OCR Text |
Show Harolden. Svenska Harolden. prcniimerationsafeift: (the Eitir - -- -- -- - Afi- Elt halft niAnador - - -Eit if t'.U Sverige halft ir. - - - re 1.00 bora illtid sandas i Eenuimrar dSr BY 1.30 regis-l- The Swedish Publishing: Co. SVEXSK- - AMERIKANSlv U un- - eller post money order, lef, THURSDAY. 0.60 2.50 Ett A N:o Aktie-Kgarn- 43. Sait Lake City, Utah, nw " mn'HMUM och ar derfdro stridande mot samfundets val. Mormonornas polyganii deremot Kungorelse till J. C. Sandbero, President: YECIvO - TIDAIAG. E. F: Branttng, and Mandgeri Chas. Y. Anderson, Secretary. C. A. Carlquist, Treasurer. s. sSaniiinj Skall SVENSKA HAROLDEN. Salt t.ake city, Utah. som kunna bsvittna att Gal lnr gifvit or, uppeubarelij, som aldrger de tro fast a skanker lif till verlden och skadar ingen. mpdlcmmarne Tiic wed i si i Piibl. Oo. kyrkan detta f a i vi-- - Bn Epistel aktenskaps-forordaingen- r, s ni-go- - ti : a freds-domar- van-de- l. a .11 fy.si-k- . ogon-blick- j , n g o a "i ts ludi-ge- 1 mm bat-mo- Giid-vilj- l).ii A'fmakt'ge tf-li- mitt, folk. Manga menniskor tro utt polygimiet ar skuldea till vir nuvarandc och att, om vi villa uppgifva demamma, skuile vi ej beliotva frukta f r mera forolampning. Men de 'i ro Det nuvarande f.ilttigct misstagna. fdres i galler ieke allenast polygiwi, moralitetens tjeust. Liugt dcrifriu! Det iir frukten afdeu fjraktlicaste despotism, som har salt sig till mal for att uppbryia virt satnfuuds lokala sielfrcgoriug- Och dess medal ii.ro falskhet, logu, listighet, usurpation oeh tyranni, medan ropet "polygami blott ar en tiickmantel, link' om bvilken man djljer det verkliga foremilet. Dot iir belt simpelten krigs list som begagnas for att ofverskyla komplottens nedriga nidingsveik. Edmundsligen af 1SS2 har, genom bltrado af de fern Utah kommissionarerna, gjort allt livud som behofs goras for att pedygamiet ; det endaste skuile stadlasta d jdsstraff for detsamma, eburu iifven det iir onodviiudigt ; ty som nu uttyda lagen kau cn man siiltas i fiingtlso ett tusen och nittiofeni ir, samt idommas 1011,500 dell, boter, forutan sakens omkostnader. Aid rig lar viil en storre farce uppforts i verldtn under uamu af riittvisa an den hviiken de i Forenta staternas embetsman uppf-jra Utah i denna tid. Gentiles, som tiro i de grofvuste brott mot lag och deribland iifven Forenta staternas embetsmiiu, blifva utan blygsel tagna ut ur de liigro biiaJer picn a haleas corpus och frikiimh, uudun till deras inf mu brott blifva djmdu till svira straff, fir dot da aro tnonnoner. Den nya cdmund-billcn- , som nu kongressea, ,.r icke riktad mot polygami, men iir fjifaPad i uea als'gt att frinrofva oss var kyrkoegendom, a var territoriala regering och Je-;Kristi kyrka af Si.tu Dayarnes allena hk-so- , ned-teg- o skyl-dig- t, s vitt-nen- u er ouiin-tetgijr- a upp-bryt- u lid e Den 10 mars 1880. Joseph F. Smith. fiin af utt Tal, mci.ni-koma- billet if AIlst .lolm 1 a a-- Ofvaustaondo uppvats (ara vi "Deseret News uf den .21 1; mars. Xi-li(i- i Fait I.ske City n den Anri! 1888. l:sta Ar? lan cell liicltcmodig stand .ktigliet pi doo Men framtida penerationer skola inihn. icks.i skada til.huka pi vArtidsintuleraus ni d samnii a 6, ey so.n vAr scr till liaka p5 model Mdern-- grymlioter. Do luhge m.'nte bii eller fa la med at aaningm, men d) had) iugen d skada s:na idAgiandar, Talaren hade 21 mars 1880. ILiu sale, att det gla dde lionom utom mod de ludi ; irdeiitlict att inyo Ikuu mi iiaia iin ord kunde siiga gl add nil lids yind i.f flea minader bade ban va.it hcr.'