OCR Text |
Show Svsnsks HsleoI&sh. Svenska Harol&en. 1reuuiiui'atioiisafsjift: A Swedish Weekly Journal published in Salt Lake City, Utah, eveiy $2.00 ttl,r 1.00 Ktt halft ;ir THURSDAY. A Tre'm.mAder Ktt arfll Sverige ar- Ktt hallt it rcgis-trera- , BY ;'JU Alltid stindas i Penuiugnr bora bref, eller post money order, HERALD ) (tee SWEDISH SVEX8K-AMEUIKANS- di VECKO-TIDXIX- K The Swedish Publishing Co. J. C- Sandberg, IresideDt: - G. and Manager.' Chas. V. Anderson, Secretary. C. A. Carlquibt, Treasurer. E. Fi BrantNG, un- Sniminii Skall rr adress: SVENSKA IIAROLDEN. N:o Salt lake city, Utah. 40. Salt Lake City, Utah, Torsdagen Husn-a- ! :sta II Mars 1886. den Office: Ar? 138 s. E. First South Street- 3 med vanligliet, och att aldrig taga ldrdel bandtverk. Hvarie ung man ocb qvinna, mormoner. Deras intelligms iir Ik a undcrkufva och uedtrvcka de hjelp- Kontmgar och regenter skola dA viiljas af stnrhet. Det sk nlar ju ingen. Alla Gud genom hans prestaddme, af hvilsot och nutidem k iiau hafva hyst af deras okunuighet, n.ir vi k pa deras hvars fysi ka tdrmAga tillater det, skulle utveeklad som bos nAgi n annan i de Fijr I is.a. rational kyrkan i Boston de sjtlfva hAHa en del, ty utan att vara liknande idccr. Vivandiale ut fr.in de Fdrenta Sta land, butfelhudar, tkinn eller pilsveik. l.iras d.t bandtveik eller befattning som enta staterna; deras moralitet, som visar ballet i d n 7 Febr. 1880: ordinerado till prestaddmet kan ingen Den enda praktiska fragi, som vi hed Var politik har alitid varit att foda och ar l ast passande for dem. Unge m.'.n, sigi deras kyskhet, nyktcrliet, riittikaffen-lie- t tenia till denna dken, for att i frid kimca s ihandeloeh vandcl o. s. v., star iifv.n dyrka var Gud. Vi hade aldrig brut t man regera i Guds rike. Jesus Kristus ningir hafva till att dfveiviiga, iir : Huru klada dem, saint be Lira dem om som valja laidlbruk i Her boikapsskdtsel, iifvensom att undcivisa skulle liira des a tack grumlligt. Likas A hiigre iin moralitoten i de Fdrenta : taler hvarken Guds eller menuhkors lagar; vi fdrmaner finna cn man skall uppriitla ett timligt rike likasaviil skola mormonerna behat.da oss mtdin vi sallan Det ar myeket Det iir underligt huru deras surdeg genomsyrar hela mennisko' deras I am. Man tinner inga half blods-momod dem, som valja ett bandtveik : de Da- Oeh dock mAste de underkufvas, och hade ej begatt nagot brott ; men vi bletvo el'terlel'ver hvad han sjilf tror som ett andligt. sum str'ingt - och ind'aibam inom vArlandauiar. bkullc monsekterna kommo den vi fruklaaf hau pA Ilafva att att ideen, mera det gdra sig all flit om alt liira det det af ingen annan grunl, s. vidt jag kan dock dril'nafiAu vara hem af en argsint nagot slagten? ar lAngt men r r;itt och sact, rike endast skulle vara andligt och ieke dem? Eftcrsom de vinna r.itt till att Uniomregeringen skulle ieke ha nagot grundligt. Unga flickor bkulle utom alt se, an att de hafva en uppenbarelse ibland pdbelhop, for det vi tillb.ido Gud pa det som nation cn kanuppnA (inner fa.lan man dyrka Gud p. silt vis, skola de intkriinka, fortrellgt iudianproblem att losa i dag lii:a liusballningen i dess olika grenar sig, som Atminstone har gjort dem till salt han lart oas. Vi uppslege v.irt bo af moralitkt mod. timligt. i;,nima suhlima hojd mellan a allt delta dfverdrifvit, alskiira eller ddeliigga viir liitt att dyika om hon hade fojt mormoneruas taktik iifven berg och ha lcfvat Liir som ar Naturliglvis namerikamka den g;a big efter silkesodling och hederlige, riittskaffno och Iaglydige alt for Jag fiuktar da ha ett iiktenskapssystem lojala och Iaglydige horgare-MeJo! verk. och vi med oeh med handers men dot ieke ddma lohandlat sina Skola oss iir viirre vildarne kliida Gud som bast hvad tusenden tin do sig bland godhet tyckes? egna ative mA klassiGoeras m;nga De bkullc liira att taga mAtt af och skara ibland sig, som ieke mera iin tio procent nu, mot slutet af det lofprisade uti godo krisino i Arhundraden tafva sagt, efter forntidens erfarenhet, i tillfalc af riittvisa. aailra nationeina, hvilka misfclyckats million begagnat sig utaf! like arhundradot, blifver inqvisitionens denna af och Den till qvart och och for kiolar ikulle drum niista alltilran mormon.rnas ned sjelfva var sig alt eller om ptlfven verkligen Agaii. djlikt nykterhelifi igenom, punkt att genomfora sina egna principer. Visdomsordet sager audra, men de skulle deifor ieke fdrsum-m- a Och detta aktenbkapssystcm strider emot fasansfulla regering upplitvad artyo fins ui sA bcliagar : alltifrAn iiAfven och