OCR Text |
Show SSorrespontien ;cn Onsdafijcn den 20 25 nekar mig Lyckan. ej! sorgsen, och e, lion fick af husmodern fbljan-d- e ty jag furstod nu Slockholms iir svar: Om en moder onskar (Ur llagbladq jag forstod, att det kun-na O att vara slafvinna At sina barn deras forbannclse att aldrig i det tillkom-mand- e oeh till och med arbeta an se annat sitt hade mig stiilt sig till hjul Lyckau dods fbrdem, skola de, med ungt och i det furflutna. utanfdr min dorr och triidde nu folks vanliga tankloshet, ej in med en paeke manuskript unhennes sig oin det. Om de visste, der armen. Det var For daoiorna. deras moder lade sig i graf-vei- i att dem ville ha Hon a mAn-gsA lor i dem, skulle de fbrskruc-kas- , tryck, ty liksom men felet iir, att de ej tanka det ej llvarfor fjvinnor lute gifta sig? andra trodde hon, att det. Fostra dem till arbete fordras annat an papper, penna I tidskriften North Ameri-- . pA och allt skall gA liitt. och npplefvanden for att vara can Review liiscs foljande: I)A taller det af sig sjelf att de forfattare. Som bekant, finnes det hiir i erne-daeniot Ataga sig en del af hemmets papperen, Jag tog verlden ett mycket stort antal med ville stota mig sysslor. Den moder, som sparar jag ej qvinnor. Isynnerhet ar for sina barn, handlar denna dam, men jag hade dock ogifta detta fallet i Forenta staterna, sig sjelf iin den, som biittre henne nAgra moj att gifva och forhAllandet gifver anled-nin- mycket till dods for dem. Yi sig upplysningar. till reflektioner. Atskilliga rAd den ha Ni iir bannlyst ur att hAlla piga, och jag ej a forfattarc och forfattarinnor hemmet iir trefligare att tror, literaturen, sade jag. forhAllandet sA, att ett menni-skorn- a utan Dessutom onskar vet lor att det; nAgon. Jag stort antal qvinnor iiro ovilliga a skola lara attalldeles barnen liira sig atL ai beatt att gifta sig pA grund af deras jag ta. MAhanda bli de cngAng mig, svarade hon med bitderes fdantro-pisktill att gbra det. ter ton. DerpA skyndade hon ut. hogre uppfostran, ellcr deras fulllbl-jand- tvungna sinnelag Hon ar alltid jagtad, den stac-kar- s Jag passade upp pA den af en sarskild profession. de voro smA, och nu vilja de lyckan. En sAdan forklaringsgrund Yid tillfiille laste jag igenom ar emellertid ganska onaturlig. gerna passa upp pA mig. manuskripten; det forsta fdljer Qvinnan iir fodd att iilska, att har. Hon hade kallat det: Tviitien. Ett mycket bra siitt hangifva sig. Denna sin natur Hvarfur mcnniskoraa stiindigt kan hon icke andra. Niir det att tvatta yllekladningar ar klaga. Man koper pA apoteket galler att gifta sig eller icke, sA Han var sina fbriildrars alsk-lin- har hon ingalunda tillriickligt for 25 cent soapbark, kokar den oeh lian var iifven min. kail och beraknamle natur, for i lagom mycket vatten till tviitvid med hans hade varit att siitta sig ned och resonnera ten en god stund, hvarefter barJag och beslutit och att hade fodelse, viiga alia skiilen for och ken frAnsilas. I denna lut tviit-ta- s jag sA det emot. lion foljer belt enkelt den st anna hos honon den sonderspriittade liinge var mig mdjligt. Jag log einot hela hennes varelse beherskande pA vanligt satt dA luten honom genom moderns milda impulsen att hangifva sig At sitt afsvalnat, sA att man kan hAlla hiinderna i den, hvarefter skolj-nin- g ogon, genom faderns kiirlek och hjertas utkorade. som finnes Det den sker i ljumt vatten. Pres-sa- s rikedom, omgaf nAgra undantag genom frAn denna regel, men de iiro honom. med varmt strykjern, dA iir fuktigt. mycket lA. Tyget iir sedan Ar. Den ledsamma orsaken till att lika vackert, som om det vore Han Min iilskling iir fyra sitter i sin moders kna, och lion ett sA stort antal qvinnor icke iwtt. Om man ar radd for att smeker hans lockar, betraktar gifta sig ar, att de icke ha tillfal- tvg skall forlora fiirgen it