OCR Text |
Show rxH UWVEMITt Polygami-friga- dock ingen rattighet att saga till straff lor ofvertradelse af dylika sioa medlemmar att sAdana forbud, om blott de bademakten icke ang k dem. Om kyrkan i sina hander; men tackad vare icke kan gora slut pk dylika Gud, de stfi under Forenta n sk opini-oneofvervalde och hafva ej har allmanna SI, ratt att fordoma dem s annan makt an den att utfSrda dAraktiga logner till Gud kyrkliga bannbullor, ocb de gal-locb till kyrkan. Guds folk har ej myeket i vAr tid! rAtt att veta buruvida kyrkan sanktionerar dylika giftermAI. OiirdiE lystnad. Om den icke gdr det sk bar den ingen ratt att begara att folket FrAn amerikansk kalla anfora skall sanktionera dessa giftermAI vi med Om saken. foljande ord, som visserligen genom att tiga kunna vara ett apropos for va-re detta ar att stodja arken, det s k Det ar sanning, att vi skola Det as mAnga medlemmar af kyrkan, hvilkaanse, att manife-ste- t skorda frukterna at hvarje forflu-ge- t men det mAste ock vaord borde noga efterloljas eller ra ocksA upphafvas. Missionarer, sanning, att vi skola skbrda frukten af hvarje forflugen tyst-nasom vkr kyrka utsander, forkun na for folket, att polygami ej hvarje ovardig tystnad, mera utofvas af mormonerna, hvarje tystnad pA grund af utan att det ar en sak, som bdr Tystnaden medfdr sitt sAval som talet. Att a ansvar nardeAter-kommtill detforflutna; men ut a tystnadens ansvar vore att hem, finna de sig i brad de forkunnat, och intranga i samhallets hela bygg-nadet vore att traffa sjalfva de undra bur det ar fatt. De mest trogna medlemmar i kyr- jamvigtsstrafvandet mellangodt kan undra bur det fir fatt, men och ondt i varlden. Att bibehAl-l- a de noja sig med att tyst afbida tystnad i narvaron af det on-datt AterhAlla en protest son ett s var pk denvigtiga frAgan. n. sa-k- I dessa dagar, skrifves om, dA sk mycket att Jesu Kristi kyr-ka- , ,mormon-kyrkan- ej efter-lefve- r a ap da-ge- n. Utab-Korre-sp- lasare: Den 24 September 1890 president utfar-dad- e d, Woodruff for .mormonkyrkan en forklaring som slutade med foljande ord: Jag forklarar nu offentligen, att mitt rAd till de yttersta da- et. d, lag. Oktober-konferense- n fin-n- a miss-tagn- garnes belige ar att afstA frAn ingAendet af nAgra Aktenskap som aro forbjudna af landets Vid as ra sitt manifest emot polyga-mi- , under det att kyrkans hog-st- e styresman pA det bestfimda-st- e forneka, att polygamiska vidare forrattas eller sanktioneras af kyrkan; torde foljande artikel, ofversatt frkn en i sodra Utah utgifven tidning, Kanab Clipper, ha sitt stora intresse afveq for den tens Sta-tern- gif-ter- m af yttersta dagarnes beliga, eller er tvA a, vector sen are blef denna fdr dekfferetwbe-sfikande samt godkfind af kyr tiga. kaos embetsmfin ocb dfriga medNuvfil, upptbAller kyrkau malemmar. President Woodruffytt-rad- e nifestet eller ej? NAgra af kyrdA foljande: kans medlemmar bafva yttrat, Israbela till onskar saga Jag att manifestet endast var ett el att detta steg, som jag tagit lockbete, som tillkastades natio-nemed att utffirda detta manifest, for att Utah skulle fA stats bar icke tagits utan ifrig rattigheter. Gud gifve de hafva b8n till Herren; afvensA: Her-re- n orfitt deri! bar gifvit oss befallningar Kanhanda kyrkan vill forkla-rrorande mAnga saker ocb vi