OCR Text |
Show & S' IMf!ryiiiit rrfnBwaiiMfraiHrtfiilCT.ayf JIVU ckivumh - &, . ., ?..: iUtHtfrjtftl - trS?.A.1 !TW SANNING4RIHEMUDSFRUKTANRATrV!Sft. Prenumeratiojuifirift: $1 prr Ar. LBunummer: REDAKTOR H:o Jo. och EG ARE: rcbcigeti ben J4 OTTO RYDMAN. sin ledning vid adiess till den jordiste r , wot fdire ankla-gclse- sc no n sig torn pi regenten, lemnande till rof it under-sitarn- mindre blefvo de riket som pit vingade utaf er. icke de kungliga om ni icke vill, de de-- s Frank J. Cannon, och dir nyckerna. En noggrann under- hrilka denne blef utesluten sokning af olika folks historia 3) Jag anklagar eder for att vi-ur Jesu Kristi kyrka uf att under dylika bedrofliga bafva ingitt forbindeNer hvarpi forhillanden konungen, si vida edra undersitars sakerhet berod-hadagarnes hedge. icke varit en sardeles godjdeioch o attoforsynt hafva eller ovanligt mottaglig tit, och formitt edra ministrar Nar envildmakt bar lagts ien tor mensklighetens mildare infly. att bryta mot dessa forbindelser, konungs hander och nar denne telser (och hvarken eders maje-sattande oss i fara tager till saliskap och medhjel-par- stats vanntr eller fitnder hafva derigenomi strid med andra mak-teatt rika en sanding ministrar af honom for en hvilka beredda aro battre nigonsin anklagat hvilka en hvar, ora sA pafordras, si vi sminingom for jordiska strider an aro. kan beordras att frambara ko dylik svagbet), och stoirefordringar gjortstorre for att eder 4) Jag anklagar Hungers befallDingar till hanuu sina undersitars lit och egen-do- hafva pi tagit edia undersitars dersatar, varesig dessa aro och visat mer och mer dottrar och ofverlemnat dem till inom monarkien eller mot sidana som vigat edra favoriter. Ni har gjort detdi blir det at allra sitta emot hans vilja. sig upp delvis de ta, genom storsta vigt for undersitarne att Och hemliga det har ocksi under dylika hvilka lemna eder fri att monarkeu ar bade vis och visat sig, att de forneka eder medverkan i trage-dien- ; mot sitt folk och att omstandigheter som tjenat under en delvis ocksi helt oppet di hans ministrar skola soka likna, ministrar, tnonark och ofver ett ni kunde envaldig om ocksa vorduaden forbjuder tysta munnen pi fader underkufvadt och hjelplost folk, eller broder dem att olvertrafia, honoin uti antingen genom alltid tagit fordel af forhillandet mutor eller dessa stora egenskaper. genom hotelser. genom ett an jtterligare Ni, min beire, ar en berrskare 5) Jag anklagar eder for att folkets rattigheter. Den med absolut auktoritet. hafva tagit eukors och faderlo- Det ar icke af ill vilja gent emot oa fgtndora oct att hafra an skritna ..konstitution, under hvil. eders majestit som denna adress vaiidt den till formin for Kro-naken edra ioregingare regerade, blifvit skrifven. Eder styrelse ar Ocb ni har gjort detta, bar, genom lhardigt undvikande, jag onskar att den icke endast direkt och uraktlatenbet och forvrangning enmaktig; genom mitte blifva arorik. eder egen herrskarlust, utan ocIran de domstolars sida som at Ni ar den hogste af jordNka ksi er tillsatts, blilvit si forandrad genom att ofveriemna ratts-sakeni erhilliter emedan konungar icke den och si iorsvagad att handerna pi edra minverldens frin auktoritet skapare besiam-distrar, hvilka, till foljd af forut langre iunehaller nigra i onerh&llna instruktioner, hafva foreskriiter eller eger biudande och styr Hans namn. Min kraft. Edra foregangare voio skan ar att eder regering mitte frigan i opposition mot af de stora egenska- all rattvisa och till si uppfyllas till eder fordel. halla sig forpligtigade att vi tillskrifva llonom. hvilka per Guds ord, hvilkens rike de hai 6) Jag anklagar eder tor att lortstodo sisom joidiska konun-gar- . att alia edra undersitar mitte halva a fvi kit frin konstitutionen, Edra pielattr hafva dere-mu- t blifva fria och lyckliga och att hvilken foreskref betalandet afen bela den ofriga veilden, vid isy-neskatt i proportion med edra un si mystiiierat sagda af detta rikes mitte glans, dersitars inkomster; samt att ni pi hvilken folket af onskan att forena sig i stallet for denna skatt infort sig for sitt beskydd, att en fyllas med dess lyckliga