vatten, hans alskliga drag samt lyssnar le dertill. Fdrst och friimst fin- hiiller man litet attika i tvatt-vattneSkulle fiirgen redan ha till hans joller: Ack, mamma, nes det flera qvinnor iin man, sA en du blir man om och ur blir nar jag att, toge sig litet, slAs attika i hvarje stor, gAtt en dock blcfve hvad alltid allt det for Aterstiillande af skall jag gifva dig hustru, du onskar, och vi skola bli sA hel mangd qvinnor ofver, som lyekliga. Jag suckade: stackars finge ndja sig med att vara gam-l- a flickor. Ensamt i Massachuliten, du tror, att jag ar lAngt Keisosamt. borta nu, och likval ar jag dig setts finnes det GO tusen flera sA nara, som jag kan komma en ogifta qvinnor an man. En oisak till, att det finnes sA (Populilrt loredrag.) dodlig. mAnga ogifta qvinnor ar, att Aren gA. Han ar alltjemt sin det ocksA finnes mAnga ogifta Hvad iir hclsa? , faders stolthet, sin moders gliid-j- miin. . svarar: det ar naturen i Jag Miinnen ha blifvit riidda for dess och jag jag drojer iinnu hos enklastc form. honom. I Ian njuter af sin ung-do- att gifta sig. Orsaken iir, att att en menniska fades i af sin styrka, men lyckan det gifta stAndet medfiir sa sto-r- a Antag friskt tillstAnd hon fullkomligt skall komma med den hvitamos-san- . utgifter, att deras inkomster iir en fulliindad maskin. Alla icke riicka till for att betiicka hjulcn, hafstiingerna, fjedrarne, dem. Anmarkas bdr dock, att nitarne, remmarne, kort sagdt, En gAng forjagade mig sjukdo-me- detta iir hiindelsen egcntligen hela apparaten iir i den sublima-st- e endast inom de sA kallade hdgre frAn min alskling. Nar ordning och det hela doper voro svAra, horde jag j ho- klasserna, der fordringarne pA som det vore smordt. Hvad iir nom bedja: 0, Gud, gif mig Ater beqviimlighet och lyx uppdrif-vit- s det nu som maskinen? stoppar till onaturlig hdjd. helsan, hon ar den storsta lycI'olks egen dumliet och offsig-tigheter- ! kan. Jag fick Ater nalkas och Det syncs oss alldeles onddigt, Min (dr att ej siiga oriktigt, att sdka med mig foljde helsan. Se pA t. ex. enmingrannhustru alskling rnarkte min narvaro, forklaringen till forhAllandet fru Sveusson, hon har en liten men det varsAkort.det var blott inom qvinnans emancipations-striifvande- derhemma. Detta barn har kom-mYi skulle snarare nar han fdrst kiinde lifvet Ater till verlden sA sundt som en dess i soka innan men grunden fdr dessa senare gris, oeh naturen skulle sig, pulsera nog ha striifvanden i det fdrliAllamlet, hAllit det verklighet annu gripit honom. den om blott fAtt friskt, att sA mAnga qvinnor, i foljd af lof dertill. Men naturen fAr det qvinnornas stdrre antal, nddgas Jag har ej vikit ifrAn honom, bAde lefva ogifta och fdrsdrja icke. .Der gAr nu fru Svensson och pApaltar barnet varma kinoch dock hdr jag honom Ater kalla pA mig med boner att kom- sig sjelfva. der, matar det med sockermjolk, Den andra sidan af saken, eller det med median och ma till honom. Han har sett orsaken livarfor rniinnen ej gifta fullproppar hennes kiirlek det ar ryggradcn pA det lilla henne, iir troligen i forsta rummet forsvagar sig, den med Att cfterstrafvar. han att hala det omkring ega pyret undersokas. mera att nddviindig . pAjor-deni himmel redan har en barnvagn; och om aftonen vore en Ty hos mannen ligger nog kastas det i en glodhet siing for mera skuld iin hos qvinNar nekade jag viil min alskatt stekas median tvA vuxna nan. hAllcr sin Han menniskor (stark rdrelse i nAgot? ling SA lange mannen fbredrager i sina armar och hviskar till Den maskinen iir i lefva ett ogift och i pekuni-ar- t Du ar min lycka, och att henne: innan den iir ett Ar lif oordning hiinseende SA du skall aldrig lemna mig. talar modern oin hellre iin att genom giftermAl ganimal. Hon var det iifven; hans lycka, fadern rekommenderar och hustru for oro althcsaft, hans och