.fval delta piivilegium, och ban mil, io incdgd'ia, att ti v.iKi gne e llei aldiig ti'lborligt v.rlcrad (orr iio man Han Lade hade !, rhir.it deiramma. ho'dr.fi vidai vara iln'iraro i dag tin laare, men da bi'i'iderna oml.ado liora liomio, var han vlllh; att efteikomuia deras upp t IV.rflutJa m.ina-Jem- a for, Iran. Under de hade han baft clt ulmiiikt tihf.i'le att i.fVoiViigi uniuga ting oeh att tiinka (.fver hvilket handhiiL'scatt kunde vara Vi voro under tiden h.ist f r de helige. beniigna til! alt inskr.iuka va.a hjertan oeh var syo betralfmde det stoia tmta meani-ko- r tyck-tj- s dagarnes veik. Somliga had mora ; icke stort att de att tiinka i giira tin att atldi de lorsla pri.iciperna i f och att genomgi nigra kyikan Andra tvektes tiitilta att derai fralsning och sal: diet var sakrad, nai dc blott voro ddpta eller hade mottagit nigra viild.gnelser i irerrens hits. Det var vis serligeu si att en Guds profit hade blifvit upprest i denna utdelning och att evangeliets fullhet var uppeubarad till kyrkan, men det var ocksi sant, att en i ( si.-- r. Office: 138 siit sjclf varit prolvad i della styeko oeh det tug honom n ira pS en liel vacka innan ban kuade siiga af sitt hela kjerta : "Fader, fi d.uu, ty d- veta icke hvad de It.'t var no Iviin l gt for de helige gora. att uppnA denna punkt, ocli iutill Guds lag stod inskrilven i hvarje heliga hierta oeh 11 f Atlydd, kuudo jordeu aldrig blifva fir! i On d) helige blifva tvungna ti I att lida oforriitt, skulie de dcrloi' iokj afvika fi5e sanniiigens och raUlardigbeteua principer. Forr iin de licligo Lorja.de eftorlefva des.a principer fir allvar, troilde talaren icke "att Gud vilie borltiga den aky, under hviiken de nu befunno sig. lt si-- ti a-- 1 af fyra broder och den ende annu af l;m qvarlefvan la, fi;k bun redan mycket tidigt borja kampcii t ir tillvaron som Iriing i on af ham fader arrenderad qvatn. Till vaxtrn nastan en dverg, var han dock "staik soru ea bjoru, livarfjr alia buro stor respekt for Gasaf i qvarna. Med bans undervisning var det ilia st.ildt, och , han borattar sjclt-- att di ban vid redan mogna Sr fick ett bref trin en af sina besatt hanej sa mycken skriflumnig-hot- , att hail kun J i besvara det. Men viicktes bans vetgirighet, och lian bad sin fadir om nigra br.idor for att sli i hop At sig ett skjul inne i qvar-neder him pi lodiga stunder kunde of-vsig i skrifning. Frin hemmet kom han till Fimpings mckaniflka verkstad och derifraa till lalun, der han blcf e ir 182J. Si som sidan genorngick hau Falu bergsrkolas fjrsta kurs 1822 1823. llau utuauides till konstmastare vid Falu grafvi ir 1839 och qvarstod si lau till ar 1852 di han fly ttadc till Vestmanland, der han sedan dess egnat sig it qvarnrorelso och landtbruk. De fjrtjenster hau iuhgt om