haf-vatt bon ej kan bAlla sitt lofte, uppfyllt dem sk vidt vi kun-na- gifvit kr 1890, emedan larosat-se- n men nSr vi icke kunna gora om polygami gor det omoj-lig- t det, firo vi rfittfardigade. Heratt straffa dem som bryta ren fordrar icke af oss att vi sko-l- a ldftet. Eller kanhanda kyrkan gora nAgot som vi icke kunna. vill gora en regel att utesluta Gmedan detta kora frAn Guds dem som bryta loftet. Hvad som sprAkror, efter ifrig bon, samt heist vore battre an att nddgas antogs af bela kyrkan, sk var saga att manifestet blott var ett detta manifest bindande for narrspel. hvarje medlem af kyrkan. Det MAtte kyrkan losa denna frA-gvar Guds rAd till bans folk. Med pk ett for alia fornuftiga mans upplyftade bander i allmfin niskor tillfredsstallande satt, ty fdrkla-riogfiSrda- fd W slA de t; a kon-feren- det ar tydligt, att det gAr icke an for kyrkan-atsattafram manifestet som en skold for sig, under det bennes medlemmar fitly da uppenbarelsen om mAnggifte. t p. e Tidningen, frAn hvilken redak-tor I betraktandeharaf, isamband hamtats, har till en mormon, men det ar med offentliga och enskilda af en del kyrkliga lokala tydligt att ban ej stAr under led n ning eller ofverinseende af de anktoriteter, ar det icke ur for yttersta dagarnes beliga kyrkliga auktoriteterna, ty dA att framstfilla foljande frAgor: skulle han ej ha fAtt trycka en Kan det manifestet Asidosfittas sAdan artikel, som den ofvanstA-ende- , hvilken ar af det slag som, utan ett yltrande af Guds vilja i Asidosfittas det sak? Kan denna enligl dessa auktoriteters af firliga manniskor? Kan en splittrar de beliga. Och det medlem-skap skulle ej forvAna oss, om manniska lefva i fullt nAgot med Gud ocb bans kyrka slags beskyllniug for okristligt icke snart gores ocb likvfil bryta namda beliga uppforande emot namda lofte? tidnings redaktor i den Det finnes de, hvilka sedan det afsigt att ik bonom och hans fdrbundet ingicks, hafva tagit tidning ur vagen, liksom redak-tore- n for sig hustrur i polygami. Somliga arbehandlad for det han bltf vilja ffirsoka nedtysta hvarje deten'del omtalat af hvad som sker gument genom att forneka i Zion och for det han icke fornekanden men vfiga ta; yttrat sig i sin desoch fritt lAtit andra Att emot tidning kunskap. mycket tidninbref till skulle icke kunna sa aktenskap yttra sig genom bevisas inlor domstol, bar intet gen. att betyda bvad deras tillvaro VAr kyrkas auktoriteter skulle icke stA lAngt efter de katolska ang&r. Medan kyrkan i sin belhet icke myndigheterna under medeltiden kan hAUas ansvarig for dessa gif- eller en Bobrikoff i Finland i vkr termAI, sk vida de icke forrfitta-de- tid rorande forbud emot samt utdelandet af i Gudsbus, sk bar kyrkan ofvan-stAend- n va-ge- me-nin- g, s yttran-defrihete- n, endast forandra sin stAnd-pun- framAtskridande. Den Tyner, blifvit afskedad och att skall &g nog komma den bor-4- A. W. Machen, superintendent hafva varit har for lange for fri postbefordring pA c vaknan-dnar ett allmant sakerligeu fAr respass afsamvetskanslan skall sking-ff- i ocksA, nar president Roosevelt de tystnadens kalla Aterkommer till Washington frAn som athAllit oss ifrAn sin tripp i Vestern. MAnga anijtt se de goda protesternas a dra personer lara vara inveckla-d- e i denna skandal, hvadan nya vindar skingra dimmorna