OCR Text |
Show '&?. W. West SveaskaKarolden 8L VI TARE 95 E. Second south htreet. Jrlafver ailtid k lager friskt och godt kdtt, kOttkorf, saltadt och farskt Flask, rokt kdtt, samt allt tiUhttrande en Den som yalfdrsedd slagtarebutik. en gtog kflpt af hooom girdit iecn. 0. L. BLIAS02T Svtjiska Harcicu Pi'euiuucratiousafgtlt: Nr. f:'1 itUjl (lrz 2uu f 1 !ljtt dr till Sverige Ett bain dr. t 6() ...2iti SK VECKO-TIDNIN- S er THURSDAY I Fernstrom a. u, rymhefer. Isnatius Loyola som uppvlxto en lika fas, lika djerf, lika okuflig ande som Luther sjelf. Han vr intaen af ett haftigt begir att f .rvarfva namneta-helgonoch att atifta en ny mnnkordoe, som skulle liaiis namn och lara tdi tidernas slut. Besynnerligt nog, knsppt bade han komnpit till mannalren, di der uppstod i anseende ti'l Lutherska hastiga spridande det meat f .rtviflade behof a hans tjenster. Alla de andra mnnkordnare bade blifvit rika, vekliga, skandal ,st sinnliga, och annu skandal. sare oknu niga. Pifvevaldet var i fara att sjelf blifva till iute, och i sainina belavenhet voro dess f rsvarare, Det var vid denna konjunktur, som Loyola fattade den lyckligt tanken att en nv andlig orden, som skulle fratnsti s' som en arme att tb svarta muukarue! Denna cisteicienser-mun- k gan. skola vara makal sa i frlssen do offer, soui En lista pi alia blef tillfrigad, f rnn och sinlig karlek, och de hvite staden blef intageu, hum ban oiukommit genom pifvisk 1 loguaktige bullor, och Tern kunde gryuiket, oek guom pifvisk skilja kit tame ifrm i li gmod och katholikerna? Han svarade: haind, skulle stiga till mlnga pelherrarne domsherrarne i procenteri, s' m rda inillioner. En man i ett land, alia; Gud skall kanna anser jag S:t Petrus och S:t sina!sk-l- a se, don oip vi snart Andreas f .r stora Ferdinand II Tarrar, di de Dontappre unge vicomten af skenhelige kejnr ledosl mycket Ia Gud skull, Bez:ers var icke radd; ban f r nf Tyikland, utrotade tio mil ocli likval skola alia dessa bli svarade aunu Carsassoue. Pelioner raenniskor f r att qvjfua De f.rnimare hade ter II af saliga. Men al!t protestantismen. Arragon f rs kte att delta ar fullkoutigt naturligt, lattat s'.dant f irakt f dagtinga f r honom med de att de icke vil'e helagrande fullkomligt fverensstamman-d- e munkarne, men med sakernas 11a tor. Hela uppfostra tiua barn till prest- - allt hvad de ville medqrifva, utan gifvo sina prest-va- r var att till ita tretton af pafviska kyrkans hufvuddri.g erabetet, en djerf och ogennyttig till lJenheter at siua betjenter grefven intieraknad, att k 8ar- - Theodras fort I lemna staden; de aterstlende lagsenhet. Det var ettdristigt 3r 845 och Basihi 817 f rvarades for aH f .rbok att .'isidosatta kristendo-men- , slagtas lika-sooch 886, sedan de f ,rst rt mer i Beziers. Vicomten f och att narra p veldtn att han hellre ville elt sjelfviskt system af valde in hnndra tusen offer, drefvo och ett tygell ,et lefnadssatt f r Iterstoden att s ka sin t llflykt Pta fli s:g leivande an under-kast- a dels hos Muelmiiinema, dels Stle-de- s en prestlig korporation. sig gidana vilkor. Han ett svstem, mer h idaude bos Bulgarerna. Di de en ging blef slutligen f rr'dd;f .rgiftad i f mgelse; fyra hundra af hans och gudl st, an nlgonsiu m voro utom f rf ljelnens omr folk branda, ocb femtio hang-d- a. prestlig liga vlgat framst ilia, de, gjorde derns tro, af ett och enklare slag, hastiga Simon de Montford, det el mycket verldens historia I Languedoc och vildaste missfoster af alia och detta system m'ste framsteg Limbardiet de nainnet fick af legaten vicom-te- s uppratth.llas, kosta hvad det Pateriner i lingo anseende och till de titel, harjade hela s dra ville. Si l.iitge maekeriug f r hvilka de voro Fraukrike med de f.,rf.,rliga-st- e cch falska dogmer kunde blottstdda ofverallt dit n krig. De som undsluppo villati, var alltv stnckte sladens och de sig; plundring, offrades