OCR Text |
Show J J.W.West 1 iaekisseaiwwai Sveaska Harolden SLAG TAKE , Nr. 95 E. Second south street. PreuunieratioQsafgift: Hafver ailtid 1 layer fnskt och godt kOtt, kttttkorf, saltadt och Wrskt Flask, rflkt kdtt, samt a It tillhlrande ea vlilorsedd slagtaicbutik. Den som it en glng kapt af honom glr dit igen. Ett &r till STerige ,k4t C. street Z v .1 sorterade ager a. alia till Juvelerare- - och TJro.akarcyiltet horande arboten. 8VEX8KA N:r, af Siste inga d'digheter fi lines i kyrkau Hvar fins det ward hvarest Dagarnes Heliges 53:de detta blifvit utf rdt? Dock ar halfarskonferens. detta 1 irarnes pligt. Detta ar tid di prestad .met skulle Ill lien i Sail Lake City iaberna-k- vara Hull verkfamhet; oeb om den 5, 6 och 7 OU.1838. icke aro det kon icke vir liimraelse Fader godkanna B Men om vii uppfylla v ' ra (Forts, fr. f reg. nr.) AN I)R A DAGEN. pligter, sl vill Han blotta sin arm. Vi skulle afl.gga alia Kl. 2 cfteriniddagea. Now let us diliga vanor och ibland dessa Koret sj ng: I sandet af dilig hteratur. Jag of salvain the day rejoice frjdar mig i evangeliet, och tion. B ,n af president Angus M nedbedegj Herrens valsignelse fver eder och i a .rdeleshet f Cannon. ver de unga. come Koretj ng: "Come, Aldstk J. B. Noble. ye Saints, no 'toil nor labor Kristi Kyrka el i -- M -- Jagliarsett detta yerk i mer it h6 ir. Jag var mycket fear.. Apostee F. D. Richards jade detvar n jsatnt att tank kouferen-e- n pi de bebagligheter bereder oss, sorielt ocb-p- '' andra s.tt. Vanner, som icke sett hvarandra pi mycket lan-jrmattes och fr jdade sig i aniunena frin den tid dt de f rst b. rde evangeliet predi-Icae Det ar afven a ntt de taga f den f da Som erh'illes i f be-ka- 19 mad profeten Joseph. For var jag f rtrogen med Ar piatsen , bvarestuppteckningir-nx- frin kvilka Mormons bok fversattss, (jlefvo funna. Jag var en niedlem af Zions Camp. Di vi ankemmo till n det att tillkannagafs vir atyrka var icke stor nog Det ar nara att jag dukat un- f r koleran, men hr derna TOuamo omkring mig, odi s' f.r-gicke l Det bjr stor var Irons kraft, att jag till-d- e s'g mmas, att vi kommit deu heliga staden och h .rde f heliges samlingsplats r att en r st a ga: "De heliges tjrna Herren och lara att van-4- r boning. Jog blef pi bans stigar, saint lara Fyra ir efter kiiina Hans vilja. Manga letta reste jag till staden hvarHerrens till samlats om est Joseph sl l.nge stt tangs-lainsamlingsplataer hade f Detta var icke l ngt ifr n tit livad de koramo f ,r, aamt Whityiera hua Jig var ockai vandt sauuingeu ryggen. Vi lekant med piatsen en mast vara i besittning af Vir tid ar full odmjuk ande, och ih'gkomma af . ipqkulation, men det det vi ml ate atlydu enhvar tom ha anammat princip, som blifvit oasuppen-bara- evangeliet, att Jefva f r Ingeu var qvalificerad Vi horde vakna upp att Mi en r ttvisoch god styres och inae n dvandigheten af att att lart man, med niindrs han rsarnma till uppfordringen lyda "god a lagar, samt att g ra ess att blifva d. v. a. helige, .alia uppoffnngar som voro Gudr bud och ttf.ilvind'iga f r allmanhetens det vi ml erhilla de pi valfard. I pr. fningens ocb Om ptlofvade valaignelseroa. kandesbe-liofvmotglngens dagar vi hedrar.vlr kalUIse skola vi af att Ikalla Herron, och ha. dr ,minar, ayner och aiidra da fiesta vblsignefsorna bade valaigneiser. aih .Hits d.1 vi varit i trlngmll . 