d d. D nrt iunehallande namda. artikel utkom sade br. Win-ber- g i en f rsamliug, att tidningen hade "gittuppsom en sol och den skulle faila ned Men .det en skinnpels. ut som om br. Winberg nu kastat denna isigt ofver bord, emedan han nu gir inyc" ket lingre och mot betalning intager insanda skandalartik-lar- . Men det hela beror liatur-ligtv- pa-ski- fvades i Orleans, Angers, TromSlnrngarae, Men detta lrfarliga upptra-d- e stympade bilderna, lade de yes, Bourges, .La Charite, och var endast ett af de m.lnga. sviraste kontributioner pi de isynnerhet i Lyon, der de Hela Europa hade emellertid like prestema. Katolikerna omenskligt f .rst .rde ofver itta blifvit ofversvummadt med rasade mera djefvulskt. Nigra hundra protestanter; barn vid brost; foraldrar blod genom pSfvens hamnd.' franska staders arsbicker aro foraldrarneg I Spauien oeh Italien, der uppfjlda af de omenskligaste omfamnande sina barn; streck grundsatser gjort grymhet, soin nigonsin blifvit kastades omkring deras halsar, stora framsteg, blefvo deobarm-hertig- t f r fvade. Hela besittningar, de slapades genom gatorna, utrotaco gnom'llen fas- som kaitulerade, blefvo sedan och kastades halfd ida i floden. Den dystre huggua i stycken, deras ledare .Soladterna och sjelfva liga InquiBitionen. s ger eu omstandig Philip II af Spanien skickade och de rike gryrnt ridbr.ikade, till Nederlanderna det beryk-tad- e qvinnor brutalt stenade, barn berattelse om denna katastrof af grymhet, s nderhuggna, gamla f rfarligt i forsta delen af Harleyan missfostret delta-g- a Alba, och under bans regering torterade till d ds. I Tours Missedlany, vugrade att i detta, djefvulska blodbad, blefvo protestanterna utrotade blef presidenten hiingd pi ett som ohyra. Hvarje dag sig trad, och ha'us inelfvor utrifna. och slagtare och detlagsta si gingo in i fangel-sernman menniskor branda, hang-da- , Hafvanda qvinnor blefvo nakder de afhoggo hander, 1 Juli na Den och gatorna, uppskurna, halshuggna. pi 1568 blefvo tvi och tjugoadels-ma- n barnen slagna emot stenarne nasor och f tter pi fangiirne, at deras pi .gor, d i de afljfvade. De frinvaran-d- e eller kastade f r hundarne, och logo anf ,rande f r folkparti.et, I Castres fl idde en b .del fem stympade dem. Di nyheten barom kom till och afven prinsen af Orauien, menniskor lefvande, oeh uppit blefvo f rklarade brottsliga f r deras lefver. I Ageu blefve Rom, der pVviske legatens f rraderi; och grefvarns femhundra hangda pi en g ng, bref, upplasta i ivo den f .rsak-raoch Horn blefvo f .rda och i Cahors blefvo nastan lika skett pY koatt allt detta frin deras fangelse i Ghent, si minga branda. I Troyes blef gljd-je- n befallning, nungens sin en och oflentligen halshuggna pi lat prokuator hiinga oCh det blef faa utomordenllig; bror en lat dessa Vid i ofvergju-tson; egen torget Bryssel. sin syster med sjudande olja. genast beslutadt, att p&fven och sor flydde mor an 100,000 de Ofver bela Provence afh rd kardinalerna skulle tiga" till och skickligaste ha.ndtverkar.e S:t Marias kyrka i h gtidlig an .de mest landet intet till Engfrin qnnat kopman historier o n mord procession, och tacka Gud f r land och andra lander. Alba och fasor. Mer an femhundra en s4 stor valsignelse utgjuten-ofvetick af pifven Pius V en Romerska stolen och ofhatt och svard, sisom menniskor blefvo torterade till verldeiri Att h ver kristna e fvade d her Romerska kyrkans Lrsvarare syn, upphang-dds,, skulle h alias med bivid bander och f tter, s och lat' gjuta en stod, som af histar, stenade, trade af p.ifven och alia skulle foresUlla honom sjelf ett jubileum skulle lefvande kastade i