Stora sto - 1 . bro-de- r, dur-me- d der-me- a konst-stigar- si-so- berg-- ig iiro mycket betyda-ide- D. N. Si Jiar ban bland annat konstruerat del) det vid Falu grufva s. k. Drottningsspelct, som nu utan storre reparation varit i full ging ofver20 ir, del, en iernbana for uppfo-land- e af griberg till en stor hojd vid Creutz malmidat3, andra dylika arbeten att fortiga. Af y ttre ulmarkolser ar J guldmedalj den enda, som fullit pa bans lolt. siiger priu-cipe- e i tahernaklet inspircriido cn tanki ,s man uied sanningens ljua uiler en omLkefull man mtd kad.k. Miktiga inflytandm arhcladc mot hvad o de liclige for sanoin;;, men lika mycket : sanningen skall besia cell i de heliges hjertan som oil del af deras uatur. Yi ulgora tnd laf Guds stora familj och ingen makt pa jor.lcn kan den vdl ulfira hvad utrota sanningen den blcf sand for. De helige rkulle r siandigt praktisera sanuing ns ; om de ej pjorde sa, kunde do aldrig vanta att skorda nyltan tLraf i det lifvet, hvar all saonirg, for dim och varfval i delta lif, vill forhlifva hos dem evir.ncrligeu. Detta mil kunde ahlrig uppDii genual foruiali-tete- r cch ceremonier allena, men man miste fitta, forsti och lefva i sanningen. eviga piiocip var en Iuitlfardighctens annan vigiig punkt att ofvcndga. De helige bade olta grund ti l att hcklaga sig ilfver rativisans frinvarn, nur de hirfoljas och domas, oaktadt de intet brott. begitt; men de kunna gan-kv; friga sig .jc'fv.i, om de sjelfva ailtid hafva utdfvat la'tvisa. De skuile stalla sig sjelfva pi vagen och so om de icke aro undorvigiign. 0 n de finna, att do icke i alia ban eenuen hafva uppfyllt ratifai'Jighetens kraf mot sica medmenniskor, skuile de tili hvilket jiris som beftf gora d:t, ty alia lueiiaiskor hafva sina rattigheter, som ai dra arc Alakrn Manning skyldiga att respektera, a oeh ratt for deras eget vlirde, lit llifva hvad de mittoi It;'ittvi.-och sanniug iir verldens normala tillstind, och vill anmi ofverskyla hela jnrdcn, vattnet sky lar hafvets botten. Minga (yokes glomnia, alt d.'t fins audra menniskor i verlden forutom dem ; sidana indv'.dar horde tillegna sig Kristi karlek till alia. Si framtr.idande anda var denna kausla hos vir himinthke Fader, att skriften kallar hnuom kaiDken, Gud. De helige3 vigtigaste uppgift var att liitta sin vandel efter alia ev.ing. liets foreskrifter, oeh njir Jesus befalJe sina larjungar att ahska sim Bonder, mente lian att de ej skuile Lara itergalJandets och hamden3 anda. Nfir vi angripas af vira Sender, skuile vi f6rkana ois pi sannin-gensrattvisans, for.sonliglietens och giund, Om do helige lillgrepo de till verldeos verMlga vapen, stred emot deu liviiket lage stindpunkt, hogre lug, som Jesus liiide. Om nigon naradi eu hiimdgiiig anda emot sin niista, vilie han aldrig kanna sig .lycklig i sitt bjeita. Datet dref fiiden ut ur menni' .leans briist. kunna cj uppni Sant nog, menni-dearifuLk imlighct i detta lif, men de skuile ailtid stral'va tfer idealet. Gild fir.lrade, att d; utaf bans barn, som hade annmnia en hogre 1 g, icke endait skuile vara rena, utan iifven fostra den ?y m som for menniskoraa tillsammans j pati, kiirlckens anda. Talaren