hemmets goda engel, utsiitta sig och alia a Brama lifselexir, och brist, sA liinge skola afven oclulerfor skakade jag undrande komma in och foreslA mitt liufvud, dA jag horde huru qvinnor nddgas slA sig ut pA etthundradeljugosju andra liike- han stiindigt sbktemig och stiin-dig- t egen hand. medel. Kan det stackars bar- trodde mig sA lAngt borta. net lefvande genomgA allt detta, I'd rs t A m liga mot Ira r. Oeh han arbetade under Atersto-desA har det lyckan med sig. af sin ungdom, under hela Ett fruntimmer gjorde en gAng Mina darner och herrar! De sin mannaAlder att finna mig. ett besok i ett trefligt hem, der fiesta menniskor bli nastan i sin riidsla for att bli Nu hettcjag ara och gukl och det fanns tviinne dottrar vid 1G sjuka. och IS Ars alder. Det fanns in- Man kan fA se personer gA med ryktbarhet. gen tjenare i liusct, men husmo-der- n skinnmdssor pA hufvudet, under hade iindA godt om tid till det att deras skor liicka som en Min otaeksamme iilskling har sin giist. Hon ganimal vedskuta. De gA i tjoe-k- a undeihAlla hans r blifvit en gubbe; gg iir att om ytterrockar medan deras morgnarne, forr-a- n krdkt, hans lockar iiro hvita nu, steg ej upp s frukosten var fardig, och syn-te- skjortor iiro sA tunna som och han har barnbarn, som leka De iiro feirfiirligt riidda siillan vara i koket eller ha omkring honom. DA han ser s 1A frost i fingrarna under nAgon omsorg om mathAllnin-gen- , for att gladje, tanker han pA sin men iindA var allt i god det de utsiitta sin lials for barndom. snostorm. Oeh sA felas IIur lycklig var cj den tiden! ordning och maten alldeles dem alltid nAgot eller tro de att Sedan tanker han pA sin ungII Ad a flickorna egde god de felas nAgot. Oeh sA brakar dom, och han sager till sin oklan-derlilor-stdet lost med fliiderthe, piller, a vAr Mins du karleks spelade piano kal-lar och voro hvad man plAster, kinin och annat fanstvTh dagar, huru lyekliga de En dag till dess sviinghjulet i deras viil uppfostrade. DA jag horde honom saga det- blef modern af sin giist tillfrAgad stAr totalt stilla (storman-dbifall). Naturen vill hAlla en ta, triumferade jag: Denne lbr- - om orsaken till den goda ord- menni-skorn- a; r. ut-gif- n oan-genii- ar-bet- ar g mo-dera- a fdr-klar- for-nek- a e me-da- n fol-jand- e: g, kliid-ninge- n ty-g- et t. n, skolj-vattn- et an-na- n e n plA-gorn- a n. it hiir-utinn- liu-str- u bekj-mmerfri- grann-hustrurn- n idi-ot- silkes-pappe- er r. de-ra- hvi-natu- le lor-triifili- g. skol-bildnin- hu-str- g, gt vo-ro- gAng, men den gifver ett kriik sig till att d rick a tod- Men sedan blefjgg ningen i hemmet, och sarskildt sAdan maskin med afseende pA barnen. kan det icke. jag betogs af medli-darnl- ? ma-ski- n e IVIaj 13Q3L dy, det i SA sA-da- Manufakturhandeln, stanger fullstandigt han drickcr bier, det stannar alia hjulen. Ilan hiiller punsch, kafle, te, selters, lemonad, aggol, kernmjolk, biiskar och jag vet icke ner genom sitt sprund hvad, och sa kan han icke begripa hvarffir elden under hans Ang. panna icke vill brinna! (oronbe-ddfvandbifall.) Derest en oxe skulle genomgA sammakur, vore han dod innan Aret gAtt till an-d- under namn af Western Shoe e Dry Goods Company, a. r e k o m ut e it Naturens enklaste sundhets-regle- r krankas hvarenda dag r r e u 1 si j hos all tit d it heten. Stort lager af alia slags korta rami', sAsom: Kjoltyger, som Gud ger. Shawlar, Dukar, Tiicken, Gardiner, Nasdukar, Underkliider, m. m. Tror ni att Adam rdkade (lalauteriraror i rikt urval. och sop cognac? Fullstandigt sortiment af .s korfoit for barn, damer och herrar. Iegag-nadGick Eva med snorlif? och toiletsakrr. I Icrrck ijir r i it fsa rt i kl a r , Salomon tugglobak? e Iarftuter MAnne Israels barn pA cn olhall, dA de Tror ni Roda hafvet? llekldd itadftpei'.seda r for alia Arstider. styrde kurs stort