t men var allt det var leende; 1209 till 1229 u"drindigt att deTtT oheliga J"0 8e(k" namne Albigener Pigorna. Fr-r att si mlngs af dem lie S'gs intet annat an mord och systems uppr.ath llaode, att bodde stiftet Albv. tortvrer Religionen var hviirjo bem dande att qvifva Mision .rer afskickades till ndakastad; kunskapeus elkforst ra det, skulle inota fra Languedoc ir 1147 och ljus utsLickt; och mensklighe-te- n en stringliet lika si belvetisk 1184 alt omvanda dessa k,tta-re- ; trainpad vnder f tterno. t. som sjelfva systemet var men med foga framg'ng. Midt under dessa fasor Fnn de aldsta t'der det gamla huset blefvo derf r alia k tta'-e- , so n Hvarje deg fattade de reforuie-rad- e meniugame fasf fot, Toulouse. de kallades, det ar.alU di so .11 och Bert-au- d de Sa.ssa", den I f rening med de na sorg- vlgade hufva ett eget f ruuft Vlcmutens af Bezier 1 ia- - iiga liislcria ar en ann-tn- , som oiler tauke, utrotade som ohy unge an tog dem sjelf Iruiocon-- , it'rst'ir att omtaln, 001 p fe-iura. Menniskof. ruuftet, vettn-tkape- re, som beslot att f rst ra tyraunifts sista fasansvirda III, poesi. tilosofi, kvarje dessa D hvilka ban ha- - iredskap kttare, Inquisitioueu. tanke och hvarje kansla miste utrotat i Dalien, skickado sa rnunkar, Arnold Rauier orb vara slaf uuder den vansiuui-g- e slutlgen ir 1198, tvl Cister- - lijrre Castlenau, itf jldosnf gamle prestea piVratikanen. ciensermunkar med legateus den rycktbare spaujoreu Domi- Men dl slutligen meuniskoan- rfls uau, t e, r; kors-fararn- e, f ula dess med UDpkom den besynnerliga f ire- den okandestudon- teelsen, ten! Hvilken besynnerlig epi- sod i detta krigels historia! Haus verkliga namn och hir- komst var okbndt, och skall ailtid f rblifva det. Han hade en students hela enthusiasm; en hjeltes eller l. lgons nit; och den valtalighet, som klingar i krankta meuniskors cron, och loper geuom Adrorna som eld. Hogtidlig och hcmlighetsfull, framstod ban i n Mens stund, lik en ande frin himmelen. Det f rv.inade folket samlade s'g omkring honom, lj ssnade, och f ljde med gladjero) till segeru. De stodo- - p' Gmun- de prakt- ,j kiuuemc.i . -- - ... okanae ibland dem, och, pekand pi sj arne, skogarne, kullarne, de skimrande alpiska och bergspetsarne, frigade han, om de icke ville fakta f .r ett si hirligt land, och f jr de enfal-dig- a o och rena hjertan, som i de klippiga fastningame? I Pappenheiras 1 ger h .rdesde eldiga orden af hans tal, haus 1 ften oeh hans trone lofsiug. Fran klippa, dal och skog framrusade tusentals eldiga nder, och sjolfva Pappeu-heiin- s segrande h r kunde icke utharda staten. H .gra flygein skingrades och flydde, bondar-mee- n med den okande sHideu-te- n i spetsen,f rf. ljde och h gg ned dem. Der var en vild fur-sta- rne under sina srskl-d- a och 06niga, dl de bordt i livarje del af den civiliserade verlden. Om vara verksamma. Deras tapp-r- e denna ordens karakter och genaral, Sch rtlin, kunde dess historia ar endast n dvm-- d icke ingifva dem li var ken sitt mod eller snille, annars hade gt att bar sagy, att dess med h gstaflitia'la protestantismen varitfralst,ich e afseenden sio skickliga p fvevaldet f r ailtid st rtadt. till de .indauiil f r hvilka de Carl tick hastigt kurfurstarne voro kallsde. Da blefvo 'rda, af Hessen ooh Saxeu sig under-d- a niga, och behanlade dem Bnckligs i po!it;k och poitisk sina fin ?ar med den vetenskap, bksoin a' la au'ra men valf .rtjenta,sky:uf. rnunkar voro okunnge och a ta De hade evnat sig t lat-ti- g Hela Tyskland ufversvimma-de- s af fientliga trapper, och lorn, cch it frihet frtn alia mmne l.itvi kiiuar boll "eianU'J ar ai'a i;," kyTteffiq s att-d- e t:d att g'ra sig fullkomliga i Det var likval icke f rran ir all lardom, allt sohsteri och 1618, di den fulla biigaren af och a'la konster, som kuuie katholska vreden utgj jts ofver r land. D 8itty dem i stnd a't