OCR Text |
Show I.5fi UfiJl I I Svenska Harolden. Svenska Harolden. Prcnnniera lion safari! t: Ett halft 1,00 60 Ar Tre niAnAJer Ett Sr till Sverige tt balft (THE SWEDISH HERALD') A Swedish Weekly Journal published in Salt Lake City, Utah, every THURSDAY. 2.50 BY 1,30 ar- eandas i Penning ar bora alltid bref, eller post money order, regis-trera- The Swedish Publishing Co. dt SVENSK-AMERIKANSE- v un- VECKO-TIDNIN- SVKNSKA HAROLDEN. N:o Salt lake city, Utah. Manffffifte, betraktadt. fran historisk stundpunk Utah Journal.) Eramstaendi prcstnkin ochsamvetsaktiga hafva bibeltroende af ohka kyrkosawfund ofta uttalat sina meuingar om det vill iaga nar den principen polygami, med monnonerna forbindcl.se i ickc stod Den beromde refor eller mormonismen. taladc till fordel matorn Martin Luther i Sret 1522 i Wittenberg, polygamiet Cr di han offentligt bebandlade nodvandig i aktenskapet ; heten af en reformation som gaf ett att iiktenskap, ty han insag tillfalle att gifta sig, skulle qvinna hvarje till att rensa den tidens bidraga niycket moralitet och bielpa till att lyfta qvinnan forhAllanden, som gjorde upp ofver de for vailustingars orena till ett byte henne Luthers, Melancbtons efterstrafvanden. och nAnga andra store rcformatorers t slogo rot och burr god frukt, hela tidsAlderns anda var emot oeli iinmera mot mAnggifte ; man toredrog den gAngen skokovasendot likasom var egen inonogamiska civilisation iinnu gor i delta det nittonde oak-tad- Arhun-drade- t. Dessa reformatorer ulrattade myeket De i goJt for den tid hvilken de lefde, g, vackte uiAngen till elterlaake ocb forok-ninutvccklade friheten, infoidc akten-skape- t bland presterna och tillat afven polygami att existerai den kristnakyrkan. Tysk-land- s Landgrcfve Philip af Hessen, en af fornamste furstar, skref till Luther och de andra ledarno' for reformationen och bad om deras simtycke till att akta , en annau hustru medan hans forsta t redan hvilken lefde, grefvinnan, sitt bifall dertill. Manga argument framfordei af hrdgrefven som bevis for e att polygami eller mAnggifte var med bibeln. Da Luther hade mottagit grefve Philips bref sammau kalhde han ett raJ. af reformationens fornamste teologer for att med dem huruvida det kunde vara riktigt att uppfylia grefvens oaskan. Eftor nog' grann dtvervagning af denna sak skrefvo de ett liingt bref till grefve Philip och sanktionerade hans beguran pA det vilkor att han ville lefva ett kyskt och hederligt lif som det anstod en Sana kristen, I den tjugoforsta paragrafen af brefvet Lisa vi ffdjande : Men om eders hoghet har fuilt bestymdt att akta en hustru till, anse vi det for visdom att gora det hem-ligsom vi redan ha sigt med hiinsyn till den begarda dispen'at'onen i samma iinda-mi- l, ocb att ingen ulan den dam ni vill akta och nigra fa tillforlitliga personer fa veta nigot om saken, samt att de sig till att hath det hemligt under skriftcstolens I ifto. Saledes behofver man icke frukta for nigin opposition ell:r skandal, ty det ar jo inlet ovanligt att fur-thalla frillar; oeh ehuru allrno-geskall forargas der.ifver, skola de mera fdrnuf tiga endast tvifla om sanningen ocb klokt folk skola bifall a do'ta moderata lefnadssatt, som fir alt foredraaa framfor hor och andra djuriaka handlingar. Man bekofver icke bryda sig niycket om hvad hus-tru- gif-vi- ofverens-stammand- ofver-lagg- a, t, ar n vilja saga, forutsatt att allt samvetsfullt till. Blott pa denna bevilja vi det, oeh under de vilkor som vi ha speciSseiat, ty evangeliet har hvarken tillbakakallat eller upplossat hvad som var till.itct under moselagen menni.-korn- a gAr 48. Sait medan det cirkulerar omkring edra egna hem och indiager i sin odeliigsrande mal strom de oskyldigasto barn, de skiinaste qvinnor, och rasa dem i vild dans till ett besmittadt lif, eg vanilrande graf? Om I aren hvad I utgifven eder for, namligen viiktare pi Zions murar och forsvarare af folkets moralitet, och dock icke upplyfia eder rost mot det allt fortiirande onda, hvad skolen I saga pi domens dag infor Herrans tron? Iloren hvad den beromde kristne missionar David 0- Allen sager i sin bok, som utkom i iret 185G efter hans tiugofemiriga mission i Indien : Antag nu att en hindu, en muhame-da- n eller