brinnande folkets och sisom adelns f rkunnas cfver kristna verl-deeller lefvande tv.i kalkugnar, st'endepi Kanonerna pi S:t AngeSi 1 sslapptes det man, med en hogst s, lo lossades, och staden i och raseriet Phisegrade djuriska storskrytande inskription. en h for sisom gst a sina grymheter, oeh, under lip, afundsjuk fver hans ara, .iterkullade honom, slackandet af en rasande lysande seger. , I England, ehuru Roms kyr-k- a men uppfyllde hans plats med hamndlystnad, var man icke kunde uppreta monar-kerndetta till att allt sedde Reguesens, hvilken, om han till att sS i stort m rda "icke braude och halsh'gg si Guds ara. sina egna undersitar, dojk afdessa krig voro likval F.rran plundrade minga, blefvo tvi monarker, ven liar hade den framging jmed soldaterna, och dref ett ofantligt antaj af de skick-ligas- llenrik III och Henrik IV, nog att vacka f .rf djelse; och arbetare ur landet ge fastan katoliker, mo, dade af ifrin det gonblick, di skrif-te- n de heredeo comburendo, unnom sitt f .rtryck. Miinkarne pifviska utskickade, eiuedan bofvar att morda de ans' gos icke vara nog ifriga der Henrik I V:s regering, var ofver-tygad- 4 :de den 29 November 1888. Torsdagen f rst rde he-lig- Fernstrdm s ned-bugg- kt 138 & ay O OB NfiN Street, Salt Lase City. Ar forsedt bide med fullstandigt lager af Svenska och lnhentska medioi-ne- r. Parfymer och Toilette, varoi milarefiirger, och allt som her til ett val ordnat apotek. Titta in By Sanning slxall segrra som p, 1 ' N:r, ar utrotelstJLlttlg, hade befolkningen sammaj-sm.il- t till en fjerdedel. Augsburg, som f .rut haft 80,000 raknade d'l endast 18,000, och hela Tyskland va. i samma forhlllande. I Berlin Borgarenbe-standig- SYEN till d0ds i skogarne, uppskur-n- a och deras hjertati utrifna. deras tungor afskurna, rem-mskurna af deras ryggar; qvitmor, barn och man s'. skamligt och barbariskt alt man icke kan f restalla sig det. Hur elan-dig- a stl icke de sml stadefna de ppna byarne! Der hgga de, branda, f .rst rda, si att hvar-k- eu tak bjelke, d rr eller f n sler ar att se. Hela byar voro uppfyllda af lik af man, qvinnor och barn,d dade af hunger och post, med en mangd af rof f .r hundar, vargar och gamar, emedun ingen, hade begrafvit dem." Hela som varit h gst odlade voro ' ter fverv xta med skog: familjer, som flytt, funno, di de. aterkoramo efter kriget, tr.d vaxande pi deras eldstd-der- ; och afven nu, sages det, Annas grundl ggningar af byar Torstensons och otro. Published in Salt Lake City, every a. r-- S'l .... ka, ett enda djur eller en sparf; di ipan pi ett och annat sta lie kunde finna en enda gammal man, eller ett barn eller nigra gamla qvinnor. Ack, Gud, sigeren gammal kr nikeskrifvare, i hvilket elandigt tillstind stl ieke v.ira sUder! Der soip f,rut vor? tuien gator, aro nu icke hun-drBorgarna hade tusentals hlifvit drifna i vattnet, jagade, Katoliker. kallade trettio'iriga kriget spridde ofver bela Tyskland. Nigra af dein rakna, atjj half-teaudra, att tvi tredjedelar af befolkningen omkommo deruti. Endast i Saxen f ,rdes, inom tv t Hr, 900,000 menniskor. I Saxiska Sehweix visar man iivarje fesande de klippor och groftor i vilda sko-ga- r, dit det f .rtvifiade folket hoptals tog sin tillflykt demia Lrfarliga tid. I B men vid den tid, di Ferdinand dog, fjre detta sista BanrJs och u Owned by .