och fornojsam-m- a r ett vidtomfattande system af sitnpel uudersite icke langre folk. Men olyckligtvis, ocb hvilka i sin helhet tala om den, si vida hanicke afven med fara af kunglig onid, fordringar, vill utsatta sig tor att dotnas aro si oerhorda att edra uuder-sita- r finner jag migtvungen att mot blifva utarmade endast pi skyldig till majestatsbrott; och eder gora foljande anklagelser: det att kronans land, palats, ni bar sjtlf med sidan bestamd-he- t och tillhorigheter loiklarat att den Gud, hvars I och med det samma ni mitte konstitutionen, si blifva allt rikare och mera rike ni sasorn jordisk konung forkastade ni ocksi de principer styr, icke tillkanuager sin vilja for eder, att det ar tydligt att som den representerade; di ni 7) Jag anklagar eder for att, yt-ters- ta I kun- framstallas af ' frigor Iircfskrifvaren. n Svensk-amerikans- bru-ma- j 1 om-hjerta- benittniug afnigon bogre grad af upplysning och nar ban icke blilvit biryktad tor nigon annan godhet an den, att ban tillkan-nagifvsina egna personliga onskningar och sedan ltlvat i enhghet dermed. it detta forhillande, svirt ar, blir annu varre om de ministrar, som blifvit tillsatta for att hjelpa till vid utfdrandet af de kungliga besluten, aro man som belt och hillet forlita sig pi Afven som det fol-je- m fore-ginga- re kunglig ynnest och dervid gldm-mfolkets rattigheter, di de i stiillet borde vara dess lorsvara-rom icke rent af dess fdrespri kare. I en monarki sidan som denna utgitt frin tronen. Vill han sjelf borde ministrarne vara den sanr icke lyda, huru kan han di fordra manbindaude lanken median tro att andra skola gora det? 2) Jag anklagar eder for att Det ar i nen och undersitarne. hafva valt ministrar, hvilka aro sanning ilia stalldt nar ingen af eder nid och hvilka beroende konstitution finnes till massor nas beskydd, och nar regen ten tiro bide oformogna att ledaoch icke eus bar respekt lor Gud till i saknad af folkets nodvandiga a e t marke-tenterie- r, Stockholm 8 unyherrar ha fitt en betanklig knuff. Hittills ha de typer, som plaga sitta na upp-flug- pi s, n de svensk-amerikans- nem-lige- n - s 301-irig- slo-het- lor-da- g i -- missfor-hillande- ur minga palats; tor frambringandet af en nuingd barn, hvilka, sisom prinsar af eder slagt, miste undcrhillas (itminstone att dorna efter de i exempel vi hittills haft) pi publi-ken- s bekostnad; och slutligen Bidraga alia dessa saker till ett rikes lycka och val Malmens hafva vederborande bestamt, att inga fruntimmer, som ej fyllt 50 ir, fi anstillas vid serveringen. pi a a undertryckandet af undersitar-neframitskridande och trafiadt aftal om leverans af e n, hu-str- g t. haf- lyx med minga nyligen mellan Motala bryggeriaktiebo-laoch lifgrenadierregementena r, afsatta. Kan nianse det sisom ettlek-lig- t och onskvardt forhillande inom ett rike, nar regentens hog-stideal utgores af jordiskaego-delar- s hopsamlande, endast for att dermed oka glansen afkro nans egendom; for att uppehilla krypande ministrar; for att kuni I ett sjals-odlan- - och e er 50-ftri- ga njut-ninge- gifvit dem sidana fordelar inom de embeten de innehaft, att de erbillit tredubbel betalning lor hvad de gjort; och slutligen lor att hafva pi ett sidant satt utt ryckt eder fordran om beskydd icke ens en dilig handling knnde satta dem i fara att blifva lefva Minst hill vumiit burskap sisom n rihetens och den socia- hoga pinnar, kunnat forena Saraf att smutta pi sina obestridliga sanningar. la hogfardens rysseri bland biskildt i narvarande tid anses det de svenskar och s venskamerika-ner- . american drinks" med det likasom modernt och duktigtatt nojet att kasta tarniDg rynka pi nasan och satta henne om hvem som skulle betala kala-sehogt i vadret di det galler Dessa aro de tankar och kiin-slo(Fi svensk amerikanerna och deras som besjalat oss di vi vack-t- kallas detta slags sport for forhillanden. forslag om svensk amerikan-skPolisen har och Atnerikansk humbug sallskapets bildande. nu inskridit mot detta opp-n- a svensk amerikanernas skraf Naturligtvis ha olika forslag hazardspel och forbjudit Somlivel fores ofta dess. och fram sedan kommit pi tungan Tarningen iir