jude, som har flera hustiur med hvilka han ar lagligt gift, skulle omviinda sig ooh onska att anamina kristendomen, hvad skulle man digeira med hans ? Di han iDgick dessa aktenskaper brot han ingen af landets lagar, ej heller Guds lagar, lika si litet som Jakob och Elkanah, di de aktade tvi hustrur, eller David di han iiktadc lingt flera. Denne man lean icke gifva sina hustrur skils messa om han ville, hvilket dertill skulle vara en stor or.it tfardighet mot dem och deras barn. Ilan kan icke skaka af sig sina lagliga forpligtelser att siirja for deras uppeh'ille. Han ar bide morahskt och lagmatigt tvungen till att undcrh.Ja dem, medan han ar hindu, muhamedan eller iude, och det faktum, att nan har fatt tro pA vir religion och blifvit en kristen, kan icke losa honom fran sina forpligtelser, gent emot den regeringen eller i den inDdda ogon. Skulle ban drifva bort dem alia pi en nar, aro de dock lika fuilt bans lagliga hustrur och de kunna derf or icke iikta nagon annan man ; och dessutom ha de ingenting gjort, som fortjenar en sidan grym, oskalig, skymfande beliand-liohans sida. I ett tal som kongressmannen J. G. Blair frin Missouri af hull i representant huset den 17 febr. 1882 begaguade han (oliande ord : Di aktenskapet ar af guddomligt ursprung och aktenskapsfor-bunde- t ingicks i menniskans naturtill-stindmiste vi gi tillbaka till de tidigare tidernas liistoria for att erfara hvad dot ar. I naturen Anna vi det bide i mono gamisk oeh polygamisk form. Ta hvarje blad af den gamla bibeln Anna vi prageln af polygamiet jntryckt. Ja, bibeln skildrar for oss iiktenskap af lingt varre, ja hundrafaldt varre karaktar fin i Utah. Utah har sitt polygami, men bibeln beriittar oss bade om minpgifte och frillevasen. Genom traditionen lfira vi alt aktenskapet i borjan var polygami.-kt-, och i menniskans naturtillslind fir det si annu. Som foljd af den gudnmliga lagen Anna vi det praktiserat af Lamek, fre tuseq ilta hundn och sjuttiofem ar fore Kristi fodelse, och om vi ocksi for argu e mentets skull skola medgifva att det i apostlarnes dagar, struck te denna praktik sig ofver en period af tre tusen nio hundra och tjugofem Sr, med Guds uttryekliga sanktion- Nuval, hr president, jag vill gora en friga till de kristne och fir djrkarne af moralfilosoflen : Om sant att moralska principer aldrig andra15, och att aktenskapet ar grundadt pirno-ralskprinciper, samt att manggifte i 3925 med den AHsmiiktiges bifall : fir polygamiet di moralitkt riitt eller orfitt? Men polygamiet stricter sig lingt vidaro an ofvannamda period. Emedaa vi ingen direkte omtalan af detsamma Anna i det nya testamentet, maste vi ocksi medgifva att det icke direkte i samma bok. I denna running styrkes jag icke blott af minga utmarkta teologer, men afven af forfattaren af "den nya amerikanska encyclopadia." Ilan s';ger i trettonde bandet, sidan 4G5, i det han omhandlar polygamiet : Det flnnes inlet possitivt forbud i bibeln mot - ming-gifte- g i nii-la- upp-hord- - d-- t e aktenskap. Jesus Kristus liar icke forandrat. de ntvartes ceremonierna, men blott tillfogat riittfardigheten, samt det eviga lif som beloniug. Haa hirer oss don riitta vagen att lyda Gud ocb soker att bota pi uuturnns forderf. Lders hoghet har dot tor i denna ej ailenast hifall af oss alia, i tillfalle af nddvandigliet, betraffande eder ontkan, dess utofvanle. men tillika vira betraktanden dessangA-endMellan irtn 1S53 ocb IIr president ; vi besvarja eder att noga ofvervaga 185G samlades i Calcutta en konvenfion af dem som det anstar sig en dygdig, vis oeh missionarer, som tillborde baptistorna, kristlig furste. Vi bedja ocksi Gud att melhodisteria, presbyterianerna styra allt till sin ara och eder na, och de foiklarade vid hoghets saliggorande. detta tillfallo att minggilte icke var frifvet i Wittenberg mot den gadomliga lagen. (Se onsdagen efter St. XicholaTesten 5r D. 0. Allens bok om In lien, sidan GUI.) 1539. Martin Luther, Philip Melanchton. Om en konvenlion af dessa sain Martin Bueer, Alton Coivia, i Calcutla har foikhrat, a'l Johan Levinguc, Justus Wintforte, polygami icke stir i strid mot Guds lag. Den scis Melandcr. hvaifor s' gi di prostman af samma tioi Dessa stora (aiufuud bar i Amciika, att dt