0, destina-tionsorte- s. uppfri-skand- and-lig- a. . n. d. a. J? $ befall-ninga- r. et v . V Men m.tnga oei; bekymmer. voro i medgmjjens dagar bort if rl n xii gna att Ilerren. Vi hade si minga bevis liarpl det forflutna, att vi barda vandra drnjukt f r Hcrren, och dela rattvist med v'ua medinenniskor. Om de kunde lcfva a1, att de Almk Hixky Herriman, ar 84 Jr gammal, var ladmm f r det tillfHlehan hade att lyaana till de br ders som nu viltnesbjrd som hade talat. Jag bar allt sedan jag anam-mad- e evangeliet aldrig tvifiat pV oppfyllandetaf Her re as 1 .( ten. Degen ar icke fjerran d helige ailtid hade den Ilehge ande, Gild skall komma till sitt folk. il kunda de gRdjas och fr. Jag ar nUj.en, gammal och svng under alia omstandigheter, map.' Jag yar afven bekant och Hans nld skulla di vara med profeten Joseph Smith, ech med dem samt f.rlanadem r tacksaas f .r det jag left upp till denna tid. att genomgl aha prof-rting- atyrka Aldstk Abram H. Cannon. mycken visdom och f rsigtighat att leda ett si JDet fordras Jag a r visa pi att det ar vittnesb rd, aom varit J atort folk som de Sista dagarnes n'ryaraijde och hort e under denna konfe-yen- s, lielige nu ar. Enhvar mlste Raima inom sig sjelf att Heratt den Helige ande vara predik-ningarn- rens valsignalser blifvit lofva-d- e rit narvarande. till dem individuelt, p det Di jag aer denna stora och Unker pi de vilkor, att de aro villiga att i hvilka vi befin. vaudra pS Herrens v.igar. Men r, naoss ih'gkomnier jag hvad en vLgl alltf r ofta vAra egna icke ihAgkommande, a.tt resandeberre aade till mig. deasa undersluudom' leda till Han var f dd och uppvaxt 1 De som tillika den plats 1 Mi'sourj hvar de fortappelse. mad sina fiiniiljer bedja till de sista dagarnes helige enging Herren i hemlighet och anro-p- a bodde. Han' aade: Folket i homom om hjelp, skola a Missouri begingo ett stort miss-ta- g den hjelp de a ika och di d drefvo da helige bort. alia avSrigketer. Om .de joke gjort det skulle de och maktigt folk heliges stora driftighet varit vi skulle vara om vi villa lef- dec, pi platser hvarest nu riva si. der den at rstn fattigdom och hvarest nienskliga varelser Det ar det lagre prestad att kunna ffrm1 pligt att bes ka hvarje knappt och lefva: skrifterna f iklara r i ippmuiitra folket. I minga . Det var icke af vir egen vilhem upps.mdes inga b ner. 0 ja, att vi komino hit; det var Lvilket exempel naan sitter icke p gru d af att- v( ver sina barn! Intet under att de mistbclUno med landet ellar f a v ulg.irl ocli littsinnigt tal dees inatitutioner. Detvar pi Det ar derf r h gst n dvin if det f rtryck och den digl att presterna bes ka hvar- f rf ljelse vi ledo under att vi je familj och kung ra sannin-ge- mlste leu na Vra hem och allt icke pi ett diktatoriskt mm var oa kart. Ocb hvar-- f suit. De sjuka och lidande r voro vi f rfoljdn? Icke f r sakramen-tevi hade f, rbfutit oss emot och t hes kas det borfo Dessa lnudets dein. lagar. eller konatitution ting ddgifvas vl voro rittvisa are vi benigna att gl mma; men f men vi m'ste ibSgkomma, att ech arligs,' samt nskade att for allt detta skola vi en ging tjena Herren. Men si har det redog ra. Jag skulle .nska gitt med ettlivart rittffdigt det biskopparne ville se till folk. D em kallats ka ttare denna sak, samt fi de yngre i en tida ldtr ha betraktats fin-x- ofvar-kemin- a gt - - ltiid n, rdet prester soiu hjeltar idennastx. D lirare,samt att de bjelpai i de Siatx dagarnes helige voro i lit Ivandet af sina kali af min Missouri vann dsrai driftighet d med erfarenhet. Uppenbarel-se- n ej n gotyrkdnnsnds. Men d ioke alle nu rfar si-h eutlrf' t gry, detta amne ang ger, att lararue skola se till att uast deras verksamhet erkau- minnen ordinorade till cli