ufvertala, detta olyckliga d trettioiriga kriget, som efbedrai'a oeh upp igva. Deras under kunskap och skicklighnt rjjor-- de ter trettio ir, furflutna som de fasor, furskrackligaste hos dem snart he gaktade Ian-dfurstar och folk. De siugaste historien omtalar, gjorde B De bdemark. en till och listigaste skickades till hrarns firsvarade, efhof att bJifva furstars di d, manhgen rued ter Husss bigtf der; de lardsste blefvo och tvungo sin t skolor och universi-tete- r; religion, vi vapen lirsre de mest populara i etilen sin regering att gifva dem fred. existerade Jesuiterna, egnade sig it li'tentureu; de Men nu mest enthus'astiska att predi-k- a och voro bestallsamma office-are- , med-lemm- sr pjo-d- j s 1 n, .u e dju-past- e, . tacluicn karne, angelagna att utvidga lifva kattarue, tingo nainnet sin redan oerborda makt; icke Iuquisitorer. Vid deras iter-n'jdmed att blott anfalla komst frin denna belvitiska kattarne, gralade med ally de expedstion, vor plfvarne si fur deras tjenster. ordentlige presterna, som bju-d- it de inrattade f.rfa-randalt dylika till att mildra deras De suspenderade pi 'takilliga stdlen. Men tiden blefvo Italien, Spaaf Narbonne och nien ocb andra 1 inder Lrban-nad- e e och af Bez:ers; med dessa helvetiska biukoparne af Toulouse och derai historia meuniskok.runftetl Hela cch Veviera. Pierre de Castle , upprestes geuom p ffviska nau, den ifrigaste af legaterua, ar en af de mest fasausvackan-defurskracka af som kunna armeer utskickade, genom anklegade Raymond af TouMen desa rnunkar och listiga Jesuiter, louse f r att skydda kattarne, menniskojalen. och utrotandet fversvammude emedau denna fursle, som var och Jesuiterna fordra sarskildt torn en valdig flod fnn Norge af elt mi'dt sinne, va grade att att omnamuas. Men afven denna . fvertraf-fade- s till Spanien. Aid rig s'g man l..na sig till sina undersltarB verl-deat den Ftore rourerska ett aidant upptndeaiilan P.estens vredo utiotaade. Antichrists som och hvad tygell .sa hamd pi t dref honom slutligen till at skapelse, var besynnerligast, det f. rkla-rad- bannlysa grefven och a tta de fattige Valdenserna, ett folk i Pieraond, som ake f fridens religions hans stater under inlerdikt: att skull. buga sig f r Romsupp s ett och han skred till och mer an Vi skola strax konmia till ..fverdid, att en blista h gmod Det'a folk leri. hednieka afgu o detta f jrfarliga sksdespel; men af grefvens anbangnre frf tide-hvaf blef, fr.ln tidehvarf till vi miste furst kasta en ilyktig honom till a ut-b- ts dom-ftol- af dess general, och sitt hurvudqvarter Rom, der ban f rdelade sin spionert P'onierer, utposter och djef-vulsk- - Hans gl idje namn arra, r ens neddog i mo-da- plf-ve- af p'fven. Han gaf sig sjelf pifve-makte- 1 ill p'lfvens forsvar. rsag omfatbides med f stora armeer, ofvervalgidande hvarje f .rs k af det skymfade folket att g ra motstind, u i deras f ,lje, frin by till by, frin bus till hus, gingo jesuiter med trupper af dragonr-(dragon slsorn verburn betyder qvalji, pllga), att omvinda do qvarlefvande till den hel ga moJerkyrkau. Befallning var att Ifvergifva katteriet och omvanda sig; argumentema voro kulor, och motstrafvighet d Men. Haraf kommer dragonema, pliga folket till hvad som heist. Hela landet var en amfitheater af matyrd d; den f .rfarlige skenhelige kejsaren, med akta spanskt blod i sina idror, kna-fi.l- l, laste sitt radband fbrsina helgon, ocb under tvi erkeje suiters lcdniug, gaf befallning att utrota protestantismen, till doss nastan hvarje sp r doraf hade f ursvunnit. Folket stridde, ocb segrade ofta, men forgifves, och di et ta re fr.ln sin 1 iga traldom, di refor mationen var Lrhanden, di var det en sak pi lif och d d; det helvetiska Romerska hof-vehela raseri 1 sslapptes, och proklamerademl verldcn forgls och allt hvad deri ar, hellre an att papis'eriet skall f .rlora sittgamla valdeaf lust a, fvor