t bade ,',r reformatorer, som ofvan anforda cpistel, ansesaf stridando mot Gud) och mentii kms prestnuin som monster pi sann lagar? Det ar afven dem vi kunna taeki kristendom, som a l i det sexteede tor de nuvarande igar, sou) irhundradets marker och som flns mot polygamiet i derma nation. Da frihe, hvilken var tidi kristnp ha adoptcrat polygami som silt Caltrop njuta, och dock blifva dessa desamma mot mormonerna, och de dull Ira lost p.i prcstm.in rasande ofver mormonerna och detsamma hvarje ging da deras polygami, med om nya lagar mot ulabfolket.. in deras tungor aro Btumiiiasomd."den med hiinsyu till tidens Hvilken sliendo konlrast mellan dcss.i horaktighot och de gr. fsta scdlighcts-brot- t prestman i dot nittonde irhunlradet och i deras egen omcdelbara narliet. de gamla proieterna, som genom iuqiiia-tioen osedlighet som du gir i svang ar af Gud tkrefvo v.ir bibcl mitidens dodssynd ; den undergralver De sistnamda trodde pi poLgiuii ovh harnens suudhet och piforor hela s'iigten praktiserade detsamma, men voro inyckcl de vijmjligaste sjukdomar. stranga mot allt slags Inr ; do ftiststal'idc 0, I ovardige disciplir if Luther, Me till ocb med dddsstrafl' derfor, medan ancliton och de andra iidle refnrinatorerna vira prester, som saga sig tro j.i bibeln, 8m bemodade sig for att forbiittia oeh forbanna polygamiet som fir tvi tusen mil iipplyfta menniskorna oeh att leda dem fiin deras d irrar, men ha icke ett ends tillbaka till Gud Hvarfor fordomsn I ord att fagamot horaktigheten och Profeternas oeh som flureiar i de granskap patriarkernas polygami eh adla vandal, nar Gud si o'.f viilsignade och stiider hvar de sjolfva bo. Yordnaden Pi iningahanda fiitt hedrade dessa for bibeln allena borde vara en tillracklig Bamma man? Huru toren I slula ogonen orsak till att icke forfolja mormonerna for for sitt minggifte, och paragraf 1 i prostituticnen, eller stillatigande som tillforsakrar hvarje indi- det som ett "nodvandigt ondt, epi-st- ! e under-Bkrefv- o mcn-klig- grundkig-gareafde- n am-ok- Lake vid i donna nation riitt till att obeliindradt tro och utofva sin religion, oeli hvilken hin-dr- o - n t. n ! ! I lijitten. Den 28 sistliduc april var Fanny Davenports sak fore i distriksr.iUen, och r att minga vittnen Llifvit af hdrda, doribland Brigham Hampton, afgjorde juryn att hon verklig)n hade h.nlit ett prostitutioushus. Dot enda markliga vid framfor alia de andra iinuu detta hus mera bekanta ar, att det var hos bonne beto som flera af Utah reformatorna k roken ; men di Fanny framdeles ar pi osynlig, bryr hon sig vdl icke stort om detta verdiktef-(c- - Torsdagen I:sta fir? Office: l:JS E. First I Fredags instalde sig hr. Henry Naisbctt fdr inqvisitorern a, och skulle svara pi tre irdiktmenter i ett. llistorien slot med att br. Naisbett Diet funn n skyldig i dm ena anklagclsen, som omfat-tadiret 1883, medan de andra tvi tills vidare. Han bad om en s tid for att ordna sina angelagenlieler for sin familj, men Diukson, som annu var uppretad kunna vi tro ofver att hr. Dean slapp ut ur hans klor ett pardagio fool1, sade bestamdt nej, men lit sig tid beverka att unpskjuta domen till don 12 liu'Vud baa, som sdkte att dfvertrumfa som vidafprofninger f Irlidcnti-Jaa- afion alia sina foregangare i justitias tempel gaf ett fuilt tillfred-stalland- e resultat ix-genom sitt hat ocb sin bansynsloshet mot ar silunda amrdnai, att allt som smakat af mormonismea Det var sig kring Iirkus-tretiautaa att han som giordo den upptackten, att on nigot fdr dgat blanlande sken rundt ompolygamist myeket v.il kunde ddmas till kring voltan eller nigra f r lemhundra fyrtiosju irs penitentiary och hinderliga gasrdr mcnligt inverka 328,009 dollars bdter, det vill s.iga, en in-- pi dot hela. Langs andra radon ldpa ktmeni for hvarje dag under tro irs tid, tviinne gasramper, mod 115 lagor i hvar-deroaktadt edmundslagen, pi hvilken detta yaskronan liar iifven blifvit fik nu fdrsedd med 40 Argaud.