OCR Text |
Show J. May, n; . IAT 1 " talft rt &venska Haroldea 'pt Jt 12. Si s'sy c SveasfcaSr js J .& Svenska Harolden. (the SWEDISH HERALD-- ) A Swedish Weekly Journal published in Salt Lake City, Utah, every 1.00 :.-0.6- Tie Ett Sr t li Svcnga dollar! i PrciHinerationsafgift: Ett'haWf mf.naJor - HUS sLsYsCj. . Harol&en. gvssa Paal a ' THURSDAY. 0 i ' BY Swedish Publishing- Co. - Ar- J. Sandberg, President: and Manager: anting, tn.is A . Anderson, Secretary, b. A. Cari.quist, Treasurer. bdra 4ltid sandaa i regis-a- t order, un- kef, clter post money E. F Br Penniugar HAEOLDEN dera,1VE-SK- Salt lake city, Utah. Office: fnllkomligt vitat dess Banna karaktar. Nu in i Guds celcstiala rike utan att forst La mycket tydligt cmtalade i Mormons Bui perfonliga fordomar, cch allt detla bar sis em mi sokas i valust oth stir d.n i hela sin forfailighet, alkladd giort nigon uppoffring och blifvit profvg-d- oeb riiknas bland olyckoua som skill kastat del as ba'lsinu'ga omdiime. fara hvilket vi dolj i under religionens misk. till detyttersti, hafva do icke forstitt kotnn a ofver folket. sin purpur. Den me;t aftkyviirda omora ut nr sin jeainvij-tMedan dorat Detta veten I fir allleles mitsatsen, men litet florerar i dess narhet och trifves midt evangeliet. Om d t benos nigon sveg Detar nttiyekligt befall oss att uppeh. 11a f i amf.tr J aldr'g kan botiaklas som riltvis veilden i det htl i tagit vet det ieke. De PHESIDENTSKAPET. under d:ss forvaltares ogon. Alla flags punkt i virnatur, eller om det bns en hvarje lag i Iandet, som ar grundlag. ixa-ti- miste man (agi den memk i.a r.a'urcus som veta liuru ogrundade dessa anldagel-serarFijRSTA ses genom fingrarne med, om de bber i oss, som kan bafva eller krynij a Vi hafva oeksl alltid ha't ett sta:kt hafva antiugen icke mod att utv.'gbet i betraktaul ; och d;ss (il.bojclse TiJembetsm-inac-och inedleinm-irnsig, var siiker pi att den vill blifva pro- begar att lyda sidaua agir, samt aft att liija sig for den popnlira menirgen, tala sin m niog, illc-- om de upplyfta sin just icke uppmuntras, tf dem som f De synas icke bry ved. Vir egen svaghet vill 11 fva lagd siatta oss i barmoni med virt inds IT valta Edinundslagen. e hvilket d nk aldrig sku'le ega ruin i en rest i sanniDgens Ijenst, bl.fva do Kvrkaaf Sista ILigirs Jc'U Krldi de om minsta det grofsta brott mot for dagen ; men om vl slka bjelp rdttssal Ej heller iku.le de hebgi n:ira .,ig af mangdens fkri. Denna Iklige. skill Herrans bjelp oss ocksi ikankas- De Vi npprepa det, ocb iiaska att ah hilt a eller h sin f'irdel: den br'ngar DS tiden for af sedlighoten, niir do utofvas af har tmlgirgi kanslor mot dessa Broiler och systrar n Sista Dagars Helige bafva blifvit under, ttenni-ko- r eller Ja, pet. utanfjraktemko konfereas nalkap, skelaforsti, att vi alltid bafva manfjrdeiai :lngringar frin pligtens en olvertygebe till mirgi menniskors af ea annan mormonerna kunna gora bvad som vista harom frin borjan. Silana seiner, hedradt konstitutionen oeb a.h lagar, siig. Silaaa kan.Ior aro ej ofverei s hjertaD, som all vir predikan ; llrig kunde Lhda vi furtfaranle iiro forhindrade att med sina qvinnor, och ofva den som vi nu bevittna i dessa berg och som som stl i samkang d r med. Vi n :ra st mmando med evaug. 1 ets anda. utriilta, att det miste vara nigot meiai offentiiwen t. h till eder, mat te vi brgagna heist S30. dem ocb dera3 barn; omtalas fiio alia lander, hvarest viraald-st- e annu de Minima och Alla menniskor kanslor riothka i Guds hvars vir tro oeh vandel an de forut trott. hand, j Lifdnnametodatt midlela oss med storsta orattvisa mot ja lar-afoikunna sanningensevangelium, bords v.lja framd.-lei ofvorecs.tamme se derom de biott icke vilja eikanna dem som allsce d Cga genom k.;dar enhvars motiv Tiiokan'--e menniskor vilja inse, att en 50. Jv ,, I kunnen liiira vira rid ooh Krigct fores oppet oeb alls inte forund a oss. Vira apostlar, med till det sista. Ej hi Her hafva v: for och han biJe kan cell vill ddma oss ocb stor prineip miste ligga under det hda, vi i.ko tiro fdrsumliga med sina bustrur. 2i.o t mot bart att satta oss upp emot lay bvilka dem i ftor rdttvisans eviga principer. oss som vir al religion. Ilvarje tankhart profeter ocb aldste i denna hush; lirg som igga eljest skulle icke si minga m;in och qvinhaM.vn till de iligter lockmedcl skys ej att anvindas for att voro falska berdar, om dessa ting iike vi rnse for stridaude emot konstituticnen sedan nor betala lo er, skaffa borgen och gi i 45. Omkring fyrlio uppenbarale ir fdrsta prosidenltkip. kyikans veta har iugm formmsk bringa man att forkasta densamma, att forsiggick ; ty d; hafva foiutsagt dem ibide bekitaf och anda. Hi a 1 opposition Ilerren principcn cclestialt iiklen.kap till f ngil-e- . de helige Som Hot a Fins det n'.gon grand for nigon mot detta verk ofvertrada dess principer ocb bryta sina ocbouppboiligt varnat folket desi angi-cr.