da-ge- ; SVENSK-AMEKIKANS- VECKO-TIDXIX- K ' nes, men Joseph Smith haijs lardo.var f rkunnas Salt Lake City, Ut- -l och regeringssyatemen feat frin frambringa det result. e Tcrsdagen den 18 Oktober IJ88. . Ude Ars. . a, man 'I n u. e vi-a- r-- ar Di-akx- U a , val-far- d. Fri-het- af ste-nar- s, fol-ke- ta kon-feren- s, dyin-tofa- - n. m et stri-dun- he-li- de et tt n as presi-dcrad- e. o, er et c ber-.fv- 1 e -- , kej-ar- lid-de- n, e erfa-renh- et lig-g- 1 .y Fernstrom V Co & milarefarger, och allt som her til ett vai ordnat apotek. Titta ia landsman I Anderson, Lessees. 138 E. First South Street Office: irva-raad- be-n- ) I THURSDAY G. alt nom fvertygande, l ngmodig-he- t, eller blott n gra fi familjer men mildhet, ,'dmjukhet och flcola ha en vidare utstrackning. De predikstolarne. efterstrafvade, och orsaken till oskrymtad karlek. Genom godhet och ren kun-"kn- omstandigheter . vi f r n Jag vet att detta Jr ett Jagly-di- detta var att de voro icl.j byg-d- a e folk. Jag har aldrig h rt en som storligen utvidgar Han iro i, bereda folket f r pj gudomlig plan. n'gon af kyrkans ledare tala berjrde de tveune regeringss tt sjalen, utan skrymtan eller Jetaem komma skall. ett enda ord emot lagen. De som finnes inbefattade i don svsp. . Aldste Nicholson hintydde ha ailtid lardt, att Gud britiska konstitutionen, n.irali-geSkarpt bestraffande ibland, till de anstr.ingningar som g -de monarkiska, aristokrati-wk- a nir den Helige AnLe drifve1 res inspirerade goda m.ln tj ungdomens uppfostran. till att stifta konstitutioneir och republikanska syste-ll.e- dejtill, och derefter utvisande Ilan hade detdjupaste hekym-me- r och hereda detta land tilLen De britiska undersltar-ne- s st rre karlek emot honom f,,r dess vail rd. Eh atrafvanden 'att utvidga som du har bestraffat, att h.th mingd af Zions ungdom t ansamlingsplats f r nans helige. Det ar val kandt att Joseph sin frihet har f rsvogat de tv.i icke m hlia dig f an fien- - dra bort fr n tron och rkasta jr var lagens auk tori teter lydig. f rsta regeringssystemen, ocli de. . less principer. Vi skulje Delta ledde till bans d d. Han till f Ijd deraf ar Stora Britan-nien- s Ute.i att han mS erfara, att orsakerua som hafva hade lemat Nauvoo f din re trofastbet starkare mpra ar an detta regeringssystem till f.ljd, samt tillampa rattg' till Rocky Mountains, men di publikanskt i de s kilaktit d dens band. medel. Stort mirei-sdet kom f r bans ron att hjshs a F renta slaternas. LH afven ditt innersta vara . r ungdomens undervisning, vinner trodde honom vara en Apostel Thatcher talade hin- fullt af karlek till alia msnni-skoch till en b rjan kommer en och isynnerhet till trons akademi att upprattas i luijon som flydde undan f f ge pi de F renta staternas jjyarje ljelsen, si Atervinde han. konatitution och regeringssy-ste- egna, och pryd ailtid dina tan-k- staf, son ett steg det napare llan trodde attoin han rste. med dygd. hvilket stifta ts af folket du mil yi hafva i ;le- hort skulle f ,rf djarne upph ra och s.lunda ar demokratiskt i hafva ett frimodigt medvettm-d- s d inde br der hafvqjLyiaat sin att pi ga folket. Men d.Lbtujs dees karaktar. De lagar som inf ,r Gud osh prestad jmets villighet att pnderst dja sSdaua vanner f rebridde honom stiftats af repreientanterna och lara skall falla fver din sj A1 institutfouer s i mycket som i tillbaka och reaul-tate- t'' om icke arfolkets direkta vil- s' som himmelens dagg. deras ,f rmAga st r. Akade-miDen Helige Ande skall vara manner enhvar. Han ja,' aro republikanska. Den i Salt Lake staf ar i alia f 