uppAt. blifva rcaliterad, da lia'va vi g )d grtind I sin afhandling I dm ancrikanska konstitutionen de Forenta staternas begrepp. Men hvad frifodda, alia, svaga qviunor blifva af till Samma frukta. det iir ieke godt att att utbilda de talanger som iiro iirade fdrfattare att citerar fdrveillm att essen Smith, Joseph Olyckligtvis fdrbiuder kr ? fdljande ea i aragraf, hvilken liderlige darners tiiregna kanneteiken ocli gdr det? Dot fins ingenting som iir i en tamtund erb, Hit nAgon veildslig drieka vin eller staika drykei, undnntogan-di- s fran bar Prestaiutet dragna Pratt: aposteln Pailey vidrorandc I. ;gio r. u'gifva nagon a; at fram for (orderfyade och grymma mera kaodik fdrvirring iin iiktenskaps vid sakramentet tiler flerrans natt. som gdra dem sa alskvarda. a1 brytes standig. pA ddmet har makten och myndigheten till makt forr iin dot bdrjat undcrtrycka nen. Henna p.vrag I den nionde artikeln af den Dya sta- lagarne i de Fdrenta scaterna. llvaijc san. fund som sAgo saken i eu annan vard, oeh dA bor det vara rent, hemma-laga- t att g'lfva lagur och fdrorduingar till indiskymfailj och hotade af fdraktlige man dal liga stilt. Pea brytes nar r Agon har iiktemkapsfdrordningar helt olika embetsmiin, och om do i medvetandet om stat mak-temormoforeslA hafva Men ten haft Descrets iir det helsosamt mormonerna att att itke i dagernationer och vin; grundlag vider, furstar, auvandas menigheter, slaas rtl giosa ccremoaicr till att fdrfolja acdia, och dock liafva diiika beta dryeker oiler att tugga ellor nerna, att "legislaturen skall se till att sina grai.nstater. LAt de Fdrenta staterna sitt rena och obcsuiittade Dfvernc ncka den brytes rar ragon hela verlden ; till att forordna konunear, Koaimunskjlorna, allmiin att svara pa oanstiindiga fr.igor, san la de och samt den aldrig gjort det. Do halva visat sig rok a tobak ; att staika diyiker iiro till elt jembkt system af offentlig undervis-nin- g fdrst blifva enige ora en presidenter, guyerndrer dornarc, religion ed fordias inter domstolarne, och om iin med de till tukthus, hvarcst mordare och tjuf-va- r da kunna troende-Blande, af och il att inviga, salfva och ordinera dem til myeket toleranta mol annorlunca och att tekak iir tillatas att t infdies, uppia'tandct med, tvaltaliroppcn for begagnas jryies n ir Statens penningar ha sitt tillh.ill. O, frihet och r.ittvifa, r fribkelcr pA det vilkor, att inga sekteri-bk- a tyranui, s ika tvinga den pA mormonerna. deras trosartiklar Snnes fdljande : in drt till liikemedel for utviirtes d n brytes dera3 olika heliga kali alvensom till att t nigot sek teri.sk andanul, skola laras i sAdana skolor, Som det nu ar, iir regeringen bade tyran-nis- hvar iir ditt hem och fur sjuka kreatur; att orter fordraden attohehindrat Vi och Jag anser det vara pA dem varna med principer tillrattavisa lattighet, den instiuera, cxisterunle holgdigsl.igar, ponom alia och tiden att Zions ddttrar resa sig mot delta uppr.itt-hAila- s vankelmodig. delvis i eller oeh ballet don iiro och som hilt for foda Ilerrons Dcssa fa ord. Guds (milter Gud, Son; Allsmiiklige, aro dyrka skaptatill en prest beordras till brytes hvir glng Det ar en modesak att fdrbanna mor- fortryek. Var tak iir r.'ittf.irdig. Vi ha All med vara egna samvetens att sad ar till foda for menni-skopA dit offenlligas bckoslnadeller ministrar bland lisa- - gang representanter bjren eller flottan, dm brytes Det ar den takraste viig till ieke brutit DAgon lag, l.vaiken Guds eller monerna. till skolviisendet, samalia och menniskor samt mennibkor och Inna tillerk att lidnsyftando laggitning, anamma djur foglar, Att sin menskligheten. dem, att kraf; en pros'd nt eller guverndr utfirdar och garantera till alia popularitct. Val, jag bryder mig ieke om menniskors, men vi vctu af ertarenhet livar-tioch skall vara med af hvcm om bora ata att ma kott efterkomma deras opartisk huru, att klada ej fillbcdja undantag riittighet fdda, rad, den t'.on, bon- ocb t icks det nuvarande korstAget biinsyftar. Vi och i hungersnod. Mormoneina individer af Lvilkcn som heist ras, targ modeo, och likasA litet om popularititen-Deoch nppehalla dem riiknas som om det hvar de behaga. brytes pa det f rdfstanar kyikoegendom ar vAr stokhet, att det 28 kongrega-tionell- vilja lefva i renhet och tortrosta pA v.ir r, konun-gxansc ieke dcssa l.iidomar som enbcfallning och religion Hka riittigheter och privile att tro vara vara Vi dit Son mot Guds varit riktigt sjelf. af gjort I manga fritages fiai beskutn'ng. samfuudet tillater alia religidst Gud. d Denna sista mening