- vihafva erbjudit mot tidana ar af dm sin ky.ka. Tankeu om att ;ikta mera iin yar;t ; foifoljil cn nio( karakt ir, som bifalles af d.naa ocb alia en hustru var lika si stotaudi f r de i vir tid oeh sl.igt att lida martyrskrefvu till eder; den rasar heliga loften. Denman, som lofvar att 9.91; gist aadan Betraffande lagen sager Ilerren i en civ bserads nationer, som laglig. Ej helhr UuL-- en fore- - forekjuta sin hustru eller sina hustrur, oeb tianuen ocb qainnorna den gingi n, dom fortiilfredssta lmdet af okyska 8.9b oa uiojligt ;tQnu v rr' blifva de trampar de heligaste forpligtclser, som uppenhan lse ti'l profeten Joseph den G: te vi ja vi undandraga oss fjr foljleina al soui for nagot am at fu.k. De rysti vid Ilvem har nigonsin hort att folk in lag Edmund, af vaaduiDg 4. virt handlingssatt betraffande dessa li.gar blolla lanken pi att irgi fidan i forbin foredraga fangsling och all annan afsky-var- d mot de menniskor kunna ingft, under sina Augusti 1833 foljande arutofvade handling . gkincligaste 4. Och nu, sanneil gen sager jag eder, om vi hade nigoo garanti for en opar.isk delser, men llerrens Lehlluing 3, behandling for ii lfredsst.'illandet af har hoi: oppet foiklarat att f i t;r, ban kan ga f.i for fangcLet ocb lig helige. Man ieude .andets lagur, att det ar min 0cb ratlvis De sista tvi mi- - for dem i ett erdaiag, som iDgen i den a;.pladeras af viva bender, under det l.v.fket i fullt mil kan sina blef behandlmg. passioner, gifven 5. '0 : deapa lag uttryckfgen vilja att mitt folk skall gora allt bvad jag nadernas bandelicr det populara sattet, i synnergifia oss emilieitid vagade va a oborsam. en priucip i vfir rd gion, den, som icke vill gifva ett sidaDt bdaller utrota uppnis pi dem. att afrigt 4.iD som icke vill tillsti att lofte alia lattshand-Wa- r 5. Oeb den lag i laDdtt, som under-- s intet hopp om nig it sidaut; dock m 'iste Tyse, jag uppenbarar till eder ett nytt het som hide domare, statsadvokater och Mll i samma anda hafva ; gjCkel-spelfribiteu i blbeb; llandet af rattig-tete- r vi medgifva, att vi under iDga oms'andig-hete- och evigt forbund, ooh om I icke Llifven i jury utpekar viigen huru iiktenskapsfor-buo- d varit ett hans lif hela bar odjer d foregaende 5.9) llifv.t forda. Intill nna dag och fo.mauer, ti.ltior hela kunna uppgifva en ri l.gids prineip detta forbund, di varden I fordomda; som icke ville saga till verlden : jag kunna npplosas och lusterna utanfor vir kyika blifvit och ar rattmatig i min 2. ingen brottsllDg illirvir cfverbevisning. Om vi gingo ly ingen kan forkasla detta bud och ingi broder min mini amnade utan boter och fangelse? Frin Gud, om o.k si skyl. bedraga gtraffad under dinna lag, isyn; in pi nagot lilant skulle vir v.ndel i min h irlighet . . . Och hvad 3. och mina bustrur genom att iDgi forbund och mest de 0. Dei af pressen pulpeten lyder samma rid: upprorande lattfaid angir fore, Jag, Ilerren, gar digi Handlingai' icke sti i harmoni med grundlagens det nya oeh eviga forbundet, si blef det utkasla edra hustiur, underbill icke bingre som jag icke hade for afsigt att balla dig oeh dina broder i min kyrka i blifvit utfjrda af 10. hatva aljg at landets grundhg. 1 kraf. gifvet fore min hiilighets fullhct, och ho dem och deras bain, blif som vi, oeh I Utt kunnat nis af igens arm, en sidin far lagens hcgita straff, och blir 7. Och hvad ang irmenniskors lagar, 3.9) For att bringa virt folk i knipa oeh som anammar cn fullhct deraf, mi cch skolen blifva fria fian boter och fangelse! i tillgift hinad, foiaktad oeh skymfad af "de halva kiappt v. ckt nigon bvad som ar meia tiler mindre an delta, utrota 1 irfc religionssyslem har man skall halla del ni Lg, eller hau tkall var-d- a en brutal domare. Skokan oppnar vidt sina otuktiga 5. Det a.