bedrageri och tyiauni varRo-mersk-Ty- fort-plau- ta ar e. erke-biskop- et degra-derad- Eu-ro- slo-g- om-kri- deras och g ra proselyter. Anderson, Lessees. skenhelige ko- 11 E iN t Eaa (ity iacra rbcdluU-ytidi- Svetj-k- a Parfyiit ett , va ordrai a; uk, fAndsmar. flice: 138E. Fir 'J sig till Fflr. Siaierna; r&gra hade Ar geotlnska iepublikcQ till m&i Irrsin res a. PSiOljaode dag inskeppads sig Charles Hardin utvandrare i Queenstown. Ir Two Bit, fern mil frin Deadwood, 1,230 hvilka Stven imuade land, , ; till Dak,, dttdade i Ldrdags sin fader med Amenta. ett slag af eu kapp, som krossade hulvudskilen. Ed Ingare, som dcQ I7 Italibm. Handlingen skedde til sjelflflirsvar, och mycken medkan-sl- a April anlSnde till San Francisco IrSn visas yngligen, som sjelf Ir utom Philippinerna, bragte ytterligare no sig af sorg. Fadern, som var af ett derrftttclser om de svlra hlrjniogar ytterst haftigt lynne, men 1 flt'rlgt en koleran aostiller I denna Ogrupp Srans man, hade Sfver en af sonen Om olyckans vidd kan man gOra ftip begingen ffirseelse blifvit uppbra't ea fdresUUnsng, dlman hdr, att pi och eftersatte honom med en jernspa-de- . 1,500 sjukdomsfall komma vanigeo 1,000 dddsfall. N ui! Fir Street, Salt Last Ar t6r4edt mcLiart-iarei- en enda hernskt oafbrutct slagtande af fCrekomma en eldhafvets viltringupp folket! Frin eua anden af pi fast land. laudet till den andra gnde Fadermord. man innehaft. Han kejsare; konung af Nederlanderna, Spanien Milano, Sicilien och Sardinieu; och herre offer de tvl st rs'a och rikastd landerna, och ala 'me i nya verlden. Med s tt spauska blod, oaktudt allt skim af frisinne, arfde han en vi h gut gynuaude f .r Romerska hofvets afsigter, oeh blef slledes det storsta redska-pi p'lfvens hinder att lu-j- y och f ljaktligen stycka hips eget rike. Ar 1546, sex ir efter Jesuiterordens stiftande, gick han i fait amot protestanterna i Tyskland, i f rening med som tillskot 200,000 kro-no- r, 12,000 man iufanteri och 500 man kava leri, jemte deras uppehalle f r ett halft ir, och . fverlemnade it kejsaren half-v-a jnkomsten af alia spanska kyrkor f r ett ir, till fullkomliga utrotande. Tyska protostantiske furstar ne, ehuru formelt f ireuade i Smalkaldislta f .rbundet, voro icke, som Luther, fardiga att m ita tusen djeflar till sin trog f rsvar. ' Liksom tyska i allm.inhet hafva varti, s voro afven de radda, t' , - invl-narn- lander an n'gonin till & hi ''OiFKET i's hornet ar bccttndfcvurL ner By 0 Pafviska j.z'. 2, n 0 .. , Published in Salt Lake City, rvery O G lira liih We kly J Owned by The Swedish PubliahlLg Co O V SVEN SWEDISH ia a, Penaingdr bora ailtid aaodas i DRMAKARE ocb JOVEDERARE. bref, ellcr poet money order, MU STPtFET mder adress: llekOttenuerar sitt v,il sorterade I- - SVKNSKA HAltOLDEN. or a alia till Juvelerare- - ocb Salt lakk city, Utah. makarcyrket horandc artkten w 1 FASTIGIIETS ! vh I AH'. AGENT. F. d. ' WiitLtrg Hus ooh byggnarlstowter i alia delar af halt Lake Ciiv. II rnlot oili 'usaf 950 3 rum och eu af de luiaste 'Flowing well, i s It Lake bra L'lly, o. s v. Ffctice, t 7 de ward C.j mds. 300 2x0 rods ou bt"te Danmark. Dl kung Krittian IX Road. Skeppsbrutne 14 mlnader. Brit 800. Hus ocb lot i l9:de tiska barken Wandering Minstrel, den 22 April er h9ll underrittelse, att wardet. som afgick lrir. Honoluln den 10 Deoch den passagerare besittning I 600. Hus och lot i 18:cie cember 1887, led skeppbrott vid Mid- fOrolyckade Thmgvalla Angaren "Dan1888. mark" blifvit riddade, begat ban sig wardet, o. s. v. i ling.i banor. way Island den 9 Jannuarl Sedan denna dato har man ej htlrt det Kom iu ocb exammera uim egen hOg person till skeppsllkarens raiosta om besSttningens fide ffirrkn Kdpenhamn boende hustru och lista; ilet kostar lugeutiog. nu i dagane Ii den i, der ekeppet meddelade benae den glada nyheten, 15 Y hccond South Str. melina sirandade och dit besiltningen rldda-d- e att hennes man voro rSddad. Witt's House och Culen hoteil. 