11 och beseglade sitt vittnea-- b h gsta domstolen ar ett annat din standiga ledsagare, och din afseenden fortrifflig. Larar-n- e rd med- - sitt blod.' . Folket-lia- drag. Dess medlemmar viljes ipira en of randerlig rattfar-dighetearo tallangfulla ocli ulbilda ailtid varit lagen underd'-nig- t, af presidenten och senaten ocli och sanningens spira: de, och l'rjungarne undervi-- t men d i lagen administre-rat- s icke af folket, derf r kontrolle-ra- s ditt herrad, me skall vara ett s iike a lenast i virldsliga den icke af det allmanna evigt herrad me! och det skall kunskiper, men ifven i det pi ett orattfirdighsitt, s' ha de fly tt undan ut fvarne af tankes.ttet. utan tv'ngsmedel tillflyta dig som tilth ,r deras andliga De Siste dagarnes helige pi-s- tj frUi evighet till evighet. onttvisa, och det arenhvars Nir ungt folk graduora att de sons underskrefvo pligt att g ra.- fr' n en skola af detta slag, ro Aldste John Nicholson Vbskola lefva att seden dag rklaringen och de som sade han kinds vigtigheten af de icke allenast bildade och di Guds 1 ften gi i uppfylldse stiftade Konstutionen voro in- att tala till en s stor f rsara-lin- g l.irde, men afven sanDa Siste Mon det men vi skola alia blifva pr spirerade af Gud. af Guds folk, och 6nska-d- e dagarnes helige, med (ro p Skola vi f rblifva tro. st rsta och mest liberala regeoch kuuskap om evangeliets ptt de narvarande ville fasfa? Majoriteten af folket ringssystem uppenbarades af i honom med deras tro principer plantade i deras lijer-tavill. Och oiu de icke ..ro det Gud till en olard gosse, och det och b " Hansigten ir icke att n, niedan han d injuke-ligeom de alia vanda Ileyeu rg-gs- n, k.- innes under namn af Jesu dessa skolor till de s.kte utf ra den pligt si skall Han uppresa sig (Kristi Kyrka af Siste Dagarnes till hvilken han blifvit kallad. rika. Det , nskas icke alt Han talade i korthet M mga ett folk, ora det si vore af Helige. vigtiga ting hade blif- klassskilnad skulle uppmuti-traom prestad mets makt och men att fattiga sl v d som pi jorden. vit f relagda oss i denna ratt att antaga eller f rka-st- a Koret sj ng: 0, give thanks och ibland dessa var rika ft tillglng till dem. Vi dem som blifvit kallade att unto the Lord nidvindigheten af att skanka horde utf rajlerrens vilja med1 TacksigeUe afaposlel Heber vrka i prestad met. uppfostrandet af det uppvax-aud- e hinsyn till detta och financi-e- lt r. J. Grant Kyrkan bar ocksi sina hjelga detta f retag, derige-no-m slagtet mera uppm.rk-samhe- t. Om en tvist kommer ' visaude vir tro i virager-ninga- r. TREDJE DAGEN. i friga, ar f rlikning det f rsta Den 7 Okt kL 10 f. m( Talaren sadl, att karaktaren medlet. F rlikningens amla af den Talaren uppmuntrade de heWhen- earth Koret sj ng: omgifning ocli stillning skulle karaktlrisera alia san-n- a i hvilken vi som Guds in bondage lc g had lain. folk lige att Atlyda tionde-lagesista dagarnes helige. Om belinna B n af apotel Franklin D. oss, hade sedan n'gon Aposteln som talade p detta icke kan utjemnas tvister tid tillbaka gjort ett starkt imne.. var. nedslagpu wfver att Richards. detta medel, . kallas en Vi aro i den ei fivoro villiga att g .ra detta "How great Koret sj ng: pS honom. tredje person att ofiiciera som nieri verksamma skola, nam till ett Zions land genom the joy, the promised day. kjljeman. . Skulle detta medel ligen erfarenbetens. af denna lag. Vi de Detaren Apostel Moses Thatches'"-talaicke ha den bnskade verkan skola som ar for skulle itlyda denna lag, ty vi nodvandig derpi till f rsamlingen l.