-ka- ! fir grundadt, uttryckli-.fi'DS'ge- r, alt straffet cj mi dfverstiga 1 gor och 12 i en cirkel i midten place-- 1 :cx uianaders fangelse och 3iX) dollars bo-to- r. rade enkla sidoligor samt v.'il afpa-sad- e Maj. Men lit honom hvila i fred. Nu har han tid och tillfalle alt rakna vidare i detta m istciliga lakenskapsstycke. O.ii nfista missuikningen toll imarskalk liclmds lott, Ilan ilr upphofsmannen (ill Jot fdrhatliga spion- - oeh angifvare-systesom har bragt sorg tll si minga hederliga famiijer hfir i territoriet. Han tillbjdd rniaga af fingarne i p nitentia-iie- f deras att skaffi dem afkortning straffiid och 20 d .liars fdr hvarje polygamist som de ville angifva. Flera hafva ufan Ivilvol begaguat sig af delta tihbud, men del fauns ocksi hederlige man bland langarue som med f iiakt afvisade frestel-se- n Och sum senare afgifvit med ed be" kiafudo vittnesbord harom for en nota-rlu- s publicu), hvilka vittnesbord Lar varit intresiant lisstoff i Ulabs tidningar. Ireland viintade med sakerhet att blifva och peti iicivad lib marskalk-embeltioner och deputationcr sandes til Washington frin den hatvarande ring i detta Lanseendo, men allt forgafves ban gick samma vag som Murray-Defjerde foiandring som regeringen foil i geueral McCooks lott, i Fort Douglas, Han tick allde-le- s oviinladc befulluing att fdrlagga sitt kvarter till Fort Leavenworth i Kansas, och man tror att grunden hartill var, ate ban den 4 sistl. deeember genom sin tysta saDkiion af trappers fdrsiindande hartill frin Omaha missledde president Cleveland, ty McCook visste myeket val huru obehdflig denna maudver var, men han var af samma mening sox guierndr Murray och det var grunden. Hartill kommer ocksi truppernas missbruk vid fdrflyttar.dit af deputy marskalk Collins frin penitentiarict till Fort Douglas, och o ma-nad- si.-- I lordags molte bert, assisterande rediktor for yf News, i diatriktsiiitton tor att ho-- a .iu'i man hans taxerade moralitet. Jo hogt den var hog mg Tre indiktment for de tre sista aren. ouktadt ban hade tillbrin-ga- t tvi af dessa i Enaland pi mission. Mr- Dickson lrinfoil till slut de tvi for b sta indiktmenten, men den trcdje stant nog att s.inda br. George till Iluru Lingo han skall vara dor for att blifva en "god kristen" tkil ban fa veta den 11 d:s. b George C. Lam- ! w tukt-huse- t. Br. George B. Bailey frin M.ll Creek var den uiista i orduingen ; man bade nidigt gilvit bonom blott tn indiktment, och di densamma stadfastades hilli sallskap med br. Lambert oeh andra. Han far sin doin den 10 d:s. Br. Jens Hansen, ocksi frin Mill Creek, sade alt han aktade sina tvi hustrur for ofver tjugo ir sedau oeh ha In alliid dem som sina lagliga hustrur. Ett sidant rysligt tilhtiende infor ratten huru myeket, miste striingt straffas det far han veta den juni. an-e- it 1 i et - Si kom den tredjc Mill Creekboen, br, Andrew Jensen (icke Bikubens f. d. redaktor fdrstis). Ilan hade ocksi for minga hustrur, sade Dickson, men Jensen var af motsatt mening. Si bdrjade man med vittnena; nigra sade att bans andra hustru hade en "baby, andra sade att hon ingen bade, iter andra sade att hon var hafvande o. s. v., och ut ur alia dessa motstridande vittnesbord kom juryn efter tvi timmars debatt till de i slutsats, att Jensen var nog skyldig, oeli Zinc h f den sensations-vaekand- e Btindningen af vade att ban skulle fi hora mera frin till Winnemueca, 1 or att hemta trapper d:sdon 10 honom en fredlig och svirt siiad finge, presiI lordags voro ynglingarne Frank, dent Cannon. Murray var driffjedern till dessa domare Iowers Hugh oeh Angus Cannons sak under i distriktsratten- - Det var om var afsfindaren af sensationstelegrammen, den rysliga historien om mr. Dicksons Ireland gaf stillatigande sin myndighet orfil i vintras, som man si ihavdigt sdkte till de militara myndigheterna och nu aro gora till ett mordforsdk. Hugh inslalde alia fyia fjernade frin Utah. Nemesis sofver icke alitid, ser man hfiraf. Man sig emellevtid icke ; har ar si sp Ir'idst som Korah, livom jorden pi sin tror heller icke att domare Zane och tid uppslukte ; men ban hade juock. a statsiklagare Dickson sitia myeket fast i sadeln, men annu har intet steg blifvit redan fitt sitt straff for den beromda Angus hade ingenting med hela taget mot dem. En ting ar dock viss, att historien att skaffa, sade Frank, och der- tvi mera hjertlosa och hatfulla man har for ville han (Frank) e.k.'inna sig skyldig nappeligen nigonsin vanfirat en rattssal i och pitaga sig hela ansvaret