4iJU llygti lei o' 1 sig i land, fans emellertid ffirut en europe, dansken Johan Jorgensen, hvilken salts 1 land der af sina kamrater. Han tillhfirde skonaren General Siege', ocb man misstknkte hooom ffir att hafva bragt om liivet tvi af matroserna. Nu tog han stg fare att medde skeppsb utnes tlllhjelp utlusta en bit, i hvilken ban, Wandering Minstrels styrmsn och en kinesisk gose den 18 Oktober 188I seglade till Honolulu. Har lyckades de vie ka intresse ffir de skeppsbrutne, si att skonaren Norma beordrades att af'gl ill Midway Island. Normeframkom till de skeppsbrutnes undsittning den 1 7 Mars detta ir och fann dem i ett hfigst bedrfifligt tillstlnd, flertalet va rande nSra hungersdfiden. De hade under sitt 14 minaders Robiusonad-li- f provianterat pi fisk och sjfifoglar. Tvi ai matroserna hade under tiden aflidit. Stor eldsvida. 1 18rdags den stfirsta eldsvida man Prinsessan Eugenia SvkrigR. syster till kung Oscar, har aflidit ea llder af 59 Ir teiegraferas frin Stockholm den 23 d:s. Deaaflidna var kand f5r sio stora valgdrcBhet, och tusendea skola med saknld minnas benae. Frin samma stad telegraferas den ao April, att kron prinsessan Victoria nedkommit med n son, den tredje 1 ordningen. Nest HYAKJEHANDA. fflrlusten. De nedbrunna faetigheterna voro Ul valdiga spannmilemagasiner, tillhOri ea ator tegoW ga Vanderbilt-firman- , byggnad( upptagaode ett belt qvarter, Fairbanks fliskraffineri och New York Uader kan-pe- n CeHtralbanans docka. mot Ugoroa blef ea af braadsoL daterna lifsfarligt sirad, oo arbttare I failet, m; heunea bojtad 138 E Pus Street eu trap j a upp. I -v-New Yort tlenUaCbaSS 'dctfilMte A&IK uiau TBl utv .I telogr-im- : stone $1,300, 000 vUrde at fllr,spana sin hustru erholl foljande Kill no. m,, tillhtfrande skilda firwor, Koui gena-- t hem. Jag ar ilia Juh af hvilka tUskhandlarea N, K. Fair- doeitdr. Han svarade: Vigt'ga aflfarerl Van banks af Chicago gjorde den Btfirsta didades lik.etitv. a York fitt bevittna pi mer In 50 ir. Elden for fram lings North River vid Damn Bending I Polisprefe ten PeRyssland, tersburg har upptackt en ny nihihv tisk sammansvkrjniog mot czarens Mordet skulle ega rum un lei lif, en likbeglngelse, hvilken czaren Planen omiotet imoade bevista, ta si sta dgonbilcket. gjordes dock En mlogd missttnkta personer, deri I a', agi; j 'i ha ar wl bland flerc artillerl-offlcerarr ,nr. Czaren ir f. 0. i httgsta ikarlng, bug resterats. Ini och Tillverkas lefver af nervds CumPna stftndig grad Jjmdion gest pi g'uod af de ofta upprepade Och fins att tillgi hosJ. Jnhnso.i mordr6rs('ken mot ha s lif. Nr. 40 Frnrk'in Avnu', 1 Intrlf-fad-e i Fa' dl nKcniuuifinsu" PL AHTSI-CO- 4. ta en fjortoa dagar. Salt Lake Nursery, tv rail begaran. Fruo till dec vandrande geaUeo bouq fltt uia1, s"Mer om station k statorouilou. Ar soppan bra? Aofpr&kloB Iote ar bon 8a Vnirst btark, Irun Kanake fruo yille vara sti R d oeh disks ett par tallrikar till i den? F. rsta lilla! Fq myoket inbkrlnkt ujco i likj hog grad iabilsk folkskolel&rare Bade genom att hoppa lAtit fotografera sig i den sUilloioK han sfihte rldda sig ut frin ett fffnster, och fm tiler sex andra personer blefvo farligt skadade under libnande ffirtvifladt riddnings-fOrsO- k Ehuru alia ai eldto lidande hade ala egen dom assurerady aniagts att flera af s Skugg-oc- h Budskar klasseus frukttrnd, ornninenUrad, samt ocb rosur af alia s' g Itnporterade s tval som hum vuxiia.Yttemt billtna firmer. Eter S uuderbart lyckades de, ty nung, Ferdinand II. ntager di han uoderviaar i geoiafi; Orders fnu landet exped.