- EYmaisivia. hornet af Second South och First Eaa The Swedish Publishing Co pgy Salt lake city, Utah. . Ilvad f r en milning ar det icke, som historioskrifvarne framstalla af de fasor, som det 1 (lTE SWEDISH HERALD.)' A Swedish Weekly Journal UO Pcaniugar bora alltid sandas i href, eller poat money order, u ler adress: SVEN8KA HAROLDEN. , JUVELERARE. och 2 ounader Ett Jr till Sverige Ett halit Sr Rekomenrlerar sitt val sorterade Juvelerare- - och sar a alia till Drmakarcyrlret horande arbeten. Protestanter Svenska Harolden Prenumcratioiisafgilt: Ett Ar - - Ett haltl ir 0. L. ELIAS017 och t Sven ska Harolden SLAUTARE Nr. 95 E. Second south street. Hafver alltid a lager friskt och godt kott, kdttkorf.saltadt och farskt Flask, rdkt kdtt, samt allt tillhdrande en Den som vallorsedd slatarebutik. en gflng kdpt af honom g;ir dit igen. URMAKARE ' Anderson, Lessees. landsman . E. F'irst South Siree II Tl RNtiRl V . vagnar tillsvarfva och fir nan, och derf, .r tror Ni att Hue. herr Monsens pengar infort i olden haft nigon att diktera ,Biuben, kunde vi ,ej billa oss sig. For att betaga Er denna fri n att sknftta, ty vi visste att villfarel'se publicera vffoljan3e han skulle komma med nigot intyg: i den vagen. Han ar namli-ge- n Jag bevittnar harmed attbr. .iresmedlem af ofvan-namd- a Alf Nilsson f rst sig och lasto i sanning en den omtalade kritiken i Harolklubb a Main' Street, den i stor ar& nch dtta forkla-r- ar ocb attvlrbanbutik blet.fverraskaddi att hvarfor han skyndade ha sig sig jemf rJ med hr. visa klubben hvad ban duger Alonsep, samt att han hvarken till, ja han bar haft si bridtom sett eller talat vid Haroldens att ban icke ens baft tid att redaktion angiende denna sak. O. A. Carlquist, tala sanping, men det fironan af S rensen & Carlquist, ursakta, ty det ar icke bans 116 S. Main Str. Och si hatar han svaga sida, Om Ni, hr. Thomassen, i sin dumdrygbet ocb i sitt brukte munnen i forhillande morska ifversitteri allt bvad till hvad Ni h rde och sige, si svenskt beter; detta forlila vi sade Ni icke si mycket, honom, ty, som ordspriket Ea- och man skulle dj kanske ger, "man kan icke fordra tre slippa f i intryck af att Ni ar marker talg af en trabock. eu narr. Di vi talade om hr Han bar nu tagit sig f .r att va- Monsen, sa var det i f rbindelse ra apostaternas talman, ty den med hans utf .rande af "Skand. Dram. Klub utgoi och om Bj .rnstjerne delen.. af sidana, res till Bj .rnsen har talat smickrande och Opera House eges af apo- om hr Monsens utf .rande af stater, ocb det ar naturligtvis namda roll, si miste hr. Monderfor att Salt Lake Theater sen ha spelat den olika emot eges af mormoner som han hvad ban gjorde nu. Scenen', den oeh det si tjockt hvurest Skriverhans gir ut att man kan ta pi det med genom foiistret efter det han "ullvantar. , Hau sager att furufvadt st lden, f .restaller Salt Lake Theater bar endast andra eller tredje viningeu i 914 medan ett hus, sittplatser ty man kan genom Opera' House bar 1,032, om foiistret se tr.deus toppar, det han bade lagt 700 till de 914 oaktadt steg hr Monsen ut soul si skulle ban kommit talet om f nst et befunnit sig V:d Uncle nigot narmare.tydl jordou, ocb ungefar pi sauirni Toms Cabin spelades a S. L. Salt som nar en person med ett Theater si slides till tredje cir- steg fve' en gardesgLd. gir cle allena 600 biljetter, men Om vir tid medgifve skulle vi denna circle ville icke Thortfas-se- n utfjrliga e kutisera rollens rukna med, och hvarfor? jo, ty di hade S. L. Theater Tonen i Er artikel, hr Tho- blifvit storre an Opera House massen Jr si ri och obildad,att och det ville had inte ha den vi aldrig sett dess like, och fir till. Vi kallade Opera House en sidan som Ni, som ufverallt en liten tester, for det att den si gerna villgdla for Utahskan-dina- va ar den minsta af de tva, och den nas representant, arderi som varit pi' b.qla platserna i b gsta opassande, gad vill fi en