OCR Text |
Show i t f BqoV "SoULTncL f j gveaskaHarolwn t ' Ettir b Sv&isisa Biar olde a : Prcnunicratiousafg'if . (the sWEJusn herald-- ) A Mwedisb Weekly Journal published iu Salt Lake City, every X Tre THURSDAY. Sverige Ett ir till -- 5r. balb Ett BY SVEN SK- - AMERIK AN SK bora alltid sandas i eller post money order, Penningar gyENSKA HAROLDEN. PSalt lake city, Utah. Kort N:, (lad. Ett blodigt julen for en fore den sista genom detta folk vid om, att en deputy marskalk '(Collins) hade tkjutit en af broderna i under-.xattelse- n xysning Henna jul trakteras jit Lake City. af satuma slag, som dosis msd en ny ana i alia dess detaljer. tele-raftorsdags eftermiddag berattade Lola ocb for hufvudstadens befolkning att en deputy mar-ialThompson hade skjutit och i Parowan vid namn rapt en broder Title lita sig )a!ton for det ban ej sammanlefnad for olaglig rrestera lea sin familj. Saken i all sin nykter Br. E. M. et furhhUsr sig silunda. annn hemskare en k are 23. Salt Lake City, Utah. ordc-ntli- es, ett mote ined dem, En gang lade deputy Sam Gleason for-i- kt utrotas! I sista nrt af Contributor, en til-skri- som utgifves har i staden af br. it lattsbetjeeterna, och under en Junius F. Wells, finnes eu satirisk tid bade deputy Wm. Thomp Kjre e af nutidens spejat efter honom. Thompson har skildring d namnet under ite more-kithe han ar egcnskaper stygga Det skall utan tvifvel roa och har ett Mycket must go. Hans uppbrusande vira lilsare att hora innehillet af den etigt ainne. bade lunge oroat mar-il- k samma. Berattelsen borjar med Bperament af en mr. Anderson McAn-dersoDyer, som till och medridt medlem af en besynnerlig sekt, nom personligen att for all del Tara Isinnig ocb icke begi nigra dumma som forfaktar riktigbeten af att lyda eck. I torsdags eftermiddag, medan dot gamla budet : du skall foroka dig ompson och en annan doputy, W. och uppfylla jorden, hvilken dogaa just Orton, befnsno sig i apostaten mr. pi den tiden stir i strid med hela den Biel Page's hus, kom Dalton l;ng-- it oivilicerade verlden. Efterfoljande ridande forli i drif-id- e scener aro namligen hanlagda till ftret skjertanuar, Alla tre 3100 omkring tolf hundra 5r fram i boskap framfor sig. nnga ut och Thompson, med myn-e- n tiden di jorden mest civiliserade af sin winchesterriffel riktad d ationer hade instiftadt en lag som fai barn )t Dalton, ropade till honom: an mera hvarje stopp! e ville icke iplstopp! och isammamomang milj. Ming ban Dalton i ryggen, gig derma lag och hade der-fo- r si att kalan af religiosa grunder utvandrat till genom h&ns niurar. Han vando till halften om i sadcln t, ocb tycktes en oken i den nordvestra delen af K)da och der forokades de mycket s'g for att vanda hasten mot tack varo deras princip angripare, men stortada i det tea baklanges ner De uppodlade jordtn ocb Folk pi vager. sigo detta hemska i materiel utveckling, ilade gjorde jattesteg upptrade, gich funno den mordado mannen och medan man pft andra stallen i lan-dpi sina knan, med ansigtet ej kunde finna mera an ett enda fde i bagge sina hander, barn i hvarje famili, var det ganska buro honom in i mrr Pages allmant att bland dem finna fyra, sex, I och nigra minuter senare var ja hela dusiinet fullt af bam i hvarje stadens befolkning sa oils do i och has. icg huset, Emedan dessa polybarniter lefde si Forbittringea emot talken kunde i en borjan nastan inga isolerade frin andra folk, hade er, men dem af om de icke nigra mera lugna brydt sig mycket denaafridde a'lt vald eller hamd, under mftnga ir;men till slut, efter det treden aflostes snart af den en generation var badangiegen, via-to- g g och tarar. den skarpa lagar emot detta ova-se- n Nigon i bopen tie: lit honom likval icke