-era- s deras stiftare hade i sin djnpa deras rid besLt han att ned-med hogra handen hvilaode pleo utrota eller prompt. i leeode protestantismen skarpsinnighet sett tidernas Jordglob. Med ett trumferande folket. Folket var upp-fylhela en for ehuruval 1540, kamrat, viaade ban to'ografieo ir behqf, att, Add rest. af sin gamla anda och be d orden stiftades, han hade som ej kande tila beoom fflr hana M. CHRISTOFFERSEN sl t att g .ra motsHnd. Kri-g- flykt anda till Gmundens por-ta- r. endast tio anhingare, stego skull, 'eh frigade denne: Sedan kom den eldige dem gdra stora pckaailra fgrluster, spridde sig icke allerasi antal ir 1608 till hvem tror nidet bar f re 63 E. Second South hlrt-elNl, ..fver B hmen, utan i fver bela okande tillbaka med sina stol-t- a sarskildt New York Centralbanao. Hlftller? 10,581, och ir 1710 till 20,000. SALT LAKE CITY. V hvad sitt eldsvidan uppkom, har arme-erntusen. Han kastade sig pi Anda till detta eamuia ir hade Tyskland. Osterrikiska Det tycktea, svarade koll guD, BraadstAbet Inno ej blifvit utrOnt. a bekanta de genera-lernvenstra under flygel Pappenheims f ,rf Ijdt med eld och eformen vara en allegorUk framdikllaiug mm giort s' lyckliga i all sin ffcrOdclse en imposaat blick pi denna Molocbs-kyrka- s Rhone och d Made honom. Tilly och Wallenstein, med ett lejons raseri. Der blef utgflr deras eg n furste blef framsteg i Tyskl md, att icke betyder ; dutobeteo regerar svard; s i f Langue-docan blick. Detta satta kronan p eu f irtviflad strid; Pappen-heistater genouiforo protestantiska retsd ry:h drifven till aunu protestantiaki slutbgen Det tider. olyckar. gif Frio bevaringsmonstringen i alia rikt'iingar, . del fverte-prestetrupper vacklade; hadi antagit Luthers tro, utan an f;revandniog atL att bbfva En af de Lrsta bragder af till bevariogamannen (win med laudsstrackor stora okande den le Majoren C m. De BJimen dem. bang Yowl? Mens Co-o- p b. del euiot pi sternke, Bajern, UTRIKES. skrida till blodsutgjutelse, och detta slag i stort var det bee tit fA (xeroera aid kavallerit): kan och svard, och begingo de studentens upp'yftade svard, eld i fl. som tills Cromwell, itersjunkit anda lander, ble der-avo, pi 75 E, SlCgh I Souio S i ui ida? korstlget emotAlbigen ban begagnade sig gqnast utsvafningar, dl en kula traffade honom i pnpisteriet, hastigt fvergingo omenskligaste Frin Schlesien Han skref till kouungen Miltons tillstvrkande, gick Tyskland. serna. I detta utslackte den nud Dessa joje p omtalar. lap BevanDgHmaanen, och hans rol var utspelad. (Branch t r . kyrkan, si att som historien Nfiden 11a furstar f rb n for dem, jigadefr.n till reformerta haftiga snfistormar. miuniskors plan Hans hufvud, upplyftadt pi pifviska tyrunuen Trubadurer-na- s af Frankrike, till paroe "tror jag dat, bar varlt ;rot djefvulska med H tv3k u .o en i i forfattare, si p r vi, sager grottor 1 sina blit bus, qvafda bland hkrigenora v betolkningen literatur, som spridde eu och luaktige barouer, si ryttare i fyra Ir. dot iret hafva spitt, att var icke att undrkufva, utan ett spjut, var sgnalen till hans kunde D 'V, .t. Sfversvkm-ninghundratals; r u brinnande som Gr svlra halm, Ti'k ' fi stfirre, och mycket folket gafs till anhangare9 nedsablaule. De svag, men betydlig skymning i som till biskoparne, a sista tiden anstSlt stor der'shuslrur och barn m rda-d- e inom tjugo ir icke en ends att utrota, och User: hvr (or d n- i och Pettersoa Frn pi hamnd till dem gant aog. hade och trettonde irhunradet, men katholik skulle hafva funnits rof it deras vilda soldaters flydde, lemnande pi taltet utan barinhertiehet: derstldes, Hvarje man fir dea hustru nom tt stort inflytande pi poesiens till katterieta utrotande. All Men hvem djuriska lustar och rofgirighet. fyra tuseu af deras kamrater i Tyskland. under fas' stodo De lfvesl f qvar rg beatlmt Rtr bonom. och himelea aflat dtn den jrlltelse, syndaf Sudan. Sudanesema angrepo en iterupplifvande, derigenom att kuude d tank 1 pi Jesuiterna! De afskuro nasor och . rou pi d da; Pappenheiin och allt. Hr Pettenon fuadersamt: korsfarare H eom och soldater, gafs en d:o 21 