kastad klandras, under det man synes ga ha onskat att sallskapet skulfor sista gingen. vara riidd for att tala om Ame-rika- le befatta sigspecielt med prak-tisk- t saker: meddela upplysning-a- r I den yamla,yoda tiden. fortjanster; antagligen deri om personer och forhillanden; Den nyligen aflidne for att de si minga fall skulle , formedla afiarer med mera och boktryckaren Cedergren var for kunna bjart belysa vir egen och framfor skulle harfor att upprattas kon- GO ir sedan redaktor for Gott-land- s smiaktighet allt orimliga sociala hogfard. enda nyhets- - och politiska tor. Andra iter ha ansett, att Man vill icke erkanna att man boide verka sarskildt for tidning, som utkora hvarje i icke ar att svenska rne skulle komma amerikansk humbug Yisby. Det ar en egendomlig kinsla varre an europeisk, till och med iter och bosatta sig i Sverige svensk sidan, och att en hel del igen. att sti infor en hundrairing, en af den sorten hos oss blifvit si Allt detta ligger nu visserligen person som lefvat under Gustaf att saga legaliserad bide genom icke helt utom sallskapets omri-d- IV Adolfs tid, som var med nar i dess sed och lag utvcckling, men tbrnfir-varand- e seklet var ungt och som var Det rider alltsi en oriktig och ha vi icke vSgat taga mognad man nar Carl Johan dog forestall oss vatteu ofver hufvudet, och kunde beratta om huru man ingalunda sympatisk ning om Amerika bland minga, utan ha ansett bast att upptrii-d- forst i minga veckor efterit fick Nu aro vi en del som sett Ameansprikslost och icke lofva veta om detta pi Gottland. rika och som garna skulle vilja mera an vi anse ossistind att Konung Carl Johan dog i och t Mars till en 1S44. Men inte forran i hilla. FormedlingsatTarer bidraga riktigare uppfatt-attill Maj kunde Cedergren derom isin uing af fdrbillandena. Icke der dylik t kommer helt sakert for att vi arise att stora stind iindi, pi enskild vag. tidning underratta sina lasare. Hvad vi velat ar alltsi i kort-he- t Ty hamnarna voro blockeradeaf verkligen finnas i Ame-r'koch bland detta: att vacka intresse i drifis som inte kunde brytas af icke heller derfor att Sverige och Amerika for en god den tidens segelbitar. ocksi, En dag i borjan af Maj kom en det har nigon si varst stor sak, en sak som under lycklig for Amerika, utan for vir utveckling skulle kunna bringa skuta frin Finland till Burgviks och for den allmanna fram mycket godt. Och sedan hamn pi s5dra Gottland, lastad skull egen iden ar viickt, losen gifven, till med, bland annat, apelsiner, i ,'ittvisans. i finska Ur Sverige tappas hvarje ir en kommer det alia goda och man tidningar hel miingd af dess friskaste blod, man och qvinnor att sjelfva hade inte fint silkespapper pi den som gir ofver det stora vatt-net- . pi basta satt hjelpa till att ver- tiden. Och di man vecklade upp ka harfor. Storsta delen rinner tidningspapperet och nyfiket s5k-tunderrattelser frin stora verb Det detta Den kan tid tillbaka. ar unga och komma, di i miinniskor, som lilla fro, sfklt all odmjukhet, den, fann man att Carl Johan om olika sociala kan komma att bara frukter af dott tvi miuader forut. Senaste underrattelsen frin vandra bort for varde i varlden. viK och hade meddelat att den hafvet kens kallade af ark fa att ett battre brod, sympatiens gor kunna bara stora skepp: gamle kungeu var sjuk. Och i sl.iktingar, broder och systrar. i stone a n bide Atlantiska och tvi minader efter hans dodhade jag har sett och h5rt dem s det i kyrkorna pi Gottland Amerika och jag har funnit dem Stilla hafven. i allmanhet forboner for hans arbetssamma och Goteborg den 4 Mars 1905. A. 0. Assar. dugliga, en heder fiir sin svenska na-sta- va forsett ovardiga och liknojda, for att icke saga lattsinniga, prinsar af eder slagt med samt att dertill hafva na forhillandena med ut-ratt- a, an-van- ofver-andakasta- n a skarne derstades. Alla kiinna vi ocksi det tal som gir om Ameri- flfvcntyiJxrncs t6rlofvr.de land, landet lor oduglingar och brackor som gitt ikull har hemma med mera sidant. Och dessa talesatt har man nu si lange, att de pi minga ju-vel- apa-nage- angiendeFor-ent- staterna och sarskildt sven vi-ga- Detta miste utgora ett