for att fa den senare tiden. Guvernor Murrays eftertradare ar mr. slut pi saken. Han vill fi sin dom den 10 d:s. frin Kentucky, cd Mr. Varian, som upptriidde som Caleb e sotn under borgarekriget statsiklagare, sado alt ban vi'de uppgifva under general John Morgan i saken mot de andra ynglingarne, emedan arme. Marskalk Irelands ban trodde att hvad som redan foretagits mot dem ville vara en lexa till bide dem ar Frank H- Dyer on frin Park City, Utah. General och andra snobfcaktiga ynglingar att for McCooks eftertradare ar annu icke framtiden halla sigi skinnet. kar.d och domare Powers skor hafva annu icke blifvit fylldi. Mormonerna forvanta att dessa forandringar skola dlimpa for ett ogonblick. dateradt Salt Lake City den 10 April, och undertecknadt P. 0. Thomasscn, r unit skrifvet till Den Dan.ske i Omaha, upptga vi i ofversatt-ninfrin namde tidning. - militar-manovre- tjenst-gjord- efeer-triidar-e - Foljamle bref, stor-mc- Tillat mig att siinda eder nigra rader harifrin. Det syncs nislan som om ni, hr redaktor, har hilt och hillet domt bort edra grannar i Utah. Ni ber.itlar aillao tiler aldrg om huru vir tiska gryla har dot, oaktadt don oaf bruNi bad mig en giog att sanda te t kolar. eder korrespondenser biinfrin, men att " och dock ickc vidtora ser jag till min stora f availing huru andra kunna tumla sig i edra spalter si myeket do boliaga om alia slags religiosa saker, "mormouismen inbefattad. Jag dock afven denna ging gora eder till viijes ocb "icke rora vid religionsfri-gor"- . pt-l- rcligiou-fragir,- Vi hafva dock fi An en viss Mindpunkt betraktad; baft en svartid hat i Utah, pi grind af en grym guverndrs fana hat mnt. J- -t folk, bv.irs fader baa var sand till att vara, pi guild af iilasiunide domares vningando cch tvistande af en okonstitutioncll lag, p.i gr.ud af en hat-fu- ll Svenska Nylieter. Arbetsbristen i hufvudsta-den- . Ofverstitbillareembctet har til samtlige konungens befallningshafvande utfardat ett si lydande ciikulir : Di undtr de senare iren erfarenheten alltmera idagalagt, att vid borjan af viren arbeti folk i rtora skaror frin landsorten bcgif'va sig till Stockholm i hopp att d)r kunna bereda sig arbetsfortjenst, men di tillfiillen till arbete, som vid denna tid gemenligen p.laga i hufvudstaden sti till buds, for narvarande tiro synnerligen in skiaokta, si att ej ens de har redan befint-ligarbetarne kunna crhilla tillracklig sysst lsattning, hvadan bland desse for lider veiklig nod, si ochdipi grand hiiraf det torde vara hogst sanno-likatt de personer, hvilka frin i ofvan angifna syfte, begifta sig hit till stadsn, kotnma att, itminstone til allra storsfa delon, Anna sina forhoppnin-ga- r svikne och sig sjelfve utsatta for nod och brist, en belagenhet, som for dem blifver desto mera kanbar, som de antag-ligeitminstone de allra fleste, aro obekanfa med hutvudstaden och ansett forhillandenabarstade3, bar . det vara af synnerlig vigt, att arbetarne i vederborande landsorter crhilla kiinne-doom den fordndring, som i friga om tillfalle till arbetsfortjenst i Stockholm nu intriidt, och de oldgeuheter och svirighe-ter- , fdr hvilka under n irvaran Je f jrhil landen da arbetare utsatta sig, hvilka att der sdka sig till buftud-itadearbetsfdrtjeoit ; oeh fir i anledning h.'iraf 0. E. vanligen hemstiilla, att genom Eder benagna fdrsorg innehillot af denna skrif-velsI kunnen finnalamp-ligt- , mitte, pi bringas till vederbdrandes kannedom inom det Eder anfdrtrodda lan. STOCKHOLS. e till-fill- t, lands-bygde- slats aklagiris fd.fjlielser mot en slags syndare, packade juiyer, svekakdga o. s. v. Men ocb undeikdpta oaktadt allt detta lefva vi dock aonu, och hvad blit tro fir, vi tril'vos g)dt cch hafva cj tagit nigon ska la ; tvjirtom, det sj ues som om vaia protester tillsist hafva mitt autoriteteinas dron i Washington och att do blifvit diyftadc dcrstfidcs- Det forsta hdga hufvud som foil var guverndr Murrays, som si stor iget borjade sin birstados mnl att pi fasten den 4 juli tor sex ir sedan sliga, det ban att det iinnu fanns timmer nog tillbaka i bergen for tillvevkandct af galgar Han och schavottcr fdr mormonerna. har trofast arbetat fir detia mil hela men, ty varr for honom, ulan att Djurgirdsmangen harnu undergitt uppni det dn kado rcsultatet. Dernast foil yxqn pi domare Orlando W. I'owers en vasendtlig fdrbattring i belysuingen, mar.