- iifven vlirdt att kommer frin ondo. 8. Jag, Herrin, gor eder fria, deifdr krdnkt konstitutionen piitskilliga satt. och inbjuder enhvar till sin vallu. f rdouid, sl'gir Ilerren. Oaktadt alia dessa rysligheter valtra att intill denna dag har endast en 1. Fii djmelse var det fruktansvarda stiaG stiga famn, hvi.ket af mangden anses vi tom Sista Dagars arm I i sanning flip, och hgen frig jr edei Det utfjrdras icke myeken juridisk kun ofver hafva de bland sig fr.kand oss, blifvit minga, mormon 3. skap fdr att forsta meningen med en fet for olydiglict mot denna lag. Den blef lingt battre an hederiigt aktenskap och i distriktsiatten. Helige dock irgm grund ait sorja. Vi ocksi; 9. Ickedestomicd.e, niir de ogudak tom varit frail forda en erkiind kirdomsprincip iky.ktnborde Den uppresningon af en talrik afkomma, som religids blef censur, hvilket uttiyckligen ofver frilc vira blef vira beskyll hvilket som svaghoter, ini, soija folket. tiga regera, si suckar numuier, Mannon, i grundlagen; ocb dock iiro 1 f outplinligt inristad i de 10. Derfore skulle iirlige oeh vise lagtr Heliges hjer skall omsorgsfullt vardai och danas till for'att vara en viss qvinnas man pa den darskaper oeh synder, ocb omvaada oss gifves ett mm. hade sofriti sin vagn pi fria dem; men forfcljelser, orittiardig-heter- , mjn flitigt sukas, oeh arlige och vise gilna for on stor landstracka bar i nord t in, i forbii.delse med deras hopp om evlg respektahla och nyttiga horgare. tt prcdJera vil gnmd, att ban man skolen I uppelialla; men hvud som vesten berofvando folket dess st"mma Kaa veilien inse detta? Hvarje man, friUningcch upphojiHe i Gudirarvaro. forsmadelser, fiingslingar ocb en tio acres btt, k hviiken hcnne3 bus ar mindre an ditta ar af ondo. utan betalninr ccb andra politiska rattigheter, utan n Niira i tjugu ir var detta vir tro ocb som gar i fangelse for sin religion, hvarje till som bedrifves mot bons aro hade och oss, 11. nflgra tagit Ocb jag gifver eder en befallning, Itod, id vunnits. till deras handlingar. Orsaken till praktik. Di forst blef en lag utgifven qvinna, som af kailik till sanningen och icke giltiga orsaker till sorg bland de san" alt I foroaken allt ondt ocb hillen fast for bonne vid det goda, att I kunren lefva vid denna slriingbet ar belt simpclt folkets emot det. Aor foifloto tjugu ir cch i sin make, ti'l hvem hon ar besogal for i de vi Om orsaka det af de gladjedragen maikligaste Btt ord, lorn utgirafGuds mun. religiosa tro. Det ar derfore Fyrtio ar voro tid och evighet, und irkas a sig beg af dinca lag iiro de utomordent-lig- l stora harefter forvanta att iDgi till Guds hrarje 12. Ty han vill g fva dm trofaste linie mot grundlagen. Dessa lagar, och oeh fangelsestraff, bar ett kraftigt foil lpna sedm uppenbarelseo om denna Sons, vir Forlosares, narvaro, oeh Djuta Pi linie ooh bud fdreskrifter, som aro afgifna. pa bud; jag vdl profva Edmund.-ligen- , i en hemed och laggi borgerliga larosals blef gifven, och i den linga tids viltnesbord for verlden om dess falska och luttra eder harmed. i miira juridiska distriktet gaf sillskap apostlir profeter, 13. Oeh hvem som nedlagger sitt lif inskr nkningar pi manga ibland oss, period hade tusentals Icfvat och dott Om instruk. liga man oeh qvinnor, tkola vi di icke begrepp om oss och vir religion. oliglig kohabitutionaak foliande bevittnande dess gudomliga ur: sidana nobla och hjeltemodiga handlingar, vara lika si villiga som de voro till att ti!a for min skull och for mitt namus skull, som iike i minsta mitt aro tkyldige i tioer till juryn, bvilka, om de blifvit han tkall iterfinm det; ja, afven evinnei-liSiledes aro nio tiondedclar af sprung. Med stor sjelfofvervinnelse hads som man och qvinnor nu liigga for dagen i tredje distriktsratten, skulle hafva lid; nlen? Hvar ar den apostel och profet lif. samfnnd straffade for en forseeLe de itlydt don och byggtsina forhoppnin-ga- r virt Namda led som iike rattssaarne, icke kan lira verlden san14. Derfore, frnkten ej tor edra Senfnkaut mingen ankligadforfoljehe, hvars lif oeb om evig valsignche pi loftena i hviiken de alls inte aro ikyldig.a, ocb i betiaffande oss, d.t ve verlden, ty alltid i fara? De hade der, for Jag har i mitt hjerta beslutadt, Eilunda: nlistan ningen var ej lyda d .Silifl.lNI Do dromde aldrig om itt de ieke intet utan den A lsmagtiges vrede kan di att profva eder i alia ting, hv.lkende icko hafva tagit den minsta 1; Forran hgen af 22 Mars 18S2 blef icke nigen Edmundslag emot sig, men de sager Ilerren, om I viljen forblifva i mitt forbund intill del. Visscrligm, ingen foidimsfriman hade grundlagsmiitig riitt till att lyda r5ra dem. pften, var kokabiiation (sambf) med hade andra la gar, som utsprungo frin doden, det I min blilva funna viirdi-gpi -meraan en qvinna icke olagbg. kalla Vi i forening med de helige nedbedia sidaLa ilgarder for annat an Gud, i synnerhet di de i sin lydighet kan President, samma kalla. Med Digra fi undantag 2. Om I tinnen af de afgifna vittnes-boldeicke kriinkte andras rattigheter, livarken valsignilser ofver ds idla man och qvini hogsta grad ora'tvisa. 