- igges saken fur biskopparne. trons utveckling. F, rutan dex hafva i frerenskommit att k'il-l- a Han sade att det var mycket En annu h grer tt ar stafvens Herrens befallningar. En icke tron blifva utveck-lad- ; kunde ansvarsfullt att framstalla sig ufversta rid. Skulle de och istallet f r att vara man hAllande prestad met var f r folket och tala i Herrens dt oaktadt vara otill-ire- trjstl s vid motg'mgar, kande icke en sann Siste dagarnes g kunna de appellera till en han stor tacksamhet i sitt hjer-t- a nniiin, att tala oil det eyjgg med mindre hah uppfylde lifvets principer, och gifva en annu h gre myndighet. Delta denna fordran. Han 'slutade. sf dem; ty hvar pi grund grund f r det hopp som ar in- system, ir utptrackt till alia intet fins att der silt tal med att bedja Herren fvervinna, Om Herren' ville sti medlemmar af kyrkan utan om oss styrka fie helige i tron och att ir ingen framg'ng eller honotn hi nskade hanala pi undantag. DenDa kyrkans Det ar i uppenba-relsern- a tl fast pi sanningens klippa. ett .imne, som lingo hvilat pi ar upprattad p' tiKoret f sjbng: !Ye shall tydligen f relagdt oss, lians sinne, och detta var hngi-en- gudomliga principer och ett att pi det de helige i efterlef-vand- dwell in the land. regeringssystemerne som fullkomligt regeringssystem. Tacksagelse af Biskop John af fr.risningens princiexisterat bland Guds mest ..Emot slutet laste talaren f per skola veta att de aro antag-n- a R. Winder. omliandlatide detta a niskapningar srilan Det tillkinnngafs att l af Gud, m.istede vara villi-asedan verldens begynnelse, och ne, ur F rbundets bok: uppoffra allt, till och med grund af den stora folkm.mgd f rs ka.att visa det raaktens ero kallade, Se, ,-- manga lifvet, for sanningens skull. sopa yar narvarande, ville nign stora nyckel i regering ioke men ft utvalde. Och hvarf r Utan tvifvel iro minga icke pi eftermiddagen ifven bills ar vild, men fvertalning, icke aro icke desse utvslde? att underkasta villige sig detta. gudstjenst i Assembly Hall deras Emedan i tying utan karlek. Menni-skornbjertan Nigra tillfallen af dsn noblu-st- e i tabernaklet. regeringssystem hafva aro hangifna till de ting, som sjelfuppoffring hade. blifvit storligen f iriindrats under h'ra denna verlden till, och de n.lmda under denna kenfersns. EFTERAUDDAGEN. lopp. fterstrafva ara af menniskor, Ett af dessa var de tre Lorenzo Snow Den st rsta monarkiska re- hvarf r de icke kunna lara Apostel ochAbedns-gv gering som existerat var kan-sk- e denpa enda lexa: livilka bade att v lja mel-la- n rattig-hetocb bela f rsamlingen Koret Att prestad .niets kung Nebucadnezars. Till bela-ltvi ting tillbedja stt i ouppl sligf rbindel-s- e denne stort monark hade den eller kaetas i den brinnan sj mg: Praise to the man med himmelens k rafter, och de who communed with Jehovah. Allsm.iktige gifvit frerravalde ugnen. Troligtvis visste de B n af aldste George God(ifverallt der menniskor bodde. att himmelens krafter icke ej f ljden af a't blifva kastade Behold Koret sj ng: eller i dard. kontrolleras kunna man Nar tager betraktning i den brinnande ugnen, men utan genom ratth.rdig-hete- n de visste att de icke ville falla the Mount of Olives rend. bans rikes utstrackning kan stsom drifkraft, Sakramentet utdelades si mara ej undras fver att han ned och tillbedja belitet. Det .met i farsta wardet, de kunna meddelas ix n Att blef h'gmodig. Men Herren prestad fur de Siste daMen om vi f .r--e . for dmjukade honom genom osSj ar sank Frankdin-DRichards veta Apost. att garnes helige hupuao liononi f rst'ndels