oeb gjorde det till feloni (grof do i , 'rdats3 bus For honom till missgerniDg) att uppfostra tvi eller Podera hus Straxtogo villiga flera barn i ett bus, och till eu mindre F fatt och buro honom dem framfor pi den forbrytelse att "hilla rtnrpi han lag, Leinit ; men de verlden som sina. Det afl.igsna I ott nigra li steg (Athabasca hette det) var utanlorgrin r' Palton utandade forsedt med afdankade embets-jagarsin sista och utslitna politikare, som I minuter efter ekjutningen-fa- r trettiosex 5r hade uppoffrat sina viil lonande gammal, had: sedan va-I i verlden for att arbeta for mission i pi roa 0(dl vat oilman t aktad ocb de djupt fallua polybarniternes frals-ninDessa reformatorer borjade ett ty annat dr han formligt korstig emot fo.ket och fiw arresterad utan vidare inlednisg fyra af sheriff H. L. men en . af barnen for bastarer. femtedclar habeas corpus ea ogonblickligen af C. W. Polybarniter arresterades dagligen.fan-gclsern- a voro fylda af dem och mycken stntsaklagarec fora t, elando ridde ofver hela och fingarne till honom nod LA polygami-forfol-jels- B on, for-bjo- ett barn-itern- ; lan-de- ha-sti- tax m bku sig till f mgelset for att finna juryman. Detta ville den defensor icke gi in pi, och nedlade kraftig protest emot sidaD lagskipning ; men mr. Sqvaller hans protest och side : "Ate tjena regeringen pi denna meted ir Ifvar kunna vi fullkomligt lagligt. finna mera profvaie och exempiariska man an dessa? Hafva de icke, under det de bodde under rcgcringens tak, f Art ett hederligt lif? Hvem vigar framfora miusta tadel emot dessa tjugofyra man und;r deras vistande i statens facgeLe? De hade varit fullkomligt nyktra, arliga och lydiga ; d, voro aldrig ute sent pa natteD, men fans i sin sang till tid. Oelt med ett knytnafskg i katedern affar-dad- e han all vidare invindning. En petitjury at sarnma kalibor val-dsom naturligtvis icke hade nigon sympad med den anklagade, och stats iklagaren, mr. Gafordem, skall just instruera dem, di formannen, mr. Lars Lilja, reser sig upp och sager till domaren: Med er valborenhets Vi hafva pratat om denna sak siusemellan, och di vi hafva stor tillit till kommisaionaren, som holl den anklagade for grandjuryns ransakning, och likaledea till grandjuryn, som honom, si hafva vi redan kommit till det resultat, att intet tvifvel finnes om hans skyldighet, och Tirt verdikt ar derfore s k y 1 d i g. Detta var litet for starkt till och med for och statsiklagaren ; men den senare tog likval till orda salunda: Kan min arade motstindare saga, att deo slutsatsen, juryn kommit till, ar orimlig? Att kommissionaren holl den anklagade under borgen cch att ar det grandjuryn indiktade honom icke goda grunder for denna jury att bygga pi ? Piaga namda hedervarda embetsman nigonsin ankluga cskyl digt folk? Jag pistar att denna jurys demslut ar mycket fdrnuftigt och ingen fordom eller partiskhet bos den gamma-- . Domaren tog samma insigt i saken med en qvickhet 09b Iydighet, som starkt eriavar om liknande upptraden loiala masts .fi att arresters honom, men ban den gingen ifrin lina for ocksl ipp Detta hade naturliglyis relHare. moderai den h.invan(i fiu-n- i vir tid. Det forsta vitlne som fordes fram for tribunalet var delinqventens hus-tri saken satte sig ; men defensorn emot att en hustru skulle vittna emo? sin akta make, och anforde minga citater ur lagen for att styrka sin Naturligtvis blef han strax slagen afmarken af mr. Gifordem, som sade att unler vanliga forbi'landen bade ea hustru ej ratt till att vittna emot sin make, med undautag hvar den ene stir som auk'agare mot den andra-Ocnu frigar jag ers valborenhet: hvem ar anklagare i denna sak ? Ar det ieke folket emot mr. Anderson ? Jag svaiar dristigt jo ! Men hvem ar folket, ers valborenhet? Folket, sir, ar hela befolknicgan i Athabasca hvarenda sjiil i detta territorium med undantag af den anklagade. Ar icke McAndersons hustru en del af folket ? Alltsi ar det fullkomJag sager jo ligt lagligt for hans hustru, sors en part af folket, att upptrada som vittnc Hans valborenhet emot sin make. slog upp sina lagbockcr cch fann ut, att sidaa praktik bade egt rum i ett annat territorium for 1200 ir sedan, och afgjordo det det var ganska i sin craning att tviuga hustrua till att upp-triiAnderson till som vittno. tillbaka nu komma Vi McAndersons sak. Han var instamd Mrs. Anderson McAndersou togs for den ortodoxe domaren, mr. derjn i cd ooh sadc att bon var ej for prlybarndri, moLr till det andra barnet nagon lcmnr.t den Lila pi afvonsom for att bafva hillit sitt an- hade cn afeon-tundra barn fram for verlden som sitt. bonnes dorrtroskcl och hoa kunde icke lata detbh liggaude Indiktmentct for sistnfuuda brott var Haturl-gtviindclt i trettiocn perioder, si att straf-fe- t der. Hen trodle emellertid at; o var en korrekt princip. for de tvi indiktraenten, som till Uel het i peruken och svor honom i ansigtet, beh'pte s:g 6f-e-r var cu monedare, cch och litet vittnot att minadcr pi tjugo Ar och sex att d c f 0 n 3 0 r n skulb forJrado tio tu':n dobars i bdlcr, ty re delta fo.n brin-- ham fir ia.ini den per-o- n som a'lxai mcnauo ft.vt hide lomn.it barnet pi trAkcln. Anmatic reformoras, och , ti Jr nmket h be att il. ell- -r tknllo vara dot, om non icke In P att de till och med upplar-do- s lband-lingd- v menedare, r.i.tsl andra mod ilkhct si stor sftsom cn hclig pligt. dertill vi h rt ti' - om. E gran jury att bans kLeuthade sade Defensorn hvou sling bo:t.onde af tjurntyra de sista tvi area och i vaiit m Europa pciiliitu ie, lll vari l ilil.g vara fader till icke sakdes Akunde r ' me a, o mod dm o"i rn v ' Domaren, mr: barnetomtvistado d a t , imly-:.lao-ratt ingm icke att detta likval Nn in:rtid ido g. valor, tyckte r, fira j sadc i sitt tal ocb tillrackligt, var bevis dat li'jhga, a:t lniik t iairaulgi." icke kunde det om att till juryn, lunnos i distrdcet utanf r p lyearn dod eller var den aaklags.de i.e.ava j.uu hi.', hvarfore man m isto bevisas att u me-nin- kon-gress- tlju-sor- ! ! et rik-lig- 1 ar it ?'- - la I I lan-de- 0cksil. ordcrn ledsagad sn,? n distrikts'krif-so- JWyman, fr',S!lran," till bast och till dade tid Darowau Uas ? iii En cmbetsbroJar. iL;" Fm Jl ll-- k5 gjotdo man med , ;2fiekp5lriUomkring 55 S itfad' 0mDeid dels S.C(atl en hemma fkot farmna rcdlig dan.k Tid namn m'riT. Cl!led;m ban sldpp- - bikdorren.BGkimdemden - a!1d:ma z' It bcr'Utade tele Thompson hado iiProer-blirTitindikfn- a rattviba, hvar ar Tar denua nidiga ost densamuia, som tintnTSOnap af marskalk grundafdess Lat Till den5amma, som till 1? it vcm s et ,Precis sasom Collins fJrt Douglas var. . d Stats-kk'gar- st.r-rad- la-a- ' J? t - Tlie Sweetish Publishing- Co E. F. Bn an tin a, President. John F. Oread, - VECKO-TIDNIN- G. ak.all segra Sanning Torstei h h ist och till vagns elfva man stark frin Beaver courthus ilade till Parowa for att rycka honom ur handerna pi sheriffen (som var mormon!). En si fenatisk fiende, som aomare Jacob S. Boreman alltid visat sig mot detta folk, fann han likval att detta glck alltfor lingt ; han ville ej tillita saken blifva undersokt af den juryn, utan uppskot den till nasta termin ; men autokraten Dickson i Salt Lake befalde att saken skulle strax, och bar ar det forsta resultatet mandrip och borgen! Och senare: frikandande! vikanna programmet forut. Forhoret komrner att blifva en repetition af forhoret ofver Joseph och Hyrnm Smiths mordare i Illinois. niton blef i mars