fram-kalltch lAta upplysningens sol afslojanden nar som heist kunna en ny, spirande vArgronska vara att forvanta. f fortrostan och hopp. st ingen har blifvit vAldsamt sjuk, ej en gAng lidit af ett mindre Deremot visa de alia tecken till helsa och ha fAttenhy, som alia Washingtons flickor dem en hy, som mest om smultron ochgrad-de- . pAminner ft se-Ja- vinter-fiimmo- lands-bygde- n e. n, af-und- r, v fri-tji- Det borde for damernas skull af regeringen, tillkannagifvas hvad sorts giftstoffer blandats i fodan At dessa Apollo liknande ungdomar, dA de pA kort tid kunna blifva sA tilldragande. a vara protester i En sorgluatlg arbetare-tviItor stil med massor af namn pA haruppstAttiNewOrleans. Under innevarande mAnad amna lAnga listor, ej behofver prote konfedererade veterauer 50,000 Sten nA fram till kongress eller hAlla der och besty-relse- u kamratmoie president, icke behofver den fram-iaga- s har reqvirerat tjugo frAn predikstol, talarstol, att gora musik vid tidnin-gafiler framkomna i stora Nu tillfallet. tillhora musikan-tern- a Allt detta mA garna folja, fackforeningen. Denna sA mycket battre, och skall an- t de tagligen folja; men vAr protest men fann dAtjugo musikkArerna, att nAgra fargade skall ejtaga hansyn hartill, lAt mAste musikkArer engageras for den flyta utan nAgra bitaDkar fA antalet fullt. Dessa tillhoatt friskt och sundt ur ditt bjarta men ra det bjelp jetnval facket, belt enkelt darfor, att du ej kan mAste te ha ej: arrangorerna StA och se stillatigande pA, att bvita, ty inte kunde de ondt sker framfor dina ogon och som gAtt i veteranerna gamle under dma hander. Vi skola ej striden for negrernsqvarbAllan-d- e Stanna for att tanka ofver i slafveri marscbera efter af vAr protest, sA snart det negermusik! Fackforeningen stod g.,nqc ett protestforemAl. Vi rAtt och cuifllcr tid fast i sitt beelut.joch annu vet man ej hur tvisten skall n slatt, sak samma om. nAgon afiopa. gor detsamma eller om den sker formfullandad eller ej, ocb President Itooxevelts vi skola vara likgiltiga om med-let- s Det har kraft som David nar ban tog vackt ett betydligt uppseende i upp endast en slungsten emot sodern, att presidenten utnamt han dodade i alia nAgra negrer till vissa Goliath offentliga fall jatten. Herdegossen David poster, och bAde tidningar och kande ej till nAgot annat vapen kongressman hafva haft mycket an stenslungan, men bans atfsaga harom. En foretagsam ocb tillitsfulla bruk af dagtidning i Filadelfia har med den utgjorde i alia fall ett trapp-steanledning deraf gjort sig besvar till den kungatron, ban med att utrakna, huru mAnga f Det behofver ej Angaren Island, af Amerika-Linien- , frAn mes-singskAr- er kt Sju enkla uppfostpings regler. En. handtverkare. som hade m&nga barn, hvilka alii voro snalla och v&l upp'cetrade, tillfr&ga es, hur det hade lyckts honom att fa sini barn s&. Han svarade: "Jag har fdr det forsta aldrtg befalt dem att gSra annat fin hvad de s&go mig Sjelf g6ra. och jag har anv&ndt stor om-sovid uppfost ringen af det ffirsta bar-ne- t. . -- For (let andra har jRg ifr&n det de voro helt sm&, vant dem vid lydnad. Lydnad bdr af sig sjelf bli barnets andra natnr. For det tredje liar jag alltid visat dem b&ilek, men dock sf, att ddmjukhet och respekt icke fdrbisetts. F5r det f jerde har jag aldrig t< rg