sade, att ban, hral alii de visst e, hade vaiit i f .ngcd.se under en Lingre tid for siaa feligioa priu eiper, men iifven dcr l ain ban unnit en erfarenhet, som l.a-- i lmppades liade l irt honom att sympatisera med de idyikliga Under det dapl ga lifvet Sag man blott s kamlitar ; men niir ytan of man fick tilifiille ait skada djup.ire nor i Jensamma, vide det oppna ch liiukaude mins ogon ooh Lira lionom att fin mera virdcra dtt geda i inctiuibkan. Nagra nei nisk ir lef Je enfa ,t for sig tjelfva. De ,iota diigirucs liolige hade koinuiit Etta ttid urn, ty do hade ' isat, att de voro vi'digu all. gagna siua medskapningar, lviiket de hade liit i vcderoiodornas .triiuga k f.l i. Rcligioiicn hade i alia tiJsaldrar inspi-terninini-- k m med kraft til' att lida. lli.storicn Stertagcr sig i vir tid, oeh see ner fiin forntiden uppf'oras inyo. Niir som liclst reiigiouen liar insp.ircrat iniin och qvinnor, Imfva dc liiknat alia andra ting for intet och blott forlitat .ig p5 Gud. De sista digarnes helige iiro ej det enda folk som lidit for sin tros skull, lfir olver tvft hundra 5r sedan hefal fes i Skottland alt afviirja sig sina Ie hade skrifvit sin principer. religiosa tro med sitt eget blod. Talaren omtalte bland aanat en uug qvinrns lidande ocli dod medan hon sjong sulmer till Guds iira. Han omtahe oekn3 elt annat exem-pel- , dagarnc-- heliges hemtat fiSn de historia, niia.1 gen broder Homy Gale, eu sjuttio ar gamtuil gabbe, lekamligen af en trettioiirig pjukJoui, men som det oaktadt hade a'slatt att forneka sin tro och hade tagit sina sex m inadir i Utah penitentiary till.ka med tre liundra dollars boter och riittegangsomkostna-derna- . tt iterupi l.fvando exem-pe- l Det v pa forntidens tyranni pi den ena si- - f d for-ligg- f n e Ualra 1 epen-kape- att delta first koui till oss genom profoten Joseph Smith, var martyr. B.ighaiii Young aimn-maddet frin lionom, ocli si gjorde manga andra, af bvilka nigra amri lefa och bevittin sunningen li iraf. Broder Josephs sonar l)stridi detta, trots aba bevis. Eiza R. Snow Smith, Emily D. P. Smith, Eliza M. P. Smith och andra intelligenta dainer, hvars adress iir Salt Iike City, ha burit offen'liga vitlnes-borminga ginger att da voro marly ren Josephs hustrur, och de lofvu amm oeh kunna tills vid angAcnda detta. Det ar sant nog, att Mormom bok f jrbjod forntidens Nephiter att pratki-ser- a polygami, oeh grund in dm for ock-- a ; och detta iir det end i stallo i da heliga skriftcr som omtala nigot dylikt. ilen det finnucs in'et i Mormons bok som fjrbjuder den att aliigga silt folk detta som en pligt, sisom Idan gjoit genom profoten Joseph Smith i denna sista evangelii utdelning ; tvii.tom fiiger boken : "Ty om jag, Eiger llurren, vill uppresa siid till mig, skall jag befalla dei-me- a o argumenter ; men vi hafva, genom attfolja denaf Kristus nedlagla regeln, f.ltt ett vittnesbiird icke som viia nppor.en-te- r ej kunna rubba. Det iirdirlor iir rasandeVi ej lilott tro, i 1 aktrnAaps-syste- vira tysilana gifver hvarje qvinna, som onskar det, ett hem for henne sjelf och sina barn och gor niannen ansvarigi ir doras uppforande mot det andra konet och