minad i fjor indik-r- i lor kohabitation, men flydde frin r ocb bar sedan sokt rskalkerna ilict, st r 2 Chas. V. Anderson. Editor and Sec, A- - Carlqdist, Tieahurcr. C. becembar 1886. uiantor jorden, skulle de forklara honom i faderAapet. Att d n lojala juryn gena.st uppgaf silt verd kt akvldig ar klart. Nu skulle dom afkunnas ofver dm fdrhardade syndaren ; men pi vanligt satt holl mr. Sqvaller fthst ett giipan-d- e tal for honom, under hvilket ban i sin hetta kastade ett blackhorn i pi den anklagade, hvilket hade niira satt punkt for all vidare forhand-lin- g oeh i stallet derfor tlstadkommit 2:dra Ar?. Office: egde 1883 en kapital pa mer an 1,270,000 fraties 0. s. v. Deiar v,iu at, vela, hvad sum kunde blifvit af denna rorilse, trots dc ombillu South Street: Fir.--t biu affar till ett arbetarebolag. broder, sem var emot detta system,, fortsatte pi det gamla sattet oeh giek (,'fveranda. For sin del Juubcrt, att. om man utruitar tvi vcikstader med lika mycket kapital och omst mdighetern tiro likadana for den ena verksta-de- n ofiigt, och gifver sina aibetare ael i vinsten, men den andre icke, simiste danfor-r- e komma att ri pi den sednare; ty den far det b ,sta folket, och derpi bet-o-r i Log gral f jrctagets f.amging. Fiunas i en stad 1,0 arbetare ooh tvi verkstiider af samma slags taga halften hvar bland dem, skall den verkstad, der arlotarne hafva del i vinsten, ovilkorligen til medtafla-rcan-s- ig fortobe'i i begyu-nelsederest den f tt uiviekia sig i fred. Men 1851 kom stiusstrecket, ochmed det reaktior.cn. Iveisar Napoleon var for sin del in- en begrafniDg. Domaren beklagade att straffet ej stod i ett forhillande till brottets storlek. Han bade emellortid, genom att konsultera sina juridiska kallor, funnit, att en man i Arizona en ging hade blifvit brott och domd .for anklagad for ett annat ; han ville derfor folja detta gyllene exempel och d5ma McAndereon E. Hans minga hui-vud- et i;-;- s gen fieude till arbeturebolagcn, och i Paris fiego de fortlelva ostorda af enda-- t i Lyon undertiycktes de samtiiga af marskalk Castellanos. Men fordomen vande sig emot dem, de beskj Ides for att drifva socialism och samballsomhvalfvande planer, och med fh undantag ppphorde de sjelfmant efter 1858 af fiuktan, synes det, fur att branmarkas och straffas Uttalaadenuinfor komitten rorande sisom socialisthardar. D5d var emellortid icke rorelsen, avbetarebolagssystemcts ekonomfeka Dess hirtoria under dea fjljande tiden och sociala foljder sammanfattas i bevisar pifallande lifskraft och strafvan rattelsen salunda: "Alla ledare for att vaxa. dylika afiarer och de, som hafva prak-tis- k erfarenhet deri, voro ense om, att Napoleon III sokte frampi :aga arbetarebolagen under armarne arbetarebolagssystomec osb arbetarnes ocb lat utarbeta ett forslag till lag for upptagandc till delegare i affaren a dylika foretag, hvari sarskildt infor-de- s strejker, forbittra tillverkningen den andi ing, mot hvad regeln var och sk.pa ett godt forhillande. i bolagen af 1848, att modan medlem-marnSv. T. i desra sednavo voro solidariskt ansvarige, kulle hadanefter ansvarig-hele- n blifva begransad till det insatta K n. ett for haststold, alldeastund detta brott medforde ett hogre straff. rhetarebolag, fore-bygg- Ur den samling intressanta. korporationssystemets i olika land, som britiska regeringen insamlat genom sina forc-trada- re i utlandct, sammanfattar en del "Goteborgs Ilandels tidoin uppgifter om arbetarebolagsrorelsens bistoria i Frankrike: Tanken pi inrattande af arbtarebo-lagraknFrankrike sina anor frin 18S0, men tog fart forst ir 1818. Ben for franksa regeringen gendomliga formynderskapsifvern tradde hamnan-d- e i vagen, och fore sistnamda ir tarfvades