tt ka att skyla vtra syHder el- deras st lining ir. sade en fullst.ndig rapport bruk, och lit honom lefva som ler tillfredstalla'v'rt h gmod, Herren liar gifvit Mskilliga kunde icke framliggas f r folett djur pi marken.utan aning vir ftfanga aregirighet, eller ften, och de helige beh fva ej ket, pi grund af n gra stafvar om hails verks utstrackning, vi vilja - fva kontroll eller frukta for att han ej skall upp- icke, hade insandt fulfflandig eller tvug fver Efter detta kom medernas fylla dem. Herren har sngt i rapport, och n gra hade icke efter dem och det sjalar genom n Riden rapporterat alls.- - Orsaken till regering, n uppenba,re!se: . raacedoniska eller aleiandri-ek- a gon grad af orfttfardigbet, se icke edra Sender, ty den som f detta Var utan tvifvel alt finna herrav.. ldet, enegeriug dt undandraga sig himlarne mitt vsrk nedl.igger sittlif; i de omst'indigheter i hvilka eller skall som var tnyeket stark och som f r oss, di ar prestad.-mets.ga det upp igen. Och minga af folket f r narvaran-debefinn- a utstrickto sitt herrad me till en stdan meniskas auktorilet jag har i mitt Ljerta beslutat sig. Dessa rappor-te- r ala bebodd i delar af jor- horta. att jag skall f rsuka eder och aro nbdvandigft' och horde den. Efter den alexandriska f rr an ban vet der-o- pr'-fvSe, eder inda till nedlig-gand- inslndas Atminstone en g ng d maklen koin det romerika iirhan fverlemnad 't sig Derf re om Sret. af edra lif. Stafspresidenterna met, representeradt i detta ir ett af de tio .ftena till nppfordrades att had&ucfter sjelf till att spjerna en ot af jern, frin hvilka utgick att f rf Ija' de helige ocli de . helige, att de skola hafva insapda fullstindiga rapporler de tio R r, eller riken, blanda-d- fakta mot Gud. nicllan tvinne till presidentens kontor i Sait tillfalle att med jern och lera, delvi bedr flig Genom ting. Vi veta icke om vi skola Lake City, icke senare an den starka och delvis svaga. Och i blifva fvervaldigadeafde mak 20 Mars f r aprilkonferensen, hafva vi lart, att det detgi tio konungarikens tidt i nastan alia luenniskors ter som bringas emot oss, eller och icke senare an den 20 Sepkrossas under tygeln af de tember f r oktoberkonferen- enligt profeten Daniels nttyd-nin- natur och bjelse att,om de skulle ett rike upprattas liten my digliet, makter som nro; me n det veta sen. som aldrig skulle nedbrytas." Isom de tro,s5 b rja de straxt vi, att vi vilja icke gl tillbaka Apostel Richards upplaste N.gra p'sti alt Jesu Kristi pi att ut fra en orattfardig pa Jssu Kristi uppenbareber. derpS kyrkans auktoriteter i herskaremakt. Herren vill ' ha ett pr fvat f Jjande erdning, hvilka kyrka t en teokratisk men talaren beviea-d- e )srf re aro m'nga kallade, folk pi sin makta dag. Men antogos: Wilford Woodruff som pref re Hans makts dag kommer att den .icke arjdet i den jpen.fl utyalde. Ingen makt, intet inflytande pr fningens dag, d cke blott sident af de Tolf apostlarnes mening eem verldeni allmin-he- t s ola blifia pr .fvade rid, som en af de Tolf apostlar-natitager. Talaren bevisade kai) eller ,b r g ra sig g .Hands och af preaidentskapet af afven hurusoin de menskliga i kraft af prsstadumet, utan ge med fangelae ocb kanske d d, ... 