15. blefvo icke i de n alia forblifven och I mitt Tyom Fdmunds-hgtstraffade, fangtlade att denaukkgade sedan Det ar beraknadt, att utaf ett sambfille mans eller qvinnas. Det foil dem aldrig nor, som i 1 andl'rag hafva visat sin tro i lagens hdiga namn. Afvcn forbund arm I mig icke vardiga. den 22 Mars 1SS2 stadfdstes, icke mordade bar erkant fdr verlden, presenterat eiler det hogsta vast n, som nigonsin betradt Femtio tvi ir aro forflutna sedan den- pi nngifiir 200,000 menniskor lefva 10 a in foren minut att menniskor, efter att och tillit till Gud och ham iak, Bom 1 aVa e sum sin hustiu ulgifvit mera an den ena gifvit en lag till sin kyrka tor undeikaititsig f jrsmadelse och fangelse jorden, menniakoslagtets Frilsare, blef na uppenbarelse blef gifven till kyrkan 12tuseni polygami. Di Edmuidtlagen af de tvj i indiktfnentet namnda faststaldes nnderkastade sig denna lilla deisfralsniug och upphojelse, skulle hellre iin att forneka sin tro eller bryta och vi korsALt se nu aess melbm Det rcfvare att il for uppfyllunde. tvi I honom. frikiinna d.ifkolen - oeh cn motsatt sina f. rbunl. som Om nigot bevis behofves sin under strafl minoritet rostforlusten tvirt lig, frivilligt de alls into eD att den judiska lagcn. 3. Detar helige att gora allt hvad Henen nodvandigt LEY. f niskorna att lyda Guds lag. for, att Vart i.ktenskap icke kan lkn s mao, som lsfvat i polygamistikt akten-ekaDet har sannolikt aldrig varit en tid fordrar af dem och att lefva vid hvaije embetesratt, utan anvandandet af nigi n jrbjdd mei eller som kfat tillsamman med tvi ord som utgir af Guds mun. De iliig-gi- s rattsbandlieg eller tvirg emot dem, de Hvem ville ha t.inkt, att nigon man i vid det djupa omoralska moras, som vira menaiskoslagtms bistoria, di dessa ellar flera qvirnor, skall gifva dem skils tilbka att vjirna om alia grundlagsma-tig- a nppgifvo frivilligt dessa lorminer, som detta rtl'gionsfrihetens Lud skulle vigat Bender forsoka gora det till, di hafva de kobabita-tiomsa for att anses oskjldig i martyrer, som vi nu ilia si hogt, icke bade varderade si hogt. Nog kan man fri-g- a saga till siua medmeuniskor, att de hade fiamlagt det i sina hjeltemodiga handlinlagar i hndst, ty sidunna lagar rferlagens stadfastebe. ds tillfalle att undgi dj dystra eden, som ifattande hande! 4. DJ alia i polygamistiskt hvarfore maasan af folket berofva i iDgen riitt till alt taga lidana ste , som gar. Taoken Gud att intill nu hafva iiktenskap senare fribetens som sival prineiper, generationer beuedrasi mycket, aflade bain fore 22 Mars 1S82 aro forkla-rad- e lika Ea minga statt fast i sina f lppmaiksamlet previlegier, di de icke pi nigot fait de ansig nodvaadiga for att undgi ilkets oeh forminer rattigheter. Dettu om de hadi sviktadt sanningen de f akta, och da ingen kobabitation tore om som Jesus nauraer i likne-lsemot lagen. Om ocksi den fiirdomilie? eller att kongresson skulleut-fiird- a haforbrutit hafva vi fig folk som allt sedan ett vir kyr' Fralsaren sjelf hade det i sin daana date var olaglig, in; juryn icke i beredda cn som tkulle tio som vara sander bibeltroende lilla minoriteten lag, straff aro af junglrur, polygamister ka3 d haD alltid strafvat efter att t able honom skyldig i brott for organisation magt att genom omsesidig arkanner de bara, som aro fodda af de i kyldig a under lagcn, hvad grand hi fva fangelse om de viga lyda Guds lag, som attmdta hrudgummen, Deias mmn skola med sina bender undgi den gora. Vi hafva alltid varit ett laglydigt iadiktmtntet niimda qvinnorna, som sioa, de tro befriar dem frin fordouielse? elicke a'.lenast strila genom tid och evigde att straffa alia de andra, sisom vi bafva link; stiindigt ansett det battre eller for det ban senare erkinner dessa smartsanima oeh vaniirande dod, som ler att llerrens myndighet till att rlda het som martyrer for religiosa priuciper, ocb Om andra lagar gora? iin orlilt att utt lida t och tallied. gora Daniel hanstre broder kunde q rumor som siua barns modrar, sidana lattshandliugar forofvades i ni- sitt folk huru Je skola undfly det forderf, men som patrioter, hvilka ledo i kampen var tillfallet da vi bhfvo . Lagcn forutfatter oskuld; derfore halva gifvit efter fitet for magthafvarne antagesdet, att alia, sum letde i potygami odi frin Missouri. Vi blefvo rofvade, got annat tamhade, skulle de ovilkorligen som forlarer dcu civiliserade veildens lor religionsfrihelcn. hgen i sina dagar ochderigenom und--it- t e fore EJwundrfortiaget bbf lag, llfskraft oeh miirg, skulle Lliiva be3tridd, i Silana sanningens principer som dem den glodande ugnen ocb