iir ju blott en om drottningar, presidenter, regenter af Ilerren, men som elt rad, afpassat gier. Intet rcligidst eller sekteiiskt unioiUtaterna filiates det protestantisk i Dorcficr upp'iide Cornelia II. Clayton fckall nAgonsin koctrollera eller till banulysta menniskor soka skydd pA dess oeh efter de heligcs omstiindigheter oeh ocb IIo som af Kristi ord: underdanigo, dfverbetspersoner skrifnlng en egna straffianstalterna att besoka cn adress, skrifven at mrs. Il- G. Brown, fdrsvarar af do plattform. Jag humaniteten, sin alia offentliga Dock baft har dot behof. iira och att och ho begagnandet sig eder anammar geda kroppsliga anammar mig, egna katol-k- c lyda, uppehalla prester dag i veekan, medan verkan pA mormonerna, sA ait de, last fonden, som aro bcstiimdi for statens och jag tror ieke att cn qvart million och dr. Ellen li. Ferguson fortsatte med som anammar mig anammar den mig lagir, som tjena till dit men.skliga fa end ist gidlt hvarje freda; och dcssutom menniskor kan samlas n.igonstiides pA ett kraftigt tal, i hvilket hon blanl airaat h ist a. efter att vara det sparsammaste, iir det skolor eller uuiversitet. messor sandt hafver. Jag in:er ieke hvarfdr pj alia hilgons dagir och halla Mr. T. W. Curtis Bager: "Den sista denna jord utan de fortjena human sado, att president Cleveland anbefail- r most nyktra folk i Amcrika. Mr. T. W. hvar och en bdr vara att "Vi mA taga ett stycke hihcl ei mormonerna tro, de skattdragandcs fir fangarne pa riittvisa ocb liuimiuitet i behandlingen af s antimormoubka billen, somj giik igenom i bebandling och ett beak tanivardt oeb hans Curtis siiger om Utahtill sin trdst, da alia andra kyrkosamfunds sanufiirdig, kysk, mattlig, I denna dfvertygan ar det jag kineserna, men har aldrig vclat lyssna till oeh ged emot och hednirgar: senatet, var en bannstrAlj nut det af mormoner bade allt hvad som sluka dygdig, sa uppriktig glupskt prester Katabkerin ha d.n olyckai att forse mormonskakiitteriet: fdreningen i dag har talt ett ord for var "mormon-brode- r, do heliges bdn oin riittvisa. Som lagen med lau-lus- : Af dess hundra ocb Ejuttiifem tusen alia: Vi kunna i tanning dem. fangelserna med dot storsta anlalit for behagar och jag hoppas fA tilltallo att nu fortolkasaf v.ira domstidar liar n iiro blott tjugofem tusen licduin mellan kyika och stat- - En af paragraferna Vi 'tro allting, vi hoppas alhing, Mr. Leonard citerar likaledes a( Orson brytare. Oiu deras mestrar iekekanhindra den tA en eller tvA. ocb utcsviifvandc annu i bill bruket af mid lilla namda och denna men gang minoritet gora att r.illustingcn hafva vi utstAit forttar .rbjdd kyikans ; f hoppas , Pratt fdljande sats, som han kallar ett gar myeket, deras tro.;br(d:r fran att ga in i (angel-set("Boston Commonwealth.) ingenting att frukta marskalkerna for; Dm boeker i Utabs offeniliga skolor oeh Guds rike ar den Guds hjelp kunna fordraga alhing for gdra sig bematkt pA olika iir det tor myeket begirdt att messan rysligt pAstAendc: n men hederliga, frcdliga hem kunna viinta territoriella viil rde den Vi alia liinade skoKuperintendcn-tealltifiAn eftcrlrakta skull. vAr gji fyller embeten, heliga nl gions in i tukt-bus- enda lagliga regeringsform som existerar fck ill s.indas efter brottslingarne att blifva uppskramda hvilken natt som Fdrenta embetsman staternas ncdAt. en och Delta ett iir som ar til iilskviirdt, ilk i det prisv.'irdl guverndren universum. ar dygligt, Naval, pa de iknttbctalandes riiknipg. nagonstades heist af dessa smutsiga stinkdjur, hvilka i samt bestiimde att moimonkyikaDS Kan nagon slags regering, med och goJt, och vi se h.in till bcloningen. miiikviirdigt drag i civiltjenstens s o Jlaru tiklgt att don man, som torra vec' ickesi? verlds-lig- t aro skdkors och fa'lua qvinnors till ett skulle anviindas hundra for trosbekannelse billardrum tvA Utah. Af iir iidel Detta cn existera krogar, af djefvulans, nagon kan plandrade ocb slog dig i en mdrk undantag lordags fylde tcatern f,an golfvet till skolsystem! NAgra fA minuter fore stadesi universet? "llvarje folkflag, som hvarje man, och jag tror att hvarje rat--t och kiigelbauor dritveS endast ett dutsin bakgata och ftir den skull kom i fangelse, Komitcn kom nu tillhaka med sina re. med Salt Lakes darner, unga och n af mormoner eller man som lara billen vidtogs lief det beedigade vittnes-bordtaket att individ inkande stycke mtdgifwi, af sin make att regeia genom lagar sk .ll ba bf att sanda efter en prest af en Atagcr sig i hvilka de appellera till alia med ikolorna af hvilka i cutusiasm for