urval. hunnit ofver Re beck a i sog pa karamellcr, At glacema-renge- r eller drack sodavatten? Adam var den fbrstc mannen, och han var sA sund som en frAn topp till tA, annars kunde han val icke ha lefvat i ofver 900 Ar. Ilur tror n: han nu skulle vara till mods om han skulle sofya i ett rum pA 7 a 8 Alla rdra rami' dm itta orft i bdsta skirk. littbrsdk rdr rfinlifa batik skall rara tiflrdckliijt beris. W estejji Shoe & Djy Goods ele-fa- Gojupapy. Glbm men icke bort adressen 51 qvadratfot med fenstret stangdt, dorren tillbommad, en hund under sangen och en katt under dynan (jubel). Eller tank er Eva klamma in sig i ett snorlif, pres-ssina fotter in i hogklackade skor, som aro ett halft nummer , for smA, sitta uppe halfva forderfva sin mage med alia slags delikatesser och krusa sitt och 53 Miain Street. a nat-ten- hAr! Den Den rack caste stadsutldygniny, som dim a blifvit (jjord. man, som onskar bli gam-ma- jESeliigen A Utah & Nevada jernvagslinie. iakttaga vissa Han mA gerna 2&f!Eer an 0,000 personer fardades A uamda jernviig under sist lidne sommar. hAlla af sin hund, men skall den i den mAste sofva huset, noja sig lektriska sjxlrragnsliiiien kommer sannolikt snart att med soflfan idagligrummet. Han till denna addition. fAr likaledes bada sina fotter dA och dA, till och med om det skulle falla sig nAgot besvarligt, och han skall lAta den friska luften komma in i sofrummet, afven Qvarteren aro genomskurna af alleer, 14 fot breda. om han ar pA rest med hyran. At Adam endasf; frukt och allt for niycket kott ar 25x125 fot. Kaffe gor blodet tjockt och cognac . . . dCSSa T0MTER tl'(l f5l 80 dollars pA foljan- i t liar afbrots jag af ett sA de latta och J fordelaktiga vilkor: bifall, att det under den forsta qvartstimmen var mig omojligt att fortsatta. Och da jag slutligen ater kunde fA ordet. hade jag forlora t trAden, livar-david kopets ingAende, sedan jag ansAg mig tvungen att l, mAste fdr-lang- Gatof 66 fot bfeda. gron-sake- r, Tomternas storlek y vAld-sam- sdlia Endast $2 kontant n sluta. dollaf Regler och undantag. under 78 veckor a Bomar iiro andvandbara till stangsel m. m. Undantag: "dumbomar och de bomar som skyttar gora. lQpT veckap tan ndyon rant a. TOM TER afyttrade sedan den 15 sistlidne December. . Buljong iir ganska ni'irande och valsmakande. Undantag: rammelbuljong. Bussar stoppas i munnen fdr att tuggas. Undantag: sjobus-sa- r och (fordom) Karl den XII:s bussar. Bossor laddas med krut. Undantag: sparbossor och lijul-bosso- Gastar iiro endast inbillnings-foster- TvA boningshus knallhattar, telegrafhattar Kom snart, Innan de alia halva taglt slut! S3. . blyh attar. Horn anvandes af svarfvare och Undantag: m. fl. samt valdhorn jiigarhorn, lurade iikta miins horn, och det horn, som man biir i sidan till nAgon. Kncktar skola forsvara Undantag: ljusknektar och stofvelknektar. Kungar regera i nAder.1 Undantag: fAgelkungar, kort- kungar och kagelkungar. Fatroner instoppas i skjutva-peniir man vill aflossa skott, Undantag: Brukspatr'oner. Pipor anvandes vidtobaksrdk-ning- . Undantag: skorsstens-pipor- , signalpipor och vinpipor. Rep tillverkas af hampa. Undantag: kaflerep. USnus ar uppfriskande. ndantag: hundsnus. Tyg kan bAde matas och Undantag: djefvulstyg 8 de billigaste i handeln. r. och aro redan under byggnad. DESSA TOMTER ARO 230 Undantag: sjogastar. Ilattar jttyttjas mycket som hufvudbonad. Undantag: kam-makar- i S. Craw Co,, Main Street, Salt Lake ts City. Strax intill jvijDwyy tr: f. d. postkontoret.,, addition. e. Dersoitcr, som bnska iircnumet'era pd tidninyen, kanna vtftjlla nedanstdende blankett och sdnda densainiita tillsammans med lan-de- t. n va-ga- s. och annat otyg. Hiir medfoljer $ Korrespondentcn lor frAn sAsom bet&lning en tid at IS or : &r j : (Namn) j (No. och Gata) j (Poststation) j (County) (Stat) : : |