lejonkulan. plundrads ocb forfGljda; dock hade vi slamplas sisom hogsta grad tyranniska. dermed dd l.gen blef stadias'; Att hilli majoriteten ansvarlig for hvad ja alldeles forkastad ? Gud har uppenbarat i dessa dagar, kan Deras nekande att lyda lagbudet pi sin ingen tauke om att satta oss upp mot 8. Lagcn ansera'.la anllagade for oskyl-digIlvad ar den si kallade "Mormonfri-ga- n icke gruedfastas utan lidanden och offer r ocb dess institutioner, hvilka minoriteten ger, ar i hogsta g.ad latter-ligintill deras biott bl rva bevista; ling ;SULO tid, ansigsutau tvifvel som ohjilt trots och hvarfor bekymrar den folket? fdr dom, som fdtkunna desamma. Del Den samma lojala antager hgen att al'a personer, som af dem, hvilka icke bade den kannedom lor oss iiro heligaktde tilUanmian med mera an en qvinna Moimonismen ar en opopulir leligion. var bafva blilvit Dessa affirer f.amlagda d vi blefvo anda besjahde oss, i pi grund af desca sannlngar som v; angripna on hustru lore den 22 Mars 1882, hafva om Gud som de bade. Men om do nu, for for nvtionens president i form af fn pro- Si var ock de gamla profeternas religion. ging pi ging bbfvo fdrdrifna f.in vi a eedan dcuua dato nppliordt att lcfva sa att undgi straff, bade itlydt dessa p.ibud if blodtorstiga pobelhopar i Illinois, Jesus forehriddejudarne att de smyckade hem i staterna, och af samma orsak e test och petition om rattvisa. Di vi lad a. kulle efierslagten hafva forlorat nyttandf som vid ett ti If idle mordade Joseph Smith de doda profeternas grafvar,menmordade voro att blefvo vi tvungna att sdkatil'.flykt mellan Oai I liiuen af vittnesborden, att foivrangda framstailningar deres exemptl, och Guds namn skulle ej var prifet, och nyium Smith, vir IIOUAFSOR! hela Iandet angiende de de ltfvamle. De voro nastan lika sienig-- i dessa klippor, don gingen kania under ofvtr anklagsde hade lam med namda spridda de voaf medan statens gnvernor bland derai nor lore 22 Mars 18S2, d4 har han oillits i ci stor vordnad sail Vid samma tillfa'le Sista Dagars Helige, trodde vi att presi-de- i om ait ropa korsfistJesus,som deFiirenta namnet "den amerikanska okneu. Och rA sina barn, att underhdlla lamtida. I stiillet lor att deras namn ro kfvade aro t Cleveland ej heller var bikant med Staternas folk oeh nu iter igen hotas vi med undergoing, och a;; ugera for deras framtid. Han qu strila i barlig glans, tkulle de, om olif en af undertecknade af denna i dod ofver mormonerna. skott-sihvarfor? Hvem hafva vi skad it? r veikliga itallningen bar nppe. Vi sokte dag ropet d til! ett att beta diras uiodiar, le odens port genom till ned vir t'.J, varit eljest nitt Akn vsgt kunde haa besoka del detta satt tipplyia hmom derom, och De drdpte alia apostlarne pi Kristi tid hafva vi tram pat upp ? lonn-af de lionom pi samma tillli gadt med forakt och stitt i Eamma livilkct d; ocb deras modrar bebod-Ilaoch han var domd Hafva vi ej genom den ingen--- ! vi blefvo drifna frin vira bad honom vid famma tillfalle bemyndi-g- a med undantag af en, D.t rdares Jeremi-iom bvilka bade r.at att skaffa dem et. kategorisom judirne, en kommission att undersoka saken, att arbela som ilaf pi on Patmos. Det Allsmagtiges hjelp fdrvandlit denna c ken i vi hade som och hus bam; han Lur.de bts k:i deras moder sem hem, uppbygt sade: De skjuta med sina tungor att hch rationen kunde l.iia kdnna san. beriittas om honom, att han doppadcs i till boljande sadeifa't cch ymniga trad hon var skiljd fi A a honom, eller eoil aliesimman logn, oeh ingen sanning, Libnais, giordj vi ickebela nationen .1 er si .o de aldrig vaiit Var det for mycket att v.'.nta, en kittel med kokande olja, men det niDgen. tor des.a gitta; men ban sku ginlar? Hafva vi icke organiserat och omenskliga ocb fara tilt med vill i landeca, och gi regei ingen antvariig icke umpfts med heune som en man honom icke, och om bibiln eager denna att ansokning frin 200,000 menni-sko- r biimdens heller l.ito vi vidmagthillit en ckonomitk rrgering i cj handlingar, och till dener.a ondskoae ifiin denandra, sin hu.tru-skulle erbi'la nigot gunitllgt ivar, tanning lefver han nnu,ty han skulle blif- hvarje settlement vi hafva grundlagt? Har c vi begagna-JLcherska tviirtom, oss; jnla Bchofva vi fiiga, att d. t i tnl.ibusct, ikta mig inte, sager Ilerren. till dato annu icke motiagit? Dock va qvar pi jorden till fraltarcDS andra icke hva-j- e man, som komrnit innanfo forsta tillfiiile att visa vir sanna pa- som vi ialmenande vinner hatva sagt tiil oss, td tjufvar och mordare, i Jag finnes tillkomniclseVi, tilbkameil millioneraf vira graoser,och som uppfdrdt sig