solutioner, och Alla bordiller hafva detta andra namn. holt iika som gamla, ett superiitendenten fdljdo taget Om hans egen uppfinning, och genom embetsmiin mormrnerna eller annan sekt till sin trust. i Utah. Dc framhiifva huru vara s Utah uppliist i senatet Blott f.i tkamherrar institutioner af drifvasoch qvinnor pA Nar vaniiiande trosbekiinuelse kommitsin begaran nAgra i rebellion likafram af pa deras eget val, st.ir religion ieke var stark nog att halla hointrado, blanl hvilka belann sig cn systrar blifva bchandlade i riitten, nar de if hedningarne. Nittioatta procent mormonernas delegeradc, John T. Caine, mot Gud. I 1700 Ar (fiao 1830 och till mau erinrar under hvilf a omttiindigheter nour ute ur fingeKct, gof han last uti mormonism af "lliirolden. Scxtonde blifva framfdrda der som vittneu ; de beviste de skrifver hvilket samn af att fran a huru baiVa blifvit tydligen mormonfolket sig till, represmtant i hazardspelarne utan nationernaalldclcs baka voro tiden) att undvara den amnia medan lagen tager under fork ljeke och veder-- hAll tavalsnm nittiofem procent afjuri-stein- aldrig blitvit lart i de offentliga skolorna, wards "bras.sband, kliidd i sin vackra protestera mot att barn utfrittas om lidit hafva och sann (Sant igun.) regering. laglig N f ir honom under bebandling. tdrb.Vikndeu ; protesteia mol Attio procent af processcrna och att kyikans hooker aldrig der varit uniform, dppnado hdgtidligheten med Alla deras kejsare, konungar, furstar, idor, huru de blifvit samiade frau stinger cn hrottding inne skulle dot ett under faller pa samma flock. Nittio procent af begagnade- - B liens fdifattaro foreblog mus'.k, hvarefler mrs. Elizabeth Howard det nyligen upptunua skicket.att tvinga eu ar utan och grader l.igila upptrjdde magnater presidenter den p'l samma g ing sliinga hvarje prest De bjelfmordarne fin. bland hedningarne dortdr att tiimda paragraf skulle utstiy kallado forsamlingen till ordning. Dr. bustrutill att vittna mot sin man, hvi.ket myndighet. Ieke en af dem var kallad at att dc gjort ta val som h.indehen ai. ute. Delta var latt nog, meu den falska Romania B. Iratt nomineradc mrs. M. S. lagen uttrycldigcn fdrbiuder; protester, i fvensom attio procent af mandiApain; kas. alldcles ieko de djnriska vfdluslingar iiro crhdll af dem ieke cn uppen nagon Gud, hot iir hog it besynnciTigt att medan hade redan gjort sitt verk. Horne till president, hvilket enstiimmigt mot berdfvande tat deras rodriitt, som lie de Af tusen barLamdtdarne. ett och som och framstallningcn Deras honombofvar, el'.er uppretaie rufgiriga lag fran dot amcrikanska folkot piaktlkt gi'r sa barilse tkildra dem. De arrestationer som egde rum i SuK Lake i Man kan kuappt taga upp nagot religidst vidtogs. Damerna Sa.ah M. Kimball, E. nu baft i l'eniton ar; ncka till att de ej Deras uduingsskrifvarc iir alltsamman ftagen. sje myeket fir it', fdrena religionen med n 1 id, som omtalar mormonismcD, utan att S. Taylor, Jane Itichaidi, .Priscilla hafva frihet att rdsta efter egot hiding; 1881 voro hundra och femtio mormoner, man lagar iiro blott produkter af deras egen s' A hogre i mornl.tet an hvid och dirigenom bryter statsstyrel-cStaines och Mary Pitchforth valdcs anfdra att qvinnor, hvilka ingAtt i De iiro lojaa til Atta hundra och femtio hedningur- I Aret Anna denna f amla exploderadc logo ser i kristenheten. t och hela rigeringssysto-metilliAnade inbland-ninmakt, tdrbjuiUr Statens i Mrs. till med heist som kunde af a liras man Tay1S78 att John dktcnskap, ha aldrig rdstadt seamcrikan-kreligion sanning h saga, den Ingen grundlagen. frAn fdrst till sist ar cn rnassa i religion cifljrer, sa iir liufvudankla Ellizabeth Howard valdes till sekrcterarc dan eJmundslagen tiiiddo i kraft, samt som vi h.ig-a- k territoriets tjugo countyer, af hvilka de Utahs kommunrkolor. lor 'Konstitutionen, sem clcir.cnf, siiger: oforculiga ngande, gelsen mot mormonerna i Utah natt upp Min sista punkt var fragan om religions-friheto- samt Nellie Colebrook och Cornelia Clay- bctccknar dot som oriitt i hdgsta grad, alt la oeh som hvarje amerikarsk horgare fle3ta voro viil belolkadc, befans tretton A i dirckte opposition mot Guds like-Dedin, att dir tins en f. ironing mellan kyrka eu Mrs. man nu vill fr.intaga monogamiska och ton till assisteranda sckreterarcEfter hvad vi liira af och iira, betecknadc prefeten ieke ega cn lirog, bryggeri, bpclhus, skulle iilka alia att har fdrordmt, Allsmaktiga och stut, och deif ir inastc mormonismen l invaldes ifven ogif'ta damer deras rdstriitt ; att do D. Zina t ti eller