vauligen egyp'iske trupp den nppvackte Petraras, f. .ljde i deras faua-tike- r, Dr. A. Fcrnlniidj folk, bruto upn alia kistor, spir. IiOyola var fullkomlig Men i Banning ifr n det Dl mltte det vara sant hvad som som utrotade som voro sysselsatte med upplOrandet genom honom Chaucers och de lofvadea dem, bus, f rde och I hvarje kanslol plundrade s, Wiklefsoch di straffas redan h.rd, 8KANDINA HK bSKAR. hundra n goublick, afbels tningarvid Port Halaib, saiat s&gee att meoniskan d. dade foljande eugelska poe'evnas dessa otrogne. Tre l.iror fittat fast tot i haus sjal syftade till det enda bort boskapen e'ler h&r lifvet ft r sina aynder. dem pi flykleo. Egygterna Jaslogo pilgrimer, drifna af r snille. Detta ljus utslackte St id . Lliui blef beta Europa ett m let att lyfta sig til h gst den och silde skinnen; in e verklen, to man i dflde och sirade. och vidskepelsens Rom genom utrotandet af fol-kt il Beluui1 r Alla Anticliris s ryktbarhet som helgou, genom de folket i sta der och byar e slagtarehus. bevekelsegrunder, efsina spjut i Provence i ett krig, si harnen i Ch cago bar ocb larmkual n atle-uaGen. har, mi Han Dr. spetsade Boulanger icke r f pi Rosenberg Belgien. att kyrkan. krign krafter unB'rangdes, karaktoristerande xlbigensemas land med - I Washington fifverstiger som af Oy'crationor oIi .( eget och ter upprepade varningar frin belgiska botat en hel maDgd att utrota de nya meniu-garu- a, hade intet medlidande med och drefvo alia unga qvinnor flera i och blodbad med hela forvirring mttuDeos autal liksom frin i olu-lig- a till sitt afhilla s'da Moll att sig for r f icke voro var lager andra iakaro prestlistens natur i dess det sig och regeringens uppgifaa gMfi.a som hotade att krossa sig sjelf, att jag skall gifva en ir. Dm lisare som icke ar den eller bundo dem pi vag-n- ao.ooo. att konspirera mot Fraokrlke, oust hafva eller hvilka balsa hade bilr 7 -- 8, c m S skulle viustg.f-and- e att han gamle prestlistens bevandrad i denna del af histo-rieDen eller pi sadlarne. kort berattelse dcrom, i der beslutat lemna Belgien och skulle odelagd af qvacrilv.nre ill hvilka dt, 1 New York fippnade medlidaude med nlgou aunan. Kurifist. v..lde, uan afven f de tanka sig kan lit kappt fromme Gustaf II rfarli-gas- te tappre och sisom I Onsdags begifva stg till Lon- v.uidt sig. Alla k.oniika och prn tla ur S idra Europas f de fvat liado ut och i Han stort fullmoget man Fredags etl af d'sa meuingiir med rd II n af r don, af toratur af Sismoadi, jemte ni- upptr..den af nedrighet, tiol bot Adolf Sverige, turn sjkJanr Tub n spakningur och P.fven och Apollyou logo apple, som belaos hafva eu 34 barbari, skandligbet och detta ofver lidande olyckliga L.karebokC och a rt t'dr r karohuset. gra fi berattelser ur Milners itnirk sin vtrrad och kropp, r Norge. Frin Kristiauia meddelas kring egeu p tet med alia sina leghner; ling, grottrJd, tbc skrymteri, , fver hvilka of venerable och af ett idelt nit f r Mau ffirmodar att ea bobyggande History eu som vo hv l wh U.'si- - - ci idyifvirc folk, vackra och varg de af den ett r lilla, alt smn mager glupsk hvad utg pr kabelgrata, f presiderade; och hvilChurch of Christ. till ta Ir Hela var h ms egna begi r att ufver-leim- protestantismen, skyndade fakta tappat trSden ur nohben i byn Laxevaag, bellget amtet Nord d s hans legaaf dels ka uppiordea sin arms, men stupa' med af land nordvestra Norge, i grin d ned ver eller tusendeuLa k di siuuiikt varpihfijden man Presterskapete gransl si f attire, tom dels af den nedrige Simon esi hade gifvit ett a nine f .r tor, brunnit. De fiesta byggnaderua voro milhontals, t Dominikanerna, de efter en lysande ocb seger siu utveckltng. VI, sagt: jiVARJE Montford. Raymond de Svenska bana. geieraler-nnu rik voro Fdrlus.en Uckts till slCrsU aftrM. Trubadureruas satiriska hvilkas Iuquisitorer b ett uhus Gud inbfir under Uvarbelst b!efvo