ord. nt v lji vi icke tilbkrifva drcjmil.t ledo vi den storsta medan celestialt triotism; ty 80m skull; lia varit lika sS trie som attvir vagran att uppg'fva de mordade profeofva eller olust att mcnniikoilagtm.tro bkgihigbet, landsdyk-tigbeat t, ligt, virit tryggi itnjutaudet af sin egen vir add oeh brist som fdljd lagare ocb domare, om ofvannamda iktenskap tkall bringa odelaggelse ofvoi vi tnesbird. Deras dom och religion? liar iike f rid och oid kom-paratlfardighet mot ett folk, hvars ratligbi-te- r ternas tkrilteroch fordrade ett och regeringen fjltolkainglale gait for J m? Fiaktikcn oss; do varna oeb bedia oss att gifva efter; trampas under fdtter till en grad, som ord pilfliceras m l'iouvis oeh s indes till ning varit f.uktcn at vyr slyrclse? Fi allt pi 300 man att gi i krig mot Mexikot nlistau barLke varit, a t apse den ankhgaclt de apptllera till hvirje memkl'gt intresse. och gir birgre an den memkliga natu-re- jordens ohka nationer afjust det folk som detti kunna vi svara lekiiiftat.de. Hafia af darat Ueretsla.ta samma det ol.f yidig inti.l lan bli.vit ijfverbevbt om ocb besvarja oss att go tfter lor lagcn; utbarf a V i hoppis iiniu att hau siika tillintelgora oss. Jesus hviiken vi pllvungit nigon v ,r tro och dess kau i brott, men alldeles det Lief foifatlad i kraftf'ullasle man, som frivilligt itydde korsfa-le- s in. an tvanne rcfvare, tillled vi.l ? mo(sata; ocb hviiken alh nu medg'fva Hafva vi i l.Uot hlin ,cmde hotat taga nigot humant slcg i denna f genom 4 naren bar ofta f. ire skrifvit juryn att af. den afsigt att utrotu don prineip, som vi virt Linus fjidran, och marseberade som Guds Son, vira uu af miliioner vi uitd 'angan van-I det ning. till grannars, eller nationmsfred? alJrig1 amerikauska okuen Mexjko rasitt kk.llig, bvarest bcvLcn vorc jrokaladeatt for .vara- Do saga, att det len stora ett svar f in presidenleD, aisle v verldens f 5 'ssare. Hans lailjungar, de Med Liinjn till cclestialt iikterskap, den 1 hvilket pi Cal.fornien, och vidare En af bans utom- - ar en galomkap att mot;atta sig en S3 ofulikomliga. bom ledo en ti tkymflig s kunde vi icke, iifven om vi vile, lira besv ilig och far icke gloinma de miugfaldiga och turga til 'upo.tlaine, Do se gingen var en bogst lentliga rcjhr, vi v.lja ni.mna, ar bam och forsmajl g dod, bl fva nu det till yfve.vagwde majoritets vilja. huf honom vudet som hvila som behandling pi pligter dem, som icke aro af v. r tro, r lig expedition. ambbl nation. Vi af miliioner kris.na betraktade som Guds stor en hiyicl-e(holding out llieo-- ! skyarne samlas, do bora de vainonde dem det, utan att dirvid bry-tf ti pitvinga I liafven utan tvifv.l last i tidningarne omtala OaktaJl Eimuadslagen fast-.- t .lhr, juden af d ;n annalkaode storm, som skall Guds lag. Vi hafva alJrig i. k: gor detta, pi det I icke skJ.n fo.lc-da- s Lams apostlar, ocb kyikor ocb katidralei nyli-gesom ba hufvu-len, om den fasanwardu 83 idling, straffet f.ir cliglig koba' itation iek oringa odclaggclie ofver vara och d ima fer strangt om man i h"gi uppk.dbseftsr deni ti.om St. Petrus, St. aanda f ir polygami; vi hafva tllrig 4 ill otli de bidja oss att afvarja olyckan lorig?ick vid Bock Spiings i Wyo- platser. Och iitvin n;ir ii kanLa oss Johannes, St. Markus s. v. Den gin- pm) mera iin sex miaadcra f..ngtl t rot t eller Urt, att eclestiait akten.-kavi att te kiiidj Vi mi medgilva i tie bundi a dollars boter,' har denna 'enam att i tid undeikasta oss lagen. ming. t'ororattade vore det 1 a t for oss att foij i gen var dot don "kristna fri. a i, nu ar kulle blifva universalt prakticcrat. Her.lien de so icke Hans hand, somkontrol-iera- r nigotoiobga vid lanken omatt berjktade domare f iu sin dom-to- ' den samina fri ren har ir llerrcs och Mastares exemp. 1 och sa- Jet uiormoDfrig;n tydbg. kungjirt oss detta och dc C kunnat, att ett iudiktment kan ut naura af virt folk voro delaktigi a h stormar, hvars root oikanen de Veta icke ga uudor ett i n lat na nn. : Fader er hafva j iterl g .re dem, forlit ty sisla ga dagarnes vi uppfordraie ogonl lakligi n dis mot en man lor Var Jesus folkets fi.nde pi bin tid? S hvad ds gora! pi hvars bud troner ocb rikn leri och Ldaije vccka; sadel, Sinai iir porten och tring .u styrkt Summit diver les lt broder Huff, president km ca man l.lva diimd til. 02 Jrs itioita lanman. Gud don I det viiter vjinla oss till de lokala rnisle dit vaiit f r .let ban f.ikannadc vigen, som iir till upphojelse och i f ve vida C 'else och himmtlens ccb jordens Herrc, hviiken staf, att uudersoka dcDia sak. Si 35,200 ddurs boter. sinnirg n. Hval onit bar d.nne mao fortsatlelse, cchfi fiuna den. i irfaia lar enda-- t en af f jrbil andioa, v ji vi tata : I aro Lk Ru domare, som ick j ofvertriif- - gif.it loficn till oss och son annu aldrig ii hafva kunnat gjort? frig; do Illatu-.