mormoheller viinta en kunde att man billardrum skrifven bordell, Young varaude ej sasom genom jurist undertryckas oeh speeiela lagir gifvas for dessajordiska regoringarskyla nedbrytas. Joseph Horne sadc, att iht var med hedra oeh bdgakta dc qvinnor, som irammande prest, tiggare eller nerna foifolids andra. Do fdrsta dagar-nc- s Gad. Iran doktor, nationerna oeh omstortas spiration troner deras Dot iir myeket liitt att det a iind.iui.il. kristne borjadeforfolja andra sAsnart tungt hjerta hon betraktade anleduin-gefdredragit att ga i fangelse hellrc iin Med hvad r.itt ln.l'a ortodoxa kristne politikare. att vag kan beredas for pivi-- a att dot fins stdrre forming mcllin omviiltas, 1 ftal? Ilvar-fo- r till denna sammaukomst af Salt att besvara r it tens ofdrsk.imda fr.igor. det. arbetaresaken. att Den var do staika kiinde for detla sig gdra punklen nog skribenter iieUligt alia (rcdjc hvilket hans af i eviga rike, kyik.i ocb stat an Ira stater i uuionen an tacksam-he- t iir dot iiekligt i en mormons mun och Det medgitves (ran alia hAll, itt det cida Mahomed grundfiiste sitt rcligiosa like Lakes darner. Det giorda licnno ondt, att An vidare uttala de sinhjertliga eller i tei ritoriet Utah. Jag medgifver, att andra mas to underkasta sig till senatorerna Call, Morgan, Teller, for arbetarne bestari koopera-tion- . med svard i hand- Mormonismen gdr vi skola nodgas protestera mot do i andra menniskors munuar? ieke betkyddet , evinnerligen. mormonerna drduima om en herrligfram-t'nlsom hopas )A mormonernas Brown oeh andra, samt till mrs. Bolva Mormoneina hafva annu iike haft anspriik pA att vara en ny uppenbarelse voro bland de allra torsta Ilvad mig sjell angfir iir jag ieke myc-o- t niir i.l a numiskor skola blifva s och barn, fdr dot de lyda Lockwood som hade moral Jit modnog och fran Gudinsandi Din brakas att fade med, man, qviunor sig Bed littcr;-tur- siiger aibetarefiAga kongressen, i nlgon hemimstald morinonernas oeh de.at kyika vara den enda med till att trotsa hatot oeh fordomcn mot de kunde Anna i en stdrre Guds kallar alia kan och Kongrcssen den man menniskor, lag. Fvarct betala ieke? i hvartor "att lielige 1S11, aret Smith r Jag har icks list an lat deial an Joseph ralud', emedun ing in opposition s mot hcligc och (ala till fnrsvar tdr Utahfolkets i sin.i hvar mau cl t rimligt pris for la is slat var uppsats, som dm engebka pai laments som ieke tillhor den, for hedniDgar. Val, sken af r.ittvisa ulgitva lagir incra. Men mormonerna iiro ieke de hvad ortodoxa kristne lmfva citcrat .in colibat i s medletnmen James Wemot mormonernas har konstitutionelar.il tigheter Deut tala ock sin bals. ord bArda af iLgens inryekte Jag Barclay af bryter s tonaliniDgen af ofverskottet en 1c som tro s,d ales. Om mormonismen boeker for att dermed bevisa mormouer-naaf tkaparens fdrsta stora bud tack till fruntiiiimcr fiircniugarnes alt fdrutia't uittonde att aibundiadet. Lvad som "det emot intet cell af kallashedning, land sjaras skill utroai (dr det mormonerna niiter dalighct. Jag antar derf ir aitj g s fdrsauilade i Bostm, hvilka "Fdrdker eder, och Han sager: "Mormonsainfundet iir att do som kalla mig fa gifva mig frihet till till menniskorna : genom reduktionen i kougrcssmedlem-mained t liopp i tt den skall blifva en universal har last det viirsta deras littcratur Dot var do hcliges fdr tula ocb bandla som jag vill, uppfyller jorden." is- ndcr do stackars betraktasom en cndaslor fauiilj, bamman-knutaqvinnans uppresning, sanit slutar att bin. tauka, i ltryt .vcr Pastor Leonard har "And religion, livaifor sdker nan da ieke att till landots att till alhi hustrur och och mod en ocb af till (a'ande appcllera mitt pligt regenter, tAl utfora att tiiukando, dim uppfordring ech pligter, ldukar icg inge genom privilegier utrut.i andia roligionssac fund, som tro Review inryckt just dot stycko jag nyss svartes uti a t sdrja landlaudc iike fViroliiuq ar aud.a. Mor och om de ej v ,lja ly.suna till var klagan, mddrar i do Furcnta Staterna att hjelpi bestar tirnrna den hvilka en audra ty vigligaste menniskor, arbetesom Nastai alia kristne upplaste so in ett bevis pA mormoncin is precist ditamna? Pre- lem i tdrsvaran let af deras hiiigi riittig-lieleat' sann (ribet I a joidtu iir uicia yard an for de faltige oeb n dlidande. PA samma mon'smen iir cn tbcikrati ; dotsammaiir skall Gud sjelf fdrsvara deras sak. setter, som jag k inner, vagga sig i samma total a fordetf. I mina ogon beviser d t. stifta sident Van Bunn mde eugang till tillika att cn derfdr Det fdrc.Jogs full individ skall men man har tr.'ild handling! kalclicismen, hot af mi. hvarje cn gang evigbet silica drdni. just det motsatta. Jag vet, och hvmj Eder sak iir rittf.irdig, komite hcsUickas tdl att forfatta en pc. Joseph : Det cifves intet tvAng mot nagon bgar emot dem ? 