hogst riskabelt loi hillande afven inom ett rike hvars herskare vore en bide god och vis man, men det blir dubbelt hotande inir herrska-reicke ar kind for att vara i se oforvillade ogon och utan ofver-sitteeller fordomar, ar det vi skulle vilja sli en sympatiens brygga ofver bide land och haf, till omsesidig fordel i sival and ligt som lekamligt hanscende. En och en kunna vi foga di det galler att bekampa fordomar och fortal. Mensam-ladi foreningar eller saliskap skulle vi kanske en ging kunna bilda en liten den goda viljans japanska armc.som kunde hjelpa till att knacka n&got af fordum-melsenri hariSverige rider for-lita- allmanhetens bekostnad, Emelian dessa senare och oss, gransen. aro som vilja fiesta svenskar, som rest i vistas i Amerika, ha funnit, hvilken felaktig uppfattning.som n pi De De kon-stitutio- valde odmjukt krypande ministrar si forkindrade ni dermed folkets rost frin att ni edra oron, och di ni varit suiken efter makt och med otilighet satter emot hvarjefoidran om ratt gent emot eder kungliga vilja, si r deraf att edert regeringssy-stebestir uti att genom skramsel berofva en och hvar pi bide mod och samvete. Sisom jordisk konung i Guds rike barni efter eget godfinnande lost sival eder sjelf som alia edra minni-stra- r frin allt tving Jag gor harmed foljande anklagelser ofver forbrytelser mot den skrifna konstitutionen afdetri ke ofver hvilket ni regerar: 3) Att ni har ofvertradt de lagar som stiftades af edra och som ni sjelf uttydt. Och en storre olycka kan aldrig traffa ett rike an nar dess fram ste medborgare (dess regent) nekar att itlyda de lagar som till toretaget. eller a r g a enkla. d ri ut-go- fi angifva nigra er n. eder egen persoDliga onskan bade lag och konstitution. n mihanda ha minga undrat of ver hvad detta egentligen skulle komma ofver giende kanske, men derjemte med sina betyda. och del en och finaste djupaste pi skidor for att kombjerterotter Jag anhiller derfor att med fastade vid gamla Sverige. ma itminstone ett stycke frin bevekelse-grpndernord a af-gjor- tid-nirlga- r a Go-tebor- a me-tod- svensk-amerikansk- ha haft notiser om den lilla foreningen som bildats i under detta namn. Och r, mot-vilj- ras. Yisserligen har jag ocksi Fran sett itskilliga, som verkligen va- rit bide busar och brackor. Jag har sett somliga skammas for sin nationalitet och forsokt Finland sbnerfty. Under spela ofversittare pi sitt vis ofver landsman, en del ha varit hcla innevarande vinter hafva fjaskare ocheftersiigare formakt-egand- hoptals urge, under varnpligts-ildervarande eller blifvande, amerikaner. IIos minga de.-s fel man frin Finland kommit ofver bar Sverige med bide och forljenster varkt bort; de till Sverige; de fiesta pi vag till vilja icke ens minnas det, ofta Amerika. hafva haft Ilaparanda-ikar- e derfor, tyvarr, att de lidit De aro nu ultra ameri- goda fortjeuster att skjutsa dem kaner och ha till och med glomt till Morjarv. En haparandaika-rhar ensam under denna vinsitt vackra modersmil. Men det fins annu minga fler, ter skjutsat 70 finnar,som voro ja, jag vill hoppas de fiesta, som omkring 20 irs ilder, till Moraro goda amerikaner, Forenta jarv, och alia arnade fortsatta staternas basta medborgare resan till Amerika. De minst e Afven e bo-satt- 16 21rg. ofor-ratte- r. sallskapet ka O State Street, e ar : cent. (Bantla Ttorben. be-svar- a, e LtiG Salt Lake City, Utah. a - ingingo i den kyrklign 2lpril 1905. stind? E er gora de icke snarare na tillse dess rattigheter. Nigra ett helvcte pi jorden och forebi-ddetta Guds rikes umlerging af dessa ministrar voro komligt okanda stoiheter di ni o ver hvilket ni nu herrskar med bestamde dem for de platser som skenhelighet, med maktlystnad denu innebafva. Nigra af dem och med en omattlig egenkarlek? Ilistorien skall komma att voro kanda och foraktade. Och fortroende, hvarfor deej ratt utfdrandet af sina pligter gent emot undersitarne, och nar slutligen ministrarnearo konungen i Guds rike. si smkna efter torminer eller si forsvagade af ftuk Enafde2 tidiiingsnrtiklar som tan att de belt ocb hillet fo lit a En Kontor: 5 s a svensk-amerikan-tin- a ta kun-nig- a all-dii- g e hil-lit- |