det myndigheternas sarskilda tilhtind, for att grunda ett dylikt f3retag, medan iter efter 1848 skoto pi och hulpo till ofvermitt. Bevolutionsirct sig en talrik skara arbetarebolag uppsta, hvilka alia vande sig till staten med begaran om forlagskapital och hvilka afven i vidstrackt min fiogo offentligt understod, dels i lin och dels i bestall-ningaar a Ett skraddarebolag fick salunda verkstad sig uppliten af staten och tillika en stor bestallning Det jri uniformer till nationalgardet. it lugnando inflytandet pi arbetarnes sinnen af denna omvirdnad visadc sig emejlertid under do stora i Paris namda ir, di ingen enda af bolagets 1,G00 arbetande medlemmar lemnade sina verkstiider. En umma af 3 mill, francs anslogs af nationalforsamlingcn till lin it 500 ansokningar ingingo, och 30 millioner skulle icke hafva rackt till, for att tillfredssta.lla dem alia. Det vardt for vederb jrande ett svirt uppdrag att f ordela understoden, och de fingo derfor uppbara mycket klander. Fordelningen vardt ej heller denbasta- - Understod lemnades it 32 bolag af arbetare, eller arbetsgif-va- ro ocb arbetare i Faris och till 29 landsorter. Efter tvi ir hade IS af dam upphort att Annas, och ytterliga-r- e Staten forlorade i 12 stoppade. rundt tal halften af sitt ullagda kapi-ta- l. Oeh dock gynnades arbetarebo-lage- n af regeringen pi alia satt; om exempelvis en enskildt firma och ett arbetarebolag tafiade till samma pris om en statslevcrans, fo redrogs alltid det sistnamda, UT11IKES- aktiekapitalet, dootc minst 50 franc?. Ilvars ocb es andel i vimten beotam-deFrankrike. Det nya kabinettofc numera. dels efter arbetet och dels har nu bildats med Goblet som efter det insatta kapitalet; den regel, premier-mini- ster. som galde under hfinforelsens att dela lika alia, var oeh it sisom opiaktisk. om-tank- e. 1848, ofvergif-vs- n En under-sijkniu- national-ekonomisk- bo-1-- , Syd Atnerika'. Kolerau rasar nu med ganska stor haftighet i Cordova, och Buenos Rosario, Montevideo Ayres. e n, - en forla-mad- Osterrike-Ungarn- '. Utrikesminis-ter- n, Kalnoky, mottog den 9 deo. i Dessas minga arhetsinstallelser med Wien kommissionen af bulgariska de dryga uppoffringar, de medforde, iidlingar. Kalnoky yttrade dervid, att ledde iter arbetarne tillbaka till han aldrig amnade tillata en ockupa man framboll, tion af Bulgarien och att Osterrike hvad som ju var omojligt att bestrida, skulle understodja hvilken tronkandi-da- t hvilka rika frukter alia do penningar, bulgarerna an ralda: som nu odslats bort pa strid, skull 0 burit, devest de tillgodogiorts som kaEn kista med 200 Rumanien. Gang pi gang pounds dynamit exploderade den 12 pital 1 arbetarebolag. uttalade sig fackforeningarne pi sina Dec. vid kungliga sommarresideuset i kongresser for arbetarebolagssystemct Cotroeuue, hvarvid byggnadens samt sisom basta medlet for arbetaren att liga funster sprungo sunder. I frigora sig frin kapitaleta ofvervalie. qntraffados liket af en obekant Och 1870 hrs krig samt kommunen framling. Formolligen hade en plan uthiirdadcs af arbetarebolagen i Paris att spranga palatsct i luften varit 5 med forvlnandu seghet, hvilket talade bane. till formin for systemet. Beleien. En qviuua i Brussel Jemte de egentliga arbetarebolagen omtalado den 10 dccember den plats, motor man flerstades den ofverglngs-formeatt en arbetsgifvare gifvit sina dar ett antal af de nyligea frin bortstulna amerikanska arbetare lotter i foretaget och dermed del i vinsten. Det har mest skett af vardebrefven hado gomts, Brefven men ocksl i ekonomitkt patraffadc3 i ett afioppsror S Ruo vanlighct, Don cngcLka polisen Blanchissiirel afseende burit de basta frukter. varna af stolden och nu forof banner Pi sista tiden har republiken3 dem ar pi sparen. egnat mycken uppmriiksamhct arbetarebolagen och tillsatt en sai Turkict. Ea ganska stark skildt kommitte, for att undersika fornams den 11 dec. a SmyrNigoc na och a on Ghiosi I bi talct af carbeslagtade forhilknden. laneunderstod begarcs icko numera af svarat piPortcns arbetarebolagen frin staten, emedan le den bugriska fri angion e de hafva sitt kreditvlisendo men svarenaroytterst svafvands; gan, genom enskilda lanekasor. makter lordra viu.