1 all den tid dc lltfvo Ar fdrr i n dcssa iidla (aukar "Manga verldshistorien vet, af Det skull j ieke va-- svart att sanka fordomsfri isare tition till F.ircnki Staternas president T. W- Curtis, var en mormon med undantag af den ofienlliga (drf ljda och fdidrifna frAn New York till men regeringen kan intet gdra fdr eder. en mingd eitater Iran mormoner-m- att vi aldrig hafya haft ett sant G nds rike u'talados," siiger i Misoch kongre-s- , i liviikon lie oss tillfogad; fran Missouri till Illinois, frAn Denna nation liado alitid liafc mot mcningcu om honom bland bans Missouri, moiuiororna af klagomalen den att ; Jenna dag Kicker alt all verld lig regering skall pA jorden intill genom detta yttrades. VAra man Idror ittanden tydligt framsuttai. tinnes inga Illinois till Utah, hafva mormonerna hAl Det med Alia iiro lika. fria ilc rde sig f att den, souri ccgrar buga sig fiir d ras kyrka, niir lion tar ;mga morka medclad srn nationerna voro Mrs. Hannah T. King Uq l isto cn af Och samma folk drefvo dem privilegierade klasser il land dem. I or-- d lit fast vid principen ointkriu.kt rdigioss-fiihc- t. blifva Hindu till fiingclset, fdr det dc ej s ikertfots istc ; men dot skulle rata hogs! utan sann och laglig regering, och vi m s'.afcu vilja lofva att fdrkaita sina hustrur och Inline sjelf fdrl'aLlad skrifvilsc, hvarefter soklc att ala fuja bctjiUlse regera de big sjilfva. seuaro George Q. Cannon siiger: luilka Missouri, ut ur or iufardigt att tagi sa lan i ci'alcr som veta ocksA att hvad regeriDgssystem barn och fdrneka sin troQvinuorna miss Nellie Uol.sbrook upi ocb kiittarc, populiira och opopu-liraett laugh Det iir vinkligt att inse, liuru elt den njfddda staten bivis f ir att alia moan m ir pa d nn v dag dm gAngca iin hade blott beslo-d- f.ista slafviiiet p.i ibland do sista dagarncs liiligj kunde cj poem skrifvet af Emi ly K. Woodman-e- , i elt ade bkullc uicd kumia Frothinghams, seuaro kiimi MeCloskys, Chapins, iamu och arbclarcproblem uppstA lire upproriskc mot reg'vingenDel af cn massa osammanhiingando, Kansas, bchaiid-lini illadt : Sk'ink mormornerna plant saml afle, Mormoncin i ha utveek-la- t Simpions, Beechers, Talmagcs, Cooks oeh liingrc ro undoikasla sig donna stodo i dirikti1. vapen i band emot i n'oucn Villo vara liknsa firnuftigt att sliga, att oforenliga clement, som taint deu tKjrak,imdhe,, hvarmed de itt." doen 1. ngt fullbtiindigare alia audras anliangare, ja iitvin afguda af mcd'emmaine da en Allt till, a, pa O.n morm adentisterne, som tro p.i Kristi andra till opposition mot Gudi rike. i Mu ik at brass! audet. krisina kyikosamlund utan iiu nagon annan del at ditta landdyrkarc, Ingcrsolliat are oeh mormoner bemdtas riittssalon ; vi ui.lite nu pro kommelse (6 att regera pa den f irldsta iir utkorad till att skaffa oss "dot ortodoxa, Mrs. Uannlia Cliyt-dem under hafva fullLoiulig liitt til! att tro och lefva testera mot hit att undertryekandc uppliste eu bland existerar andcl drefvo mcJi'imkau ill r undu-kaita blvgsel jorden, iiro lebellerinotdc ohkvregerin eviga rike, som alii andra skola skrifveKo Iran mrs. Mat lie 11. 'tfng'y. till ned vi ieke kunna ; ds Dot sliga denna Ordensom Enoks de sa ar mormon-kyrkaickeangripa uarnnet nnil menuiskok "tt, upptriiddo liinge vilja, sain sig", iir eu puukt som sva ligca gir under bviiki de lefva. i Lake andras lattigheter. F'ai den dag Utah deras slAndpuukt, hvars uppgift tyckes Mrs. Ia. F. Mniclitiai ().rIeu uppliste svag som dm var, ensam pro- ordens to emal att heliggora Sait Mormonerna sjelfva ro Dari bestir, efter mitt fdrmenmle kan bcstiidas. cn af bin to sjelf f ufitt id skrif-elsslatveriet. Afven om Josejdi City, bA att bon med lidcu kan Lli'va var-di- g bofolkades har aldrig nAgon hederlig man vara att fdrnedra qvinnan ; vi vilja tjena oeksa det sto:a misstag, som skribontor mo myeket viltiga till att del atcra om deuna test n emot ; derefter hull dr. 1! nn urn B. lha t och fdrtrdsta honom. p, alt upptagai till bin.Un, hka som blifvit mk.d on dats utt jredika uti eller Gud vciM gen vir en sadan fanatik mormonismen gjort sig skjl ligo u:.i. 1) punkt och do iiro de si: 1 a( alia menui-ko- r Smith oeb gripaido tal. darner ett bestAende komite En af langt hvad Men afseende Id'jande pA fuidom. utan daarbetafor tror stad Enuks sukuat