v plikt-ofnin- g g se-na- negrer presidenten McKinley och bar kommit till det resultat, att McKinley utnamde femtiotvA till olikaembeten inom unionen. Nio utnamde han till tulluppbordsman, sexton till postmastare, sex fingo anstall-ninla laka de sArade folken. LAtom vid uppbordsverket och nio oss sluta upp med all ovardig i inrikesdepartementet. Afven allt tigande! fegt tystnad, utnamde han ratt mAnga till (Svea.) konsuler och diplomatiska tjan ster. Helt naturligt frAgar tidHvarfor skulle sodern ningen: 2lmerifaHytt. En konstgjord sjd. Natio-nalregering- att inom kort pAborja grafningar for som komma att bilda verldens storsta artificiella insjo. Den kommer att blifva i Tonto Basin, Arizona, 60 mil frAn Phoenix, och blir 30 mil lAng. AndamAlet med sjon ar kommer be-lag- Kostnaden f5r af vAr naturs plikter intrada vi konstbevattning. kommer arbetet att belopa sig pA gladjens och tillfredsstallel-sen- s till millioner dollars. kfvande verksamhetsfalt, och vAr sjal ofverfor till oss en kraft, som dotninerar allting an-nvi kanna till. Nar den goda viljans manniskor en dag hafva lart sig att protestera emot det onda, skall utvecklingen lopa in i en enda maktig kanal, som leder sig sjalf till det ratta till lycka och vi uppho-r- a Men mAste forst ljus. med att satta de standigafrA-gorn- a pA oss sjalfva buruvida det ar lont modan, att fullgora en sAdan plikt som att protesteat Sfeandaler inom postver-ke- t utgora dessa dagar ett i samtalsamne Washington. utronts att all-mfi- i hufvudsta-de- n Det har nam-ligeen langre tid en n r det femte har jag och min hustru alliigv rit af olika mening, d& barnen h5 t p&, oh aldrig gifvit det af den andra parien bannade barnet medh&U. For det sjette har jag &'lit dem till arbete och gjort allt for att h&lla dem friska. och for det sjunde och sista har j ig li at pAJaii'l och l&rt mina barn, att et nr det vftig ste at allt. Ft ta till-satt- e, forvan-ta- s till New York den 15 dennes. for-ine- n intog. Ingen ar sA svag, att ban ej kan frambringa en protest. Den mAste utgora ingAngsporten i varlden for all reformerande kraft. Den ar froet till det trad, hvars helande blad en gAng sko- afgick Christiansand den 2 dennes, samt ute-slutan- otor-skrack- dari, att de sAgo till hvad de kunde gora i stallet for att forlamas af betraktelse ofver hvad de icke kunna gora. Vi aro alltfdr4snara till att anse oss ofdrmogna till det ena och andra, vi kanna oss som obevapnade karnpar i en strid med skarpa vapen, vi kanna oss oforberedda och sAkvarblifva vi helt stilla i tystnad, afven dar vi kanna vArt samvetes maning gripa in, och lAta det ondas krafter ena sig omkring oss och slA till utan att de mota motstAnd; vi utsanda ej sA mycket som en protest. Vi aga alls ingen mAttstock, hvarmed vi kunna mata en rela-tistyrka hos oss till att utrat-t- a det goda. Det minsta ord, den enklaste handling, framfdrda i frimodig kansla af plikt ochsam-vete- , kunna nk framtillen punkt, dar de upptagas och verka med kunglig makt och kraft. Genom en naturlig pliktuppfyllelse vaxa smA ting i lifvet till stora, och svaghet forvandlas under till styrka. I fullgorandet Skandi-navie- n med 49 hytt- - och 332 r. an-na- ti-d- en a ytt-rande- varl ondas utforande. Det finnes helt sakert nu for tusentals man och kvinnor, hvilkas