-tiaik- 0-E- - hop-pitd- e oj heller luftgymna-stik-omrade- South Street! egeudomar som HUV. Attentat mot Curry Pi ital af lansmannen upp-tim- Treffen-ber- C. F. Falk fillde Mora h .radsriitt genom utslag den 20 oktober 1SS5 Bon,at Olof Olssoni Buck, ambus soeken, till G minaders fangelse, for det han missfirmat landshofdingen C. Tretieuberg i hans embete. Landshofdingen var pi resa for att bevista de stora kommuujlt.immorua rorande g i Mora lleja banan och hade den 11 sistl. juli bevistat stamman i ambus. Di han var pi vag derifrin, tramgick 0. till vagnen och bjod pa snus- Tillsagd att aflagsna sig, sprang han efter vagnen och kastade sin halt, som truffade landshofdingen 4 h' igra kinden och axeln. Sedan han iter-li- tt batten, hade han under viftande med deusauima utropat drag it h e Besvdr anfordcs sn val af kinsman F., som yrkad) hog re straff, som af Olsson, hvilken ville hafva utslagnt uppbafdt. Svea hofiutt har genom utslag den 24 mars nedsutt fingobestraifet till en manad, aktie-tecknin- : liflll.DllIlll. Gross Betalningbinbtailelse, Werner, Hoeck A kornp. i Coteborg, iimclialvare C, E. Werner, har inslallt sina betalningar. h irman har drifvit stora affarer mod larger, olior, attika, sapa, tviljemte andra hvarfor produkter, anlagts vidlyfiigt fabriker i narheten af staden. Fordringscgarne hafva beslntit att afveckla affarerna medelst administration. . : konstridt- - och m. fl. and'Manager.1 konungens personliga egen-doi- u, t. cx. 4 hus pi Helgeandsholmen, taxerade till 232,400 kronor, Rosendals slott 120,000 kr. tomtoren af k. Djurgir-de- n o. s. v. refluktorer dertill. Dessutom tiro i b.uU hornen vid scenen samt vid motstiende fond och lungs hi la sidnrna placerade gaskaudeabrar, med tillsammans IU'. stora ligor. Nytt servisrdr af storre diuiend-one- r an fdrut och ny mlitare, bitjdligt storre an den gamla, hafva iifvea blifvit anbragta, si att liuscffekten nu kan upp. bringas till en betydunde hdjd. Ti'.! i lignmas antal utg ar ej mindre an 180 st. I taket ofver sidoramperna :iro anbringade ventiler, hvilka, i likhet mod den stora midtelventilen hda den varma luften direkt upp och ut i det fria. som iimti renoverats oeh putsats samt delvis nymiiats, blir nu afven fdrsedd med nytt plittak. Mam'gen rir f ,r sommaren tdrbyrd af cirkus G. Schumann, densamma hvarmed publiken forut formerat ti god bekantskap pi samma plats och under samma ledning som nu Forestallningarne torde snart bdr-jBetriiffande de nyenpagerade vid denna cirkus, mi niimnas ett af 7 personer bestiende parterr- - och luftgymnastiksallskap, familjen Iicardy, myeket skicklige i sin branclie, afvensa 2:ne nye clowns, Tauti och Fillis (till de 3 oeh hr Nonni Bedini, fdrutvarande), verldens fdrnimste sattomortal- - och pi osadlad hast. Bland nyengagerade damer mdrkas frdknarne Terzy, Tauti, Virginie och Victoria, kemisk-teknibk- a Jastfa-brikoLIKH1'II1, Egendomshandel. n Anckers filials konkursmassas sildos den 1 april pi auktion i Linkoping till bruksegaren Henning for en summa af 21,550 kr. t, Kapten Tippojoch baron Lipari domde. Sistlidne onsdag aflamnades utslag i mulct angiende tapctserarclarlin-geAxel Theodor Nilsson baron Lipari), 18 ir, guldlistarbetaren Oscar II jalmar Andersson (kapten Tippo), 17 ir, och den forsteamdes broder, Anders V aldemar Nilsson, de tvi forstuamde anklagade for att hafva begatt uftcr 50 stolder, de fleste med inbrott, och den senare for dot han skall hafva emottagit och undangomt tiufgodi mel vetskap om detsammas olofliga atkom,t. Axel Theodor Nilsson ocb Iljal-ma- r Andersson drimdes for forsta resan i forening med inbrott forofvad itold af gods, uppgiendo till ett v.'irde af mer tin 1,000 kr, att hjllas till s! raffarbete i tre ir hvardora, samt att likaledes i tre ir derutofver vara ft.rlustigi medborgerligt fortroendeDomen tycktes ej gora nigot intryck pi de silunda domde. Di Anders Val Jomar Nilsson emot sitt nekande icke blifvit for.vunnen att hafva otn detemottagit tjufgodset mod sammas olofliga itkomxt, Ucf han frin ansyar frikand, och f rkla ado ratten, att ban ej liingre i ocb ftjr denna sak skulle i hakte hilhs. Tra-gird- h Utrikus. n Kejsar Wilhelm af Tyskland, som fylde sitt S9:de ir den 22 sistl. mars, slin-d- o pifvo Leo biiromdagen ett guldkors, besatt mod diam,inter, soin en tacksam-hetspar- d for den del hans helighet tog i hil.iBgandet af striden mellan och Spanien i anledning af do Carolinska name i Stilla oceanen. a Dom i Thingvallamilet. n ur nu afgjord i Kjobenhavn och hafva maskinisterne Voss och Peters blifvit domde, den forre till 14 och den seduaro till 8 dagars fangelse med vanlig fangkost samt att betala ratleging.