Ahdrarc, som ban af manga skild as, ha eitor.it dcssa hogtrafvando till att fe'roanna andra, hvilka ej Miss Nellie Colebrook upplii-ilett af val les till att forfatta rcsolationcr : Dr. uttryck III jrdc. och han ti andamAl ett sainfund detta mormoueuns liter sekt pA lornuftigt mera lugnt pA var Gud jig att som mormon-- f irfattavc ha beg ago it vid kum.a se saken som do. Mrs Iteba och Edua for tilif lralt Thatcher tdrf.ittadi B. diet It. i Pratt, sin Fanny de viilkliidda och valfddda som katobkerna de kri.tno uit . Ju mcia Medan kyika bygde den gangen iin med Huru orattvist iir d:t ieke att stami la sida 11a dr. lddis 11. beskrifningen af detas kyikas fratntid Shipp, r i cell ju heqiamare iririittade deias Salt Lake ti'Hito mormonautoritetema Smith frAn Salt Lake, J. Tanner frAn pociu. Dciniist b oeh unlerslodde och sa fr.iga de: kunna mill, som tro folk som olojula och Miner 11. Laura fr.ln och oeh E. S. Barney, Brown C. Provo Ogden Ilydo sal himmelen hafva cn dcsto tiden mera af under finues alitid nAgra hem aro, dem att beg neratiou gratis igna I g irn hvarje n f r det de sadmu birdona-- vara lojala mot nAgon bcstAendo regeringar, samt mrs Tanner Iran Irovo tal. Sirs. r, Undor komitenr bortovaro hollo Atskilfga for folkot att de uppnatt synas de tiiuka. Mormonerna City hall for af hallandet at sina en regerini; fiamtiiidande problemer som heltt veil Cornelia Clayton uppliiste derefter cn fdr alia utm.irkte hvilka regoring ? Det iir just vackra drommar om huru damor min-sig tal, si de t aro, nar allt kommer omkiiug, hvi.ka tjena som en pr igil pa detta missla;, som cn sknbent i Andover ardo vara.' Om mormonerna ii o c jjla idsa, skritvolso fran mrs. Julia C- llowc-Dekl irhet och s .kerhet i f Deiir brutalt frimodighet, mera a som intet samtund. kiinner oeh fanatiaka il af rcligiosa uiveekling. moialiska standpunkt Jag dA aro IK' tVw, pastor D. L- Leonard, i res Jitionernc f Vi bekaga, att var begiiin gjort sig ocb forriidi.-k-a i detta stycke, iresligm komite Vi bat,'a oeksa K.dana piob'cmir i var ras prat om ett himmeskt Zion har gif-v- och mera obcriitligat an extra laggilning af alia andra kristne kyikosam-funskyldig uti. Han citerar t. ex. en mor a , sA sado plats iike tillAtcr oss upptagandet at blef nu vald och best ;r u( damerne S- M. dem om vara hvilket vill niimna elt fdr prakiiskt och mormouerua, upp-ibegrepp tycks jag lika.A. Alla kyrkor tro pA ett mil- lid oyh sliigt, mr. Spcnccr, som siiger aibetare-aken- , en btad populiirt i de Fdrenta siaterna nu tor en dctaljcrad rapport, men vi skol i dock Kimball, mrs. E. S. Tayl ir, dr. II. B. tandet af ett jordibkt Zion iijkterhetsfragan, Drettad (met iir den mynlighet, gemm lennium af nAgot slig, och uiora gora s Uti hvilken ieke skall Annas och tiden. Man bryter dcrigenom konstitutio i korthet Atergifva mrs. lrescendia Ii Lra'.t oeh M. I. llorne fr,n Salt Lake, fattigdom, koWii endet, religionsfrihocn hvilken Gul styrer, k mtrollerar, upp mormonerna heller ick ;. mrs. Johns lr..n Provo, mrs. Pitchforth Salt I I.ake c frihet Kimballs anmarkningar : J. g uiin.d i qvinnans rc st brott l;r oordniog. City har non, som garanterar alia menni-ikolysor, fr dsar och Id d imer alia menni Ni skola insc, att a h de citnt 'r jig bar framtiiider fdr eder s nn m rrifddd fr n Nephi, mis. It. G. B own fi.'in handclsfor-eninHi it Zions sin cn ih va a som den Jag Gud man anser tilt syncs, det ti'.r att jag dyrka hor. Genom prestadd net styrer oe upi 1 ist, hvilka jag kan tack i pastor att sist, iike med ett kapilgl at cn million dol- Man bryter de dyrbaraste, de a Haste Amerikansk boigarinna. Mm failar k.im Ogden, miss Ida Caul; frdn Lagan och det jag dem af minilro hitydinhet, men for rde anf leder han alia tinghan oaklalt for Leonard rivaluiion.-kridotsamm t for upp miss Ida CoJinbs fran Payson. Utat.fjr lars. Eidiht for fiakt bctalar den fyra tradilioner, som aro ncda fda bland dot pade under kommer alt lehandla den frag in i tim ingen af Herren erkiind au'oti ct. i en belt ann.in mening iin hvad iag i detta fii af cn tandet Efter sat'g af tabernakelkoren ta'aie rogiringsform lit, mak om och cn Aret, e mid mormonfr.igan, n ir jag hundra tu.scn dolars gdr en amcrikanska folkot. Iliir sta vi, ( (fvet till syfiar pA framti len- De skil ua och min fader deltog i kriget 1812 mrs. Z'ni I). Yourg nlgm ord till hctir, herr.ikaro, furstar, potentatei men at millioner linl, millioner cifver sextio under af mormoneruas fyra nation oaihandli omCttniug taa tig kjHiiuor att Icdarc, som ieke iiro ordincrade och hvad