sina barn. Utrotandit af ett menni-skoli- f ar ett brott emot naturen. Pulyga-m- i fkapcnia kan forklaras brottsligt genom specid att upplasas: lagstifening, men all vcrldens kongressor (Annual meeting.) tid kunna ej giira principeu brottslig, ij Mindigen den 5 April pi samma heller dess utolvande till fbljd af Cuds till ceh stalieYilas Aklicegarne iter sammutdeomst, di val af nya sty-r- befallning. komma att ega Mormoncrnas patriarkalska aktenskap ar icke bigami eller polygami cnligt Web meeting.) sters forklaring eller i den nieniog veri Salt Lake City dui 18 Mars 1886. allmant tagar det, eller som lagen den V. Anderson. Chas. Bigami bestir doruti, att en Sekreterareredan gift person tager en annati qvinna till akta. utan sin makas vot kap eller samtycke, och utan att den qvinnan han flint gifte sig med vet nigonting om att mannen redan ar gift. Det ar bedrageri, frin falskhet ooh skurkaktigt beteenda mot alia parterna. Detta ar en fJrbrytclsc, President Joseph F. Smith. som vi al'sky och firdomma och anse f ir Vi tro pi och praktisera straffvardig. sann till visa att Vi halva stor grund , polygami eller den bibliska mot vira medrnen-ni.Lokri .tli'' den som af och praktiserades vi fortrosta pa Oud, ty Abraham, Jakob, Moses, Elkana, Gideon detta ar ieke ett tomt ljud eller ett Vi veta genom bitter och patriarkerna under deu AUsmaktiges mottosanktion och valsignelsel for-lit-a erfareuhef, att vi i vir tid ej kunna kristenhe-tenI mormonernas polygami blifver ej eller uifinnitkor cos pa pi Vi ha vagt bedragen, ty alia dem som saken pleram orb rattvisadem cell funnit dem fur ljitta. Stilla som vidror kunna omstandighoterna och gifva sitt samtycke. I allmanbet har en mans cn soinmarinorgon och utan min9ta ha vi lagt allt pi Ilerrans altare, firsta hustru varit narvarande vid sin samt och fortrYtande pi vir Cud imotose vi makes andra aktenskapsceremoui, resvliatct, afven om han krafver virt lif. gifvit sitt samtycke liksom Sarah, llakel Uvad som fjrorsakar verlden den stor-fc- och Lea i forntidou. Ingen blifver Eird bakom ljuset clhr fiirorattad ; ingen blir svirigheten vid losniogen af ar, att de liolige aro si deriganom skadad, di alia parterna anse stirkt fordtamade bakom bibelns och den det som en pligt och ett privilegium att lyda en guddomlig princip. saona kristendomons bilverk, att de Forutom, detta kyrkliga aktenskap, vapnen furuuft, argumenter och i v.'ira Senders hvilket fir ett fakrament i kyrkan, liar label, aro verkning-Iosh inder, och darfirc giipa do till forfol hvemsomhelst i virt famfunl, som onjelse, pobeivaldo oeh grundlagsstridando skar det, ratt till att ingi borgerligt ake metoUr fir att boicgra sanningen. Ehu-r- tenskap, hvilket kan fdrrdtias af en eller nigon annan laglig magistrats-peism- vi mycket beklaga detta faktum B.da aktenskapstormerna sti vara fiondar ha visserligen intet att vara Btolta lifvcr, ej heller hafva vi nigot att oppna for kyrkans medlemmar och do frukta fir. hafva sjelfva valet. Men oaktadt det F,a ting, som vi hafva vetat hela tiden, aktenskapet kan ingi3 af hyaije medlem i virt samhalle, kan det relyiiisa moa som verlUn ej velat tro, hlir nu