-.r- c forklaring, Deremot hafva sivtil franska staten nigra men ingen sokcr kasta nigot nytt som staden Paris gerna pliigat gynna ljus i situationsn. dem med bestallniDgar for det ailmiin-na- s Dot berdiH, att rakning: Bulgarien. at Rumdnien, Serbicn och Inforden namda kommitten afgaf a Jouoert, chef for ott af do storsta Bulgarien fti i begrepp att t om ett fordrag arbetarebolagen, foljando utlitamle: "F.Iretagets framgiag fir att helt och skydd och bistara J. Ea hvar af da hlilet tillbkrifva den omstiindigheten, tre regeringtrne skall ha ratt att fir att arbetarne aro delegare i vinsten. foga ofver dea af 40,000 man besti Oster haren. Det ar icke blottstaldt fer strejker, endo gemen-amm- a och arbetarne utveckla den allra stor- rike har tillitit att idr Bulgarien vapen forslas genom landet. sta ifver, liksom de sallaa lemna foreSv. T, att hade han fortjenat nar-het- en n, it da-r- g, som vid denna tid anstaldes, vitsordade, att arbetarebolagens voro de afionade arbetar Australien. Depescher frin Bris. aes afgjort olyerlagana. Detta ar, bane meddela, att ingaren "Kileat en oas, synes ganska vigtig gensagelse mot de teosetl Warra och Helen Nichol samman. stott vid Queenstown och att 42 kernas vanliga inkast mot arbetarebo-lagepersoner dervid drunknade. att hvarje delegares intresse foretagetar for ringa att framkalla Tyskland- - I Rendsburg, Pinne-ber- g, sadan energi, som utvecklas i enskilde Ottensen och Altona ha socialiarbetsgifvares foretag. Den tyska sts haktats i massaAr 1868 var arbetarebolagsrorelsen fortfarande i da uttalar sig pressen iter stadd i afgjordt framitskridande, hatskaste ordalag mot Fiankrike, och eburu polisen allt lramgent betraktade den franska gifver svar pi tal. den med misstanksamma blickar.ya Egypten. Den abbssfmske gonc-ralbolag uppstodo, ooh man raknade mot Rasalula framrycker namda ir 44 dylika foretag i Paris, 93 Kassala. i hela Frankrike och Algicr. England har boslutat att Men detta ir stoppade en arbetare minska den egyptiska stienda haren till 5,000 man och sllunda vasentligt bank i Paris, och denna olycka Arbe-tarn- e atta Egyptens millit arbor da. rorelsen iter (or en tid. borjade i skillet bilda fackfore-ninga- r. Sivnl da bolag, hvilka fingo understod som de, hvilka satte ut pa egen hand, borjade ofta utan mycket e Det var en feber bland att begynna dylika, forctag, ocb foljden af de oofverlagda stegen vardt, att man snart stod i stopet. Stats-bjelp- en hade icke varit till mycket gagn, der egen klokhet och duglighct fattades. Men en del bade framging och bedcribland siuana st! annu i som borjade med tomma bandar och Ett och utan nagot slags hjelp. afkLtmakare borjade med 2 frans oiler 1 kr 50 ore och slog sig igenom. Ett bolag af filmakare, 1 4 medlemmar med rammanlagt 500 fres. insatt kapi-taloch eger nu en kapital pi 150,000 francs och eger nu tvi affarer, en i Paris och eu i landsortcn. Fjorton piaaomakare borjade utan cgna model och ulan statshjelp och hade tvi hr sednare, efter att ihardigt hafva be-- , stitt stora svirigheter, ett kapital pi 40,000 francs. Ett bolag af glasogon-makar- e bSrjade med 650 francs och taget. arbe-tarn- ir, jord-btifni- rund-skritvc- ho tillfreds-s(alland- na undor-teckc- Sjelf pi |