-kost-naderna- . Det ftirljudes, att do domde a rnna appcllera. - Tillbaka Nu Varian vi fitt igen. igen -l- inr den iiran; vit-kn- p Ilan var vir och iir och tilir med vail forfaran. Ktt tusen mer i Kin hail fitt har den iiran; SA nu -- A kan hail left a godt mr-i- l fiirfiiran. Vir dyre kung. Ur Dagens Nyheter hemta vi foljando uppgTter om hvad kostar Sverige siffrorsotu tala oeh som biittre , in nigot annatlclysar den ledsamma apanagefrigan I Sverige, I Norge. ii1 ajord af lliibk octi kli Ilan iir .Men lur den iiran ; cngliig skull hail slagen : Iio-nee- g Sandberg, President: - Secretary. A. Carlqeist, Treasurer- - G. 6 Maj 1886. den W- - paragraf iifven forbjuder kongressen att stifta nigon lag, som hindrar nigon indi-vi- d eller nigot samfund att gora si. skulle vara tillrackligt beskydd mot all slags for religiosa meningar, Om en man tror, att det vore biist for bonom att lefva ogift, lit honom gora si. Om en annan tror, att det ar riitt for honom att akta en eller flera hustrur, hvilka aro euige med honom haruti, det kommer ingen vid. Konstitutionen sager, att lif och lycksalighet fir fritt till alia, och hvarje man oeh qvinna har i landet ha r.itt till att soka d visa valsignelier pa hvad vis de Anna for godt, forutsatt, att do icke derigenom skada anlra. Att a dem hiiri skulle vara att berofva dem en koDStitutionell rattighet. Statistiska rapporter visa att icke hvarje giftasvuxen qvinna kan blifva gift. I Europa fir en fjerdeJcd af qvinnorna i denna stiillning ; ja, iifven i Utah flns det hundratal ogifta qvinnor, hvilka i minga ir varit fiirdiga att ingi i dot heliga iikta standot om tillfalle, hade erbjudit sig. I polygamiska liinder herrskar miudre prostitution och mindre konsliga sjukdomar an i de monogamiska. De sista dagarnes helige tro att polygami gora dem fysiskt och moraliskt renare i detta lif och forskaffa dem storre herrlighet i det tillkommaode. Det fins intet folk pi jorden som ar mera fritt for konsliga brott fin just de sista dagarnes helige, eller som lefver si niira efter de principer, hvilka styrde omgingen mellan konen i gamla Israel, an de helige i bergenas dalar. Den religiosa tron ar diupt grundlast i deras hjertan, att rll slags omgAug mellan konen utanfdr aktenDeras religion skapet ar en dodssynd. iliigger dem slriingt att liilla sig rena och obesmittade. Forutom dessa konstitutionella grander for att lita mormonerna obehindradt lefva efter sin religion som de onska, vilja vi annu nimna en annan. Di de helige kommo till Utah var detla territorium mexikansk grand. Det var forst senare som de Forenta stalema kommo i besittning deraf genom krig och fredsslut, och den med Mexiko ingingna traktaten stir annu i kraft; den ar for kongressen och hvarje individ i hela unionen. I det hon. mr. J. G. Blair talar om denna traktat, sager han: lfr. president, det :ir en annan punkt jag onskar omtala i forbindelse med denna sak, hvilket jag anser af sig sjelf borde biliigga denna strid en ging for alia. I den forsta paragraf 9 i vir traktat med Mex-kforpligtade vi oss hogtidligt att folket pi den afstidda landstriickan, af hvilken Utah var en del, skulle beskyd dis uti obebindrad njutning af doss frihet och egendom, samt skyddas i det fria utofvandet af sin religion ulan nigon inskrankning. Tiaktaten sager all.si. att mormonerna skulle skyddas i d.