08 NEN hornet af Second 8outh och First Em( Street, Salt Lake City. Ar forsedt medfuflatandift Ufarrf Published in Salt Lake City, Bvery bSde Sreoska och lnbemska mediet ner. Parfymer och Toilette, rarer Banning nltall aegra 20 JtnjoA ai'O BWEDIHB The Swedish Publishing HAROLDEN. Salt lake oitt, Utah. K Owned by Qder adreaa: llekoan'i'ierar sitt Jesu HERALD.) (l A Swedish Weekly Journal PeDiDg4t bora ailtid sand as 1 brf, eller post mosey order, UKMAKARE och JOVELERAftE. JIaLV tt .....250 Ktthalft ir. L. gLIASON Svenska Harolden D fver Jesu Kristi Kyrka af Siste Dagarnes Helige. De Tolf apostlarnes- rid: --Wilford Lorenzo Woodruff, Snow, Franklin D. Richards, George Q. Cannon, Brigham Young, Joseph F. Smith, Moses Thatcher, Francis M. Lyman, John Honry Smith, George Temdale, Heber J. Grant och John W. Taylor. : Rldgifvare till deTolf John W. Young och Daniel If. Wells. De Tolf apostlarne som det presideraude rldet i kyrkan, jeinte deras rldgifvare, som apost-larne- profeter, isiare - och e. uppen-barar- . Som kyrkans (atriafk: John ' Smith. Ds sju rsta presidenterna jfver desjuttio Henry Herri-man, till f ljd af den . TURTOFff . fverenskom-mek- e vi ingingo i dopets bad. Ds hafva ber ,rt undervisnin-ge- n och uppfostrandet af Zions ungdom; Nigra af dem som talat till oss ha yttrat, attek'ep-ticisme- n till en viss grad gjort intrlng bland det uppvaxande slagtet i Zion. Vara strifvan-de- n ha f ,r minga Sr varit att utrota detta onda. Genom ofvanst'.ende skriftstalle erfara vi, att Herren skull Uta den tid komma, dl dr mmar, syner och andra till-k- a nnagifvanden af Hans Helige nde skulle i rikt mitt utgju-ta- s fver Hans folk. D 1 Joseph Smith, denna hushjllnings unge profet, framstilde sig och tillkannagaf, under den Helige andcs inspiration, att Gud Iter talat till menniskorna, kom verlden i r relse. Knappt hade de inspirerade orden utgltt frin bans mun, f rr an verlden i Jacob Gate, Abram H. Cannon, SsymourB.Young C. d. Fjsldstead och B. H. Roberts. William B. Preston som var leinnad att se Herrens godbiskop, med Robert het. ' T. Burton som bans forsts Verlden ml saga att inspira-tioneocli John R. Winder som hail's r st var tyst, att himme' andri-- r dgifvare. JVijfird Woodruff som kyrkans kistorieskrifvare och msd Franklin D. Richards som medhjelpare. Konferensskrifvare: John lens raster voro sfongdil, och att vi stodo allena i denna kal-l- a verld f rutan de valsignelser ocli privilegiersom existerade i forna hush llningar. Det var genom inspiration frin Ilerren r Nicholson. att Newcomb och Watts voro i F Ijande embetsman i olika st.lnd uppfinna hvad de gjnr le. orgauisationer upplistes 'och Detvar inspiration fr'n Ilero enstammigt godkanda: ren som ledde Morse att uppKyrkans centralkoiniU f r finna telegrafen och att utrops: undervisning: Wilford Wood-fuf- f, IIvad bar Gud utf rt! Vi ordf .rande, Salt Lake som aro Ilerrens folkkulle City; Lorenzo Snow, Brigham inpragla i vara barns sinne, (fet City; George Q. Cannon, Salt inspiration ar grundvalen f r Lake City; Karl G. Maeser, all framglng. Det ar vir pligt Provo; Willard Young, 'Salt att instruera Zions soner och Lake City; George W. That- d ttrar i de principer som cher, Logan; Amos Howe, Salt lif och fralsning. Vi Lake City; Anton h. Lund, skulle lara dem att tro pi Gud. Ephraim, James Sharp; Salt Evangeliet hirer oss att vi aro Lake City. endast ansvariga f t vlra egna Iresidentinna for Hjelpf synder. . Men si 1 ires icke af Zina D. h. Young; dam, som vandr ti ndligt Sarah M. Kimball, sekreterska; in rker, ty.de aro icke i besittRomania B. Pratt, bitradande ning af evasgelieta ljus. Ta- -, sekreterska; Isabella Howe, Iarn uppmanade de helige att kassirka. efterlefva Herrens befallningar, Presidentinna i fver de Unga samt bar sitt vittnesb rd till damernas f reningar, Elmina att Zion skall fortfara att vaxx S. Taylor, mary E. Cook, sekreoch