- , din Ledniske M Dia syncs tro, att vi hafva o a'- - Jl somdife kin den blindafor til var igastalluiLg i sin virt folk invcckl.d i saken,ocb ban ifver, gar jjnnu vidire ooh siigir, felatatt uppfyh s'm ord. Lika mycket hvad ban )jirt a t inlrodueera denna prineip utanfo domain. s medlcn sitt j deiali embettinanon iittgi ibotiandlingen M en indiktment och med en person, bia-Vihafva icke uppfunnit celistialt kan utfi" a mot en ropte di relade judani1, korsfasl, virt siimfund, och 1 mda i de Fdrcnt Detla gUdj n oss afett iimne, som upptager S' myiket af 8n fur hvarje tvifvelaktig. var det. be afskaffa vi kunna ondt hnr mornioneina S atoina infura elt element, som slir i I;r ky.kin Ilvai ej dag sedan l?gcns stodfa Medan di til nationens uppmaik-amhcHe oeb Han har alt lidra, ty vi kunna icke samtycke Da nu omkr.ng 1202 och svaret kommer st.id mot kristenlomem ideer. Detta iir dagar e laD Gud har uppenlarat det ke kuuna undga tkaip kritik for sin giort? fiigas nu, och aro fuiflatna, kan en man 1 fva ofvat att beskurtna och v; 1 igea dem, s lanna upprorande td laka: Lika mycket hvad de gjort. ett stort mis a. Vi a "Jdste ; ro t och tillfa le att f r de He- onodvandlga straughet, parhskhet Omd till C4l) flrs dem! fdreskrili a att icke inf.ua denna , fin gclse straff ocb win itlyda det Ilvai som an botar oss, vi begagna detta I d ak nigot som kin tala litet ulrota det ar dcrorn. UitnQ i Luter! Tauk olver dessa orim' s i bun is det biott en vag for Guds m..n lige uttala vir uiening Genom ciikuleranJct af otaliga primipi pra tik nigons(iid?.s u'aif.ir di omslandig' f. Skitter! Ett stort anial bemliga fcrlui.d orgm. .ill deras rd.1, gnradadt p.l att gi, och det ;.r att trofast hilli do ocb nations vrid; u v Heliges noinlingsi'lat.s. De predika icke vir aro tin ryktm ir vi iike kut-n- a heterna. Do Sista Dagars Helige s fore Ldmundbforslaget bh f lag, be foibuud bvilka iegitts i Guds och seias uu fortidin. till bvilka och f .rbittiing uppvakt emot oss, och he'ler my ket derom, utan nir de blifva institutioner deras tadel; allman i dergifna Sidana fdilut.d Mo sluta ossftenades eom argument att dm skulle iiyn. For c frigt mite vi lita och embetsmai- - man begagnur sig af folkets obekantskap di ekt uppfordrads dertill, iker nir de mot hgen och god iiro mycket opopulara, stridande fva allman anviindelse I Lf till ehr jl.miohet det lifva fa'skligen besky'l la deifdr. forer Ilerren, antingen af det o' med vir ,ra och vaulil. Oupphorligt for tvifvel piveikade utan tilUallen krotika an- nen iiro i tillfa l ;n fdrsvarar de principen, soui moti att fdr framstalt man verlden, och icke som vi sade dad, frihet eller faDgelse, medgang eller ordning, och manga hir mot k. detta f A i kunna f.ntliga iopetomstranghet dra menniskors rattigheter, sina egna vet fdr virt patriarkaliska aktentkaps- - en bill ;k f sats och som d.ierensstdmaettaigrepp pa religionsfr.heten ocb motgiog. Vi vilja dock sagi, attorn De aro Emhetsmiinnen hafva tannolkt dem. med ilta sammansm medil fjr iorfoljelse; men t dm 1 ar man e lor qvinta forvantar att tiada iike En oky.-khe- o i-- la-t- r 1 ofver-dcfvad- r. - i af-ve- a-- o T' tt i 11 af-ig- a- 00 rnen-nisk- r? 00 fram-trofa- j 0) e r 91 9) 91 - 91 a, r 9- i)i - hiin-sy- mark-jitde- ! utof-ninge- n striu-ind- isy.-nerb- et 3n-tjg- gt fri-h- et - a. Gud-had- qvin-notn- g'f-v- a es a upp-fyll- a prdf-ninge- cfverens-kommels- e oratt-Sadan- upp-had- t. der-fo- vis-st- k, repre-enlant- J liven.,-rattighet- m n - A ska-dad- 1 urn-me- d . presi-dente- i n utdf--.:vn- d : 1 jrCn-skader.- 1 11 ! ande-;eo- C. tr ri a n va-,- o- s p uidj-ligtv- r, t l.a-.d- 1. 1 on-k- -t . tviirt-omo- a-- o;ai-uing- ang-hr- ii lroralite-teskyddani- 1 a I a-- s. US E. First South Street! mande med naturens IagaY. Man skulle R'k.