--t fria utofvandet af sin religion- Jag frambil-le- r just orden sin religion, cch icke det ailenast, men traktaten sager afven att de skola beskyddas deruti ufan iLskiank ning. Sprikkannaren Webster foikla-ra- r i sitt stora lexikon, att religion ar hvilket som heist system af tro och vare sig sant eller falskt. och niimnar som cxempel tuikarnes, hinduer-na- s och de kristnas tro. Webster anscs som autoritet- bar i landet i allt hvad som angir det engelska spraket, och om bans definition af ordet religion ar korrekf, di har kongressen gitt lingt utanfdr sin myndighet, d den i aren 1862 oeh 1882 stiftade lagar mot mormonerna pi grand af deras polygami. Vara laggifvare icke Mott kiiinkte konstitutionen, som hvar och ea af dem hade svuiit atthedra, men de broto tillika paragraf 9 i den forsta artikeln i traktaten med Mexiko. Vet icke mr: Edmunds och hans kolleger dot.ta? Om do icke veta si myckot fro de att vara senatorer, oeh om de vissle det och dock ha trampadt konstitutionen och den mexikanska traktaten under fotteim for att kunna taga deli fdrfdlielsen mot mormonerna, aro do ,'nnu mindre skickada till att in'aga dcias hog a embeten, oeh liistoricn skall it.il'a deras namn i jembredd med den iufaina andra odjur, sotn fdrda iidla man cell qvinnor till balct for reforaialionens skul i det sextonda oeh siuttonde arliundradet. Historhn oeli eifareulielen visar oi alt lusten till makt oeh nligi is intclerans ofversk rider alia gr.inser. Konstitutionor oeh trakta'er hafva intet v.irJe for bigotter, n.ir do strafva i fx-- att n;i Men den eviga maktens med siikra steg i tyrannous foljer apar, niir han soker berofva sinbrodurlif, frihet ocb rattfar-dighete- Utah, City, C- E. P Branting, s. CiiAS. V. Anderson, Samuil? Skull SegTa! der adrcss: (FiAn J G. 11 i med fiirfiiran. Till konungens hof-.800 000 330, OoO hillning Till konprinsparet . . . io2,ooo 8o,no0 20 000 prinsessorna . . . . 43.000 Da hartill laggas da 30 ) ooO kr., som af svenska riksg'-- hkontor"! irpg a ull.eta las till konuugahiHct (e. ligt t till Carl XIV Johan), utg.ir silunJa samumi a;.Ja bcl.pp iifd1' forenade rikena 1,771,0 Jlkr-Danslag, som Je3,uto n i.Svcrig titv.i till hof staten, tdl repicjnm. r u D k. lotten (Stockhfl ns shut, a ediiiimd'lageii hvtlar han li ir dell iir.in ; Oeh riinper den A godt turn kail med furfitr.ui. I l rhin-DL- (nriu-en- -- -, Han med ring"ii iir, fijr-,tAhar den iiran ; I)i irk han betraktas som on gAs med fiirfiiran. ii t af sjelfva fan tier den iiran ; Ty .pollen ser han midt A dnu med forfaran. II. m plAgiib s, I),!, I'n'tiiiirii i ilm-nc- Svartsjo si tt, Giips'inbus, Fnik dais, Hard ocb Strom ,',niii Dr ), til inventariers undiihi'l, ii'1 hoDul ets 43,000 kr., poll- - 1, - oc'i renh, litill vei och I f .r do L samt ning n u 'git b 'lnpp uppgi til ett r -- hol-ve- i af 3 0,0 )0 DA -- tierni. i i oi) ,, ut Calie ifv-t- r n l"n -- iffii A. .kelnnedom. Sk lling loi Texas, Fi)rpi)d v id t 2,121 slut har deli arnri han nf Cleudaiid sparkas med f'irf.ir.iii. in n i . fAr .i kr. Oeh i Njree iippgi.- m . svaran le ;n-- l i ; till '.ill's Hvadan b U bof o h slotts.statcraa i Sveriic oeli N'orge :nie s en ska statens aim i t 0 t II konunvabu-e- t u'g' .r . . emtiot-haii- 11.11- lloutm i yres .i afsoend''U vda i'l (isi'a Nelic n I nn t. ex ')rVrl;irarpo i en af "i sta bts, hr Coo-de all.uunm inlemmt .'kriflgv ner. att H'l ord l73r ord voro "r. s i'.i t'l-iaAlt di n !e, n.h doe deraf dn slnt-a- r let nf de bta'scvei.dj-nia- r som lyda under liksn.ar.ka.ksem-betet- , uppgifves ri.uudn krskriiv-- t af d n G.loo Stockhoms slott a'l, nti J' n one Hin had) ritven den nidres upi.-a'K Diurpirden mod byggia-(t4'M 110 kr. lierffiet m n't i ord edva n'trvck Atdeena hvir,",l'Vor deD ene gossen in Lustolottcn med Tullgrra k.'in D s'g si f .maniiad. att han sm ,, men utan Rosendal Go.-st-n 1, Got rev .Iver oeh lale an pA lararen. ,, Tvi kronopaiker har iftek sedan ni"dL"M gora afhan och Hus oeh tomteri Stockholm 3M not) ,, fr.m skolan. 10,616.260 ,, Siledes tillsammans Nn bar i sk A !si:d i'll n upptagits hvartill kommer hlscgenen ny panur'af a f 'jan le lydelse : ,, dom for l,16o,S "Laijungarne fori.jadas att till skolan Har iir emllertid ej niedf.ira revolvnr, knifvar, alnngshots vdrdet af aifprin.sem oiler andra nnrivaen. it'iO.O )0 ,, De som a palats som anslis till delta firbud komma att ej heller vagnsskjuhto nen fjrvisaa ' ' fran skolan. 164,000 ,, vid llotorget Ungelu'ligu v ,r ....... ei-.-- T e .... d-- ute-luli- ts . - p-- ) ofver-jiriil- ' |