djlig opinion om Omvand Er f.in ed'a egnasyn-der- , Thomassen som Thomassen, ty de am kanMen nar nu Opera House ar ske stipe an mgon annans.' tester och endast Men f .r allt i ve'fden ' si en "stor gif Er besokes af fint folk, ire icke ut f ,r att vara skandih spelade di inte Amerikas stor-st- e navernas representant, ty man skidespelare Booth & Bar-re- tt kunde blifva att frestad der still et for pi S. L. Vibo-gsksmallett utiopa:F..r Theater? Jo, for det S. L. och en sidan representant Theater ar st .rre, och for det bevare oss milde . en god trupp alltid far fullt hus der, ty man kan derstades bide se och bora hvar man Bidrag till de luandskadade sa sitter, di deremot Sista Dagarnes Opera Helige House ar litet och truppen mi i Sverige. vara huru god som heist den fir dock alldrig fullt hus der, Salt Lake City. ty pi halften af platserna M. Lois Morris, $3.'00 kan man hvarken h .ra Smithfield. eller se. Insandt af Pette J msson: Ni sager att den Skand. Dram. Klub hade punsch och branvin utanf .r ridin, medan lhalia sitt innanf .r, liable e varit till 1 halias fordel om den. hade satt sitt nere vid d rren, ty di hade troligtvis icke si minga kommit in f jrutan biljetter till dess f .rsta f .restallning, Ni hade di icke haft si lingt till Men om lhalia hade det. af den slags, si bade den fatt det pi arligt satt, derPhade icke brutit in i nlgon jernvags-vagnere vid statienen och olofligen tappat vinfaten. Skal vi talemere om den sag? Olika straff itlr kys.-a-r. Ka, Ni kallade llorroldens redak-to- r fur Thalias sekreterare. London korrospundent skrifver: Vi Det gor oss ondt Lr Er, att Ni ha (t.ika Uyar ICr fattiga ooh rika, afven i detta stycke icke har En aibstaro, som har om daen U'an ratt, hvilket nedanstiende g tilliteKe kys'te dotten till en liten till fylleSt bevisar: borgmatare i landorten, dOindes till -- . - "Skti-verhan- s, st-.rr- c be-lju- 1 . hpf a . der-stad- es Det-skull- nit in-ty- A andra . minaders straffnbet0. ddan slapp en ung gentleman, som 1888 hillet m .te kysst endast en landsflicka, undin som sekr terarS mod 50 krishoter. Likheten infer Harmed intygas, att.br. Ohas. V., Anderson 4 ett af Thalia i Mars minad resignerade och som medlem af F remn-geoch en annan valdes i hans stalle. Pi Thalias vagnar, n, C. A, Carlquist, hi.r, sager Daily News, till de fromma onkningarna. lagen Faran af allt (dr stor yanlighet har ofta pipekats i in-oeh utlandAa tidningar, oeh esomol-taintraffa tilldrageher, hvilka fir- met hundar Manager. Ni talar afven om den liberal a trasan som ha ngde ofver lana eftertryok it varningarna derfor. Det kunde Se har ett nylt sidant fall. Eu ridan och sager: maaske faa Publikum Forenings om icke just til at mjolktorSaliare Irin Kohen-Sohohiuaou, hvilken dagligen fOrde sina , Valgsprog-Valvaror till Bedn. hade som vaktare precis dess med sig vagnen eu hund, hvil.en tro, at detta var den dramati-sk- e valsprik, si miste deras tankar i den riktningen varit si li ulllid visadr sig mycket smeksam mot sin horre. PlOtsligt insjunade denne med inskriptio-nen- , i ett svirt maglidande, utan att lakar-n- e att det ej foil dem in att vo 0 i silnd att Darmare angil'va taga trasan ned. Eller kanske sjukdouicns ait Den sju ,es tillstind de onskade inbilla amerikanar-n- e fdrvarradts allt mer, som besokte tillstallningen, afled han. Vid deD nu foretngne att skandinaverna h.ra till den ntdiiktioaen vi.ade det 'sig att den liberala ligan. . athdne mage var full af hundmaskar, Di Ni skref Er skandalarti-ke- l htilka naturligtvis under hundens si' holl hr Monsen pi po- - smekaingar ofverflyttats pi manuen. s |