-- i ih igksmma, att denna prineip icke idlui.int praktiseras bland de Sista Dagars Hel gi. Man vakar strangt ofver det och s. ikr-- af halla enhvar frin att ut ofva den samma, som icke stir ofver tadel Denna priucip ar icke bestiimd fdr nAgon utanf kyrkan, ock i kyrkan sir det mycket begransat. Derfore, tanken, ntt polygamiet botar monogamiets dr alldeles ogrundad, i synnerhet niir man bcainnardon allmanna ovilj a, med hviiken Jen betraktas. Dessutom tro vi pi menniskans handlingsfrihet, och I, Sista Dagvrs Helige, veten, att aldrig ni gon man eller qvinna blifvit tvingad att antaga denna prineip, huru mycket mindre d, utanfor stiende. Men i allt hvad som nu forsiggir se vi llerrens hand. Dot liprgsr enviss isigt till grund for a lc hvad Ilan gor hviiken isigt Hau dunu mera vill tydliggJra for oss. En ting ar saker: att do Helige nu profvas pi ett satt som de aldrig forut varit prof-vad-e De trofastafrdjdas och ,iro De otrogna frukta och bafva. De, som hatva olja i sina lampor, och som hafva hillit dem i ordning, hafva nu ett ljus for sin stig och stappla icke; de, som hvarken hafva ljus eller olja, iiro i tvifvel och nod, och veten icke hvad da skola gora. Ar detta icke uppfyllelsen at llerrens ord och bans tjenares Har det icke blifvit de helige forut-sahela tiden, att om de onska blifva trogna intill iinlsn, miste de efterlefva sin religion dag fdr dag. Hafva de icke stiindiet blifvit varnada om hvad som van fade dem om de begingo nigon synd? Kaa hotkarlar, tjufvar, lognare, drinkare, bespottaro eller dfvertradare af nigot slag utsta de prdfningar, som de helige mj genomgi? Om nigon narer ett sidant hopp, bedrager han sig sjelf. Gud Herren har uttalat sin dom ofver alia Iogen man eihr qvinna, som ar sky'.dig i nigon af dessa synder, kan be-U den llclige Ande hos sig. De miste omviinda sig, anuars vilja de blilva sladda i morker, och elande blir dera8 Ioit. Harrcn liter sig icke bespottas. Han vill icke ofverbara med hycklame, men han vill utkasta dom. Om alia, som kali sig Sista Dagars Helige, vore sin Gud trogen och ho b Hans lagar ooh som han gifvit dam, skulle tor' foljclsen gi vir dorr fiirbi utan att pi minsta slitt fkada oss; men det ar sorgligt att si ioke ar fiirhallindet. Ilemliga synder utofvas af nigra, som kalla sig Helige, och som de nuvarande profnin-garn- a pi ett for dem fasansvardt satt skola uppenbara; Mera uppenbara synder blifva afven sedda genom fingrarne med af presidenter, biskopar, tiraro oeb loraldrar, som ar anstiitligt infor Gud och bedrofligt fdr menniskor. Den aktpigifvenheten utofvas icka i stafvarne och warden fdr att hilla dem fria fiin ogudaktigbet; derfdra miste Je oskyldige nu lica med de skjllige; ty Ilerren bar bcfalt att Zion skall rena sig frin synd, darskap, begailighet oeh och lyssna till hans ord och hilla ians lagar, annars vill han icke beskydda dcm. Han har ocksi sagt, at', om hans folk vill lyda hans lagar ooh Lilla hans befallningar, icke aliens, st i ord men ocksi i gerning, skall ban vara deras skold och beskarm, och ingen skall hafva magt att skadadem. Do prdfningar, vi nugenom-g.i- , skola viindas t.U virt biista ocb fram-tid- a val. I tdlkommanle dagar skula vi so tillbaka pi nutiden, och med klarhet se Gud; hand i hvad som nu sker. Lifom oss med all vir magt str .fva att lofva riitt fdr vir Gud, si att om vi lida fdrfoljelse, J;t di mi vara fdr rii'tfardighetens skull, ich icke fdr vira sycdjr, Hvarfor blir detti folk si behandladt? Hvar i hela vait stora land blir qvinnans kyskbet nocare vaktad och battre bekyd-da- d iin har? Intet rop af hungriga, nakna eller fortryckta menni. kor har nigonsin i detta territorium upi.stigit till himme-le- n mot de man, som viia domare nu hafva si Irattom uieJ att s.iuJu till fiiDgel-sDet var cn tid, di bland brott. liugarbor, otukt oeb lkn mde styggelsor voro si god. som okauda i detta territorium. Kn qvinna var lika si trygg gatan och Undwiigen so.n i sin makes eller faders hus. Aktimkap uppmuntrades, Listen Men hviiken fdriindring! Ka vederstyggelsens b.Jja YiilLrar sig iu dfver oas, och sober ruinera oas. Lastens slu.-a- r tiro dppnaje, oeb 'icke tillfreds uied att lata smutsen strdmma in i vira stiider ocb scllbmenter, arbela de iifven i pi att I .Ja dcii in vira familjer. De som bilbr M.ka uq sa bvaiie De vilja ibtta samball.-uj.p emot sin make, bainitmot sina be-tin- d, p. stind-aktig- forut.-agel-se- si-da- hi fdr-ndd- fi undeit-yckt.'- 1 la-id- , u f.iiildrir v in mot van; devbjigjra nvarje man, qiiuna oib barn I H spioner ocb f .rrudare; de vija uttorl.a tioas, ocb amis lid a, cell vd ka misstro Fa an gjorde aldfg i hvaije mam br.nt. lo iculy.k i i Ellen, ,iu dessa v .ra iionde-- r vilja iiladkomma i vi t samfui J, om vi till d lai smicker e'br skulle skrammas if deras hotel er. Ooh bar a'll ib'tlaupprorisla Iknmmils fi irmedekt Nej! T usea ginger vir uoudi.ktigbi't? eq! I.'i'en all dem, som area sj hog-iiudd-a i sin fi rd.jmelse ,.fV?r os, si a i f.ntVdjeben, omkring sig. Einn.s intet annat fulk ,in mormcnirna att fi .rbattra? I,.is de dagliga her ut slscr om svarta brott, som fylla landets ti Jui'l-(Fort- s. i andra sidan ) |