all mint tuid'tfvtn, och dot ;ir, att det icke aktenskapet endasttillstadjaspeis iner som ar ciovmnnernri pnlygami som ar stri- sti i godt forhillando i kyrkan. dent apple, l'.ilttigot mot oss fores ej i Den heliga skrift ar kyrkans rattesnore monliiticus och frihetens Ijcnst. Poly- for moralitct, kykhct och hedorlig Endast sidana indivlder, som sti i gon, som det utofvas bland de sista dannes helige, ar icke sdafveri och har godt forhillande, som ha godt rykte,som ieke min-t- i likhot med slafveri, mord, anses Vdra af en ren, rattskaffens oeh s uttie ilfr andra fdrbrjtelser, men karaktjr,fii frin all konslig besmit-telse- , hvilket kunde iifveiforas pi doras (ft nietatta. Vii't aktenskap ar i ke tvunget, men fulikomligt frivilb'gt ; barn endast sidana arises vardiga till det ar en inikt af da helices tro, samvete att up prat a talrika fauiiljir. Alhfor cell liandlingsfrihel. minga man i verlden ;iro alldeles ovfirdi-eIngen man eller qvinna kan nigonsin att ega en hustru, lingt min Ire flira. alt L'.ifva umrinon eller til! Jag behofver visst ick: namna drinkaren, tvingas t att fjiUi va i kyrkan, und intagaudes i libertinen, spelaren och manga llkn inde loljl a" drnas eget sam votes tillokyn-dmde- : karaktarer, so n genom ntsvafningar och men samvetU stir till gengiild lustaus tillfredsstalaade tillintetyjort sin utaulor lawns oeh den a muktens mandom och icke kunna se annat or. att omr :de. Ej hi ller ar nigon individ qvinnan ar en leksak for djuriska lustar. alt ingi i patriaikaliskt akten-skaEvangtliets Dat har sam la: folk af eficr det haa blifvit medlcin af vir nastan alia flags karak'iirer, och di det kyrk-iHo som gor si, gor dot af sin vilie vara ovist att skilja Llinten fiin egen fru v.lj i oeh lor det han eller hon hveten forr an skordetidm kommer, gf r ar bfveriygaj om dmna princips akthot. det s migondt att njdgas saga att det diet ille ieke blott vara individer i kyrkan, som cj fortjena omfijligt att f Hiyn nigon att 5tlyda denna princip, dess va's'goelser; men sidana mi hvilket enhvar kan so med ett halft dga, sig och rema sig fiin syed, eller men d t ar mot evangeliets blifva utisluti a i sinom tid. anda att beja.ua tv t,l .ng med hau-y- n Tolygami har icke sitt ursprung fiin n.ignn som lmbt princip. Det ar lagligt vallust, som s minga mena. E't O'h rat att iramsialla eldortanke bordo oferbtvia ensanningen tor fo k odi uppmunlra dem till att ar.amma den hvar derom- - Mannen kum a i a loi auhet a uma. Detia var Kristi och bans apost-lar- s tillfredsetalla detta begar pi sa lima :at mis ion. Men L;ir silt kommer g som di tillfredsetalla silt begar cf ter ar lydigheten till dinamma fr: tobak eller spirituosn, det vitl s iga, Uliaoch f.i n .d. d genom att ki'ypa hvad de iinska och I lirlval.Undet af dessa vara fria frin a'li foril'gielscr oili fikta, hvad hkuct fines del ciiiill.ui Io'ie si mod pil.giuii. polyganii och obehagligheter, slif eri, hvars tvillinghroder man eager Der itager en man sig alia do pligtcr, n.t det iir? Hveuis la'tigheter gtiper ansvar ooh utgifker, forbundua med fir dot ini? llvcms f.ilact Hvem sorjandetaf en stor fuoailj Det vilie vara ar underlryckt? Hvad tr Mum fi a oeh hogst orimligt att tro, dat nigon ri.ti QH i ett iurh ilhndo, som alia vodcrbfv vilie itaga sig alia do3.