vcrldens regeringar skjla bl fva t och slulade in' tet med bdnl Det finnrs manga niskor; pa den andra sidan slAr en lilen for fulll'drandot af hval hans fader hvi.ket jag kuappt liinucr med i samma tidsperiod. forordnade genom prestal nncls myndig niir mormon rrnas kyrka har llifvit dm fdr. Jag, deras barn, st ir ha kan pade cn mindre dlver ieke hela iknando liiknar som lemna fjcrdedcls foreningar flock, qvinuotia dag- Om vi emellertid - FrAn Arlmga innrkiiait lierattas hot, aro ursurpatircr, Jesus sjelf nt of 3tyra ide, emedan hvar och en blilv t framtdr denna stora forsamliug, fdr att betiakiandc, oeh emlist luil a tcrritoriit, livilka alia iiro i en blom million, bosatt i on aflagsen vra af verl vade all sin maktgenoiu de olika g ader.m lustiga opisocl : De halva intet biinsyfiande till det mxu ule af mot berdfvande vArt vAra af den, den de sjelfva uppsdkt, cn region protestera oss till de andra fern, tkola vi iA se alt strandc tdifattring. Viil djurforevisningen i id Jaderstullen och Bora prcstad.imct, som han mood la hi sina nuvarando tillstAodet i verlden, d i ju vara privilegier, riittigheter f och hesiar jrvandladt )en fjerdc punkten var skolviisendet. tore oss, som de genom flit tick man tilaint andra sin Asnki-- se Ire i mormonerna, om di ieke aro n en som iir monni.-korblott disciplir. iir droppe deras samfund alia offrado och lemmar lif fdr samt gaf l.ydighet en myeket utspridd beskyllning frAn en dken till en lustg.ud, utan nAgon atminstone aro l.ka ta Ifmgt fiamme som Det ar bjdrnar. t. ii at dessa, en stor ii heliga i Dortdr ml to a1 la civile menniskobafvetligl,. Hvad aif. skulle denna oss vara heist som a de filer, fiAn bistand mbsbruka mot mormonerna, att nagon hjelp n, utmarkte sig isynuerliet genom silt regering ir, husliga a lordn.ng ir, fdrrii't-sings- de John Taylor sade Ar 1S53 : Dis!a. vi. taga, om Och dock kan denna stoia nation af sextio republiki grundlaggare, genom att der liira barnen mormon-skvilda oeli skriickinjagamle utseende. Vi begynna uicd ind.anfiAgan. Moroeh a ideLfdrelag riitta s'g efter dimet iir den enda lagliga myndighelcn Intet klagomAl kunde vara millioner, Bom lyftar sitt motto hogt mot kunde uppstA ur grafven och se den DA sagde ett principer. bedragit aldrig iiunu tafva monerna slagbjdrn framleddes fiir att Dudi inspirerade prostnddmes r;l 1. skola nationer sig alh och bugu do fdrfaltado och konstitution, som pa jorden Har iir Brigham himmolen: Frihet upplyser verlden mera ogrundadt. : de hit a adopterat ms fdr pnbliken, utbrastenboml-driin- g presente tv..rtom rddskinn, nationoruas Dmna denna mynlighet skola alia denni for densamma, till testamenterade alia kommande flock don ute for-bom sliigter lilla 1 saken: ieke lemna denna hederliga i behanllingm af Youngs mening oliekant liemort med den verllo.ns rikin, vare sig andliga eller undeikasteUe iir alltr-- cn framtida hand- Will. am Penns pi in lelse med barnen3 upplostran kan jag i bergen i fred och tillata dem att veika som ett viiro om friheten, blifva trampad IdrskriieRelse ocksA en mormon liiAlud i silt anlete; kan Deifor vildarne. klindra kan fornuft kristne idler hedniske, fdrenas till ett ling. Ingen mel i stoftet af demagoger och sdmterrifven A de va ett as te A vare skiifva : Ict har ieke nogsamt aliigga er vigtigheten af att tdr sitt timliga och andliga viil efter basta lik Ar llins-muniversal:, rike, som villlinbifatta politik, mormonerna f jr det de hangifva sig till fdrfattare mid itdthet De fdrniirma ingen, dessa af r.'inkfulla man, hvars fjrcm.Al iir att t svna! iudianerna lira de unga af ,bAd kenen nyttiga formigabehaudla lart att oss blifvit fiaaitida deras om konst, yotenskap, handcl och religion. dcssa gyllene drommar K. lai at Mr. James forn-tidcn- Applebee, sondag-morgone- n civilisa-tionen- - -- de-.s- bor-gar- 1 e luac.-kalk- er tribu-nale- an-dr- r, n - iikten-skapsla- ska-do- k - r, ll vin-ter- .'igclsc-prokla- t a sam-fun- jirei-te- - dfver-vagaid- e. oidbe-kriifta- foifd-rare- tet M a s in e. et under-halla- m ingsel-dorre- e. n sam-ballct- s rtli-gids- - 1 van-ligi- - upp-repa- g osam-man- verlds-histori- - kaplan-Presiden- hit-til- ls n et s - mor-moa- cr, Ilcr-ren- - licrr-ska- katoli-kerna- - r, r- n r. fri-hc- t. s 1 a - s trosfor-vandte- i bcsv.irlig-hetersed- r. ! Orto-dox- e - , d'i-,(- o - - 1 - i, 1 forradi-kamitall- . a , guds-tjenstc- 1 - - it - iudiau-LAgan- t, qvin-Min- r g - g 1 liau-8ikt- pely-gaui- i, o.-- moi-ino- n. le stve-ke- s slag-liji- sko-loru- a her-lig- a Ge-ni- I n tvd-liga- tim-lig- a, an - |