goda vilja skulle lattom-vandla- s i stAtlig handling for varldsframAtskridandet, kunde a in-f- i den och i sjelfva verket att gora sig till en kraftstation for det n gingo de in pA att antaga ocb lyda det rAdet. Manifestet kan visserligen icke upptagas sAsom en befallning; men kyrkan forband sig till, Gud och manniskor, att icke vidare ingA i nAgra olagliga ett slag for det onda lhetens e, E. En broder rdddar sin sy ster, Mrs. Marie Humbel, 52 Butler St., Fort Wayne, Ind., -- be-ratt- ar foljande och garanterar samtidigt for dess sanningsenlig-het- . Hon ar afvensA villig att uppgifva namnen, i handelse det fordras. For ungefar ett Ar sedan kom en ung flicka med ett sjukligt utseende till mig efter en flaska Dr. Teters Kuriko. DA forargas sA hogljudt ofver presi- hon kom igen och jag blef battre denten Roosevelts sju utnamnin-ga- r med bekant henne, omtaladehon af negrer, dA deningenting for mig, att hon varit sjukligallt-seda- n sade om presidenten McKinleys hon fullvuxen. En g femtiotvA? MAnne icke alltsam-man- s var for beror pA, att Roosevelt for doktor behandlade henne attlef-vern en annan pAstod, nAgon tid sedan begickdenenligt i och en var oordning, tredje a vissa auktoriteters mening sade, att det var lungsot. En synden, att inbjuda negern blef hennes broder trott pA Booker Washington till middag dag all deona doktorsbehandling och i Hvita huset? bad henne gA till mig och fA en Experimenter med fodo-dmne- n. flaska Kuriko. Slutet pA berat-telse- n For nAgra mAnader sear den, att i dag ar flickan Akerbruks-departemedan beslutade landets stark och liflig och Atnjuter den att genom verkliga basta helsa. Dr. Peters Kuriko kan icke experiment utrona, hvilken de kemiska tillsatser som pA apotek. Den saljes geanvandas vid preserveringen af nom lokalagenter eller direkt vissa fodoamnen, kunna hafva pA frAn fabrikanten, Dr; Peter Fahr-neden kroppsligaorganismen. Ett 112 114 So. Hoyne 111. dussin unga, kraftiga man, som frivilligt anmalt sig, utvaldes till Debetrad-desin- , experimentalsubjekt. som det troddes farliga, Tillsalu i7.de wardet, Lobana i regeringens tjenst ej utan gan: Horntomt 13X18 rods, eu viss bafvan. Det vore ju tvif belagen 2 block oster om presivelaktigt, om de kunde lefva lan- dent Isaac Smiths residens. Man tillskrifver V. H. Co ge, dA de skulle lifnaras pA De ha nu under flera mASalt Lake City. nader foljt den af Akerbruksde-partementet- s DET HANDER stundom att barn d5 a njur-lidand- e, ofor-lAtlig- nt as y, Ave.,-Chicago- viss klick inom postdepartemen-te- t derstades forstort mera pen ningar, an behofligt varit, i det man uppkopt onodiga saker af olika slag och betalt for dessa oskaligt hogapriser, hvarigenom Atskilliga personer skott sig pA regeringens bekostnad. Senaste resultatet af de undersokningar, som generalpostmastaren lAtit i ra. Med sndast ett ord af vi saken anstalla har nu blifvit, att funnit protest hafva tilliolje ett hastigt anfall af croup". vAr ratta plats i deras leder, som assisterande allmanne Aklagaren dieten, som bAllesstrangt Detta kan genast h&fvas om Ni har Dr. tAga framAt till seger for mansk- - vid postdepartementet, James N. hemlig, och ej en enda harafiidit, Thoma's Eclectric Oil tillhanda. ratt-skaffe- ns kemi-kalie- chef-kemi- st fore-skrifn- r. Korre-spondente- , |