soldater it 267 . fver denna storm, , f rskrackt bonom som Presternas delen genom ffirsaknug. verksamma, eller it katholska kiiss c h ItOr t Ull t De arostiftni af uppreqt ar, deskrtget a'ra'.tade somtfiljf af sig allt hvad 4ntre slGrsta, snabhaste och vackrt-t- e Sts'1 sta lining ocb uedrigket underkastads fursiarues ur users svard. Inom Bauer. Torstenson ocb Wrum belt verlden. sfilj is ull och fri har beslutat statisttker. ett Ofverfarlbiljttter en henalen Skall men s'ttan kapell Frankrike. upplyser fordrades af honom, fver kleumo-de- t ; r verkadc den surdeg, som uppietade gel, DANMARK fa hade gjort dem f rhatliga f r som a SVERIGE, i NORGE, tier; rkttfgiug. vicowle af Y ,44. g I'fij ait al'a fflrhandlingar En s'.orartad syn erbjfids Sfin. och afuud'jukan bos Ty. sina utskicFINLAND 73 adeln och folket. Presterna Raymond Roger,med harm att ' eom Gud framkallade ha spridt genom mot Boulanger skola bida. ifir lyckta tom heist Am just och hvilken jernvSqsstatlon Liutanffir v.igrade s', lioden knllade sig dags och M&ud.gs rika till lika IAhh priv r nin 4 andra fbr-- t och munkarne sysselsatte sig Beziers, fl va le kade 8', att hela Europa svaf-vad- o ska furstarue, soin t ha ma att k och dumgsmon dfirrar sak. sin lmpeLuthpr, understar3 Massens lmjcr. Beqvftml.gheterna f6r passagere tsppre sina tillhfirig fred En to sl som och uppgifva 0 oljebehillare, ma, i utrotelsekrigeus fasor. protestanter, kunna ej Ofvertraflas. Polt-elAkjre.upiusi.Art, up ans.ltler f. att narvarande. ouppb jrlgt med att plundra Uau paBserskor samt tolkar stA altid kjstnadsfritt sfinder i ra uppmuntrade dem att;djfvulen sin k mpe fardig ooli Fail V, eu spauior, bade nu bvsr och en f r sig, ocb icke Standard Oil Co., sprang bos alia slda tjenst. Allt mfijluft gflre. f6r alt hereda passa och smwiruioni n. ijuka, enkor och faderl ea, 2.2 S s som tnOjliPt. Adi, s u ta en honom, si 111. rea aneenTm rame innestangande Lfirdags, med den p.tffiljd att 40,000 ftmna reaa hem till gimla Uiuitt, ekr htika ear I i allniiuhet abu dem, hvilku a ra inotstinl; och gaf Bezi- strida uied honom om verlden genom sin tyska harkomst, ocb fr'.gude efter den sllinauns 6a- -i birrells ne, som misstZnkas ffir att ha ska slnda efter sina v&ui er, bora ihAkmuma, I i tifit lioden. ut i Carcassone, ka-- . sig olja Hall Mis kostnader fOnkomma jjarantcrar att intet drOinnAI el f ljd af ha-ifarfars, oljck- - ken, r deludes deras Under, f di i behjelplige bans Inlriger. llder, avaghst el'er olycka far passagerare eller restfc iattade o.janeldoch erbjfid di Boulanger siua jtnauters omsorg. Knapp1, var Luther dd, nastau i kutfland, och resan ftr dtssulom Itkasflker, sna ocb begingo grymheter f ,r proiestantismen, etade i deras klor; uuder d(t ers .it ligtvia och bilhe tom mtd nitron annan linle. ddes, en gussef tal-be.tAm anuaii storm ' med En 6,000 sto Spaumn anad syn. blef tagen Storbkitamen. Onkiitg vexiar, biMetter oih Milare umlerrattel stora soin katholikerna. soui saedi e i de i lideilighct och drycken- Beziers kejsar Maximilians I s Tysk- st hlnNinde man sie till nft tn e okal ureutor ammid'att blifva papmter-et- ik mansstyrka sflagsnade bitar, bryg emigtan'er afgingo lrln Livetpoolden BR01H& Anchor Linien eller till HENDERSON ett s.dant Juni 1209, och femton tusen bade s'agtanMiiilslitlllla 1 4 Aldrig laud skickliga giftennilspla72 U SWle Street, Chicago. n dv .' dlgB agent f r attemotjjkarsadealladcpcnniiT J B .b men ett gor och plank frin slranderna fdr att 17 April; da fiosto at desse Smaada wm-I- i si ns dt es va-gr- 1 et inbd-khet- a . a, arf, verld-JD- mord-bedritt- er de sta-ter- ms Inno-ceuti- ns f. omtfir-ma'a- s 1 - i ar de - ska-d- utro-tels- v tu-se- girig-hete- . mmu. f.ire-nad- et upp-fyld- st d, p, san-noli- kt, ar : n, syn-nerh- f-- Iuno-centi- us ia 1 u- -. - 1 s ofte-trad- lyst-nad- t 1 i j t j bBn-da- gs s 1 1 s 1 |