att ingch makt vr i stlnd terska. att hindra henns derifrln. Presidentinna cfver Koret sj mg: Glory to Go Louie in ireningarna, the highest. Felt; Cornelia H. Clayton, seKonfereusen ajouruerades till kreterska, April, 1889. t Superintendentskapet .cfver Tacksagelse af apostel Lkh , de Unge mannens f reningar: ten to Snow. Wilford Woodruff, Joseph.F. "Hiuith och Moses Thatcher. . I Assembly Hall, likasom i Superintendent yffrec Dese- tabernaklet, ,var det fverfullt ret s iiidagsskole-union- , George af Ahorare, Derstades talade Q. Gannon; medhjelpare, Geor- aldstena John Morgan, Wm. ge Goddard och John Morgan; M. palmer, a. H. Cannon, JuLevi W. Richards, sekrsterare; nius F. Wells, W. Eh Seegmil-le- r, kas r. George Reynolds, samt apostel H. J. Grant Apostel Richards aade att namnen pi r' dgifvare i ALLMANNYTTIGT. ofver de unga damernas f.ireningat hade icke inlemnats, ej heller nlgon f An sslu kott. . Kott forraras bat- men det hade inga ire, och , blir vardolullara ttsea indringar f .regltt. . Syster det ncdlagges i iordif Young, presidentinna ,pfver oeiedd Lke Jwlt ooh licet ultpct hjelpf .roningarna, hide annu kokadt i vattea), hvilkeo vid icke utnamt sina r idgiTvarm- bor vara kail, an om det be- hli-fv- till-ho- ra , -f . i o- , aDija-daqd- et s true med ialt. Ili'Ias kottetyckena Smith dertill ett 6(eublick. i kokande rattes, Apobtel John talade derpi till do forsamla-de- . lODaa de Lega i lakeD, koagnlera laste- Han Jjande ilgkriteattiaena, oeh taken formgr mycket af versSr ur profeten Joels andra' fj loa, "draga till sig Och derefter skall de Oaraode besllndidetarDC torn eljest- - IIenrt kapitel: jag utgjuta mina Anda ofver allt kott, och edra' s mer och d ttrar skola profetera;- - edra aldste skola hafva drommarf och edra ynglingar skola s syne r. Och jag vill pS den tiden utgjuta mm Anda, bide ofver ' i tjenare och tjexarinnor. Talaren sade att han &nroa- - I)e tre CnckniBgaiLtlen yid bakniiig aro : att mjolet mine t.laoda ig med vaitaetoetj Jaitp qa va), att ej knlif uiogeo tiger for mycket srbete i as prk, f. tt degeu mltte gaaa rat upp eek att mora kakor ocb mSJliguta ijuea, Tekr iaig mitte krona andaa pl .rertet. Ceisa beikningauilt kaa man vinaa derigenom, att allt mj51 cm anvande- - lilt bakniegea, pi for icke taga detta skriftstalle till text, men onskade hdnleda band alktaa, Denna aiktning, com, f rsamlingsns uppmarksamhet om mojligt bor tke i baktrlgot, ir ig pi ett af de minga 1 ften, som mycket uodriudigare, ju ildre mjolet vir bimmelske Fader gifvit ir, emedan Uijolet genom deana sitt f rbunds folk. Del tyokes kakning eattci i turbindolae nied luf- att det lofte, som det ban just lent uyre. ' Degeni knjduimg bar ej hade upplaet, skulle fasta aig i hell.r algal annet andamdl an att fyl hvarje siste dagarnes helig laden Died lu't oeh darigenom forbis sinne, och inspirera dem till da mjolet med degan. Mjoleia likl att vara uppriktige i uppfyl-hind- sing kan allt-- g beapara dig minga af de pligter och ansvar f rargi laer, eom el). at ofa in tigffa som iligia dem. Under till loljd af briat pi lyre i dagen. hade minga principer Men rid atorbak bar man omojligt blifvit ber rda anglendu vir tid hartil, iaranda huauodrarne. Oob som medlemipar af anningen ferd ar det erkaanaada, pligter atl Kristi kyrka. Br. derna haf- mot denna iuvandni-istir verkligea va talat pi dessa amnen och dat goda rldet svarltnt. Men vid Sakt att inpragla ) vlra hjer-ta- n albak kaa det ju ha aia tordel min de pligter som plligga oss nee det. d.e et kon-ferens- . |