-- f v oeh f trodragi lrauifur blott fir att tillfredsstal'a cu dj' ri k 'dra f iihfiduiden? Del nyiter at! bojelse, hvilket f.'remil la igt la tare no: att dot isk dr si, ty k jiiacteek ion billigare kunde uppnis g mom att. f ljr bevm d t. Det ar ioko en hi. ml ett n bruket i don civilisoradi veil leu. Man som pnktisorur pnlygami i d;mia af sistn'imda kaliber soka i alimanhct icki Jrla, som vilie borlbyl sina faniij att varna om sim offeri goJa munn ool, orhillaadcn mot audia. Horn kvi rykte, ej heller ork Inna do sitt alkoin 'arpa Vi!l a ; blott erinra, att den storsta eller sorja for dess framtida val. De k ifl.i attlmt tillliiudcs Utabs qvinuor af d dem icke ett hem, skanka doui iik ' 'rent a. staternas anloritrter att alkasta sitt namn och lira dim ci f rsti att do ii o kina ; ktcaskaphga band, mod.iu ih hederliga liuitrur och barn, sun hafva ,'ikti makar iliggas att franultlos lagligt och moraliskt k af pi cn nn.kn sorja fir diras odi k.ir uppolia k iutill de dnyo ochfadors hi; tied, umleivi-iiiiigifta sig. De lek. S) uppfora sig vallistiugar. Att sammanlikna bindu-erne. det betrla for att med ar dyr polygatti nojet synas suttie, d. v. s, enkans doi pi ben Narhartill dessutom fogas hela nntioi.cn-fjrdones aflidne make3 b 1, eller mod Larn ms hat oeh vrede, som polgo diunknande i Oangei, eller fanaliska mislcrna miste bara, si skilo man syi.es menn krofsande under Juggernauts det ar klart som dagen, att audra motiver vagn, ebr and. a f lbryteber, dr det mest .in vallust mi l'g ;a till grund for dera? uon'-enDigotter cell fan. handlingssatt. taster kunna brgogna sidaoa san -Miuga tro ej, att vi ha mottagit nigon manhkningir, men ej niivon furnuf-h- g uppcnbardie frin Gad angiende den menniska. Alla de ndmda tinggiut pi celestiala aktenskapsforordningen ; men til intetg.,ra lif gent emot mturens veta de bestamdt att vi like hafva det ? Ct D.1D8 ocli rakt emot grundlagens ga-- Huru mycket yager millioners negativa att L )iti en hv&r att njuta lit och tro mot tvi eller tre vittnens positiva kun iihet samt grundl ibga sin lycksalighet , skap ? Och vi hafva tusentals vittnen, kallas Aktiecgarne i namda kompani sammantrada i mangrnnt att harmed lLiroldens kontor Torsdagen Svm-k8 e. m., di raken den 1 April kl. hall lor dot forflutna iret komma t i Torsdagen dan E. First South Street- $ individ kunde genome t alia kyikan ord nanser och kv.'il icke vara i b.'si"ni''' : t, oidi af evangeliets kraft., . Gan-knanierna voio no Ivindiga, m n dei utom utfordras nigit mcra. llemn-Andvar oundvikligt nolv.indig till alt gifva l.f oeh kraft, hv.lket ordinun-ein- a s allena ej kunde tklinka. Det var di tt pligt att fdlja Jo;u exempel cj med munuen, men ock A i hindlipg Ilela evangeliet var nodvitndgt fir att r nic.l hvilkj utveckla deiidlare monni.-.kairniif , sum var begifvad vote och knrLk och ho som faUaJc most af tanningen och prakti.-crmlden 1 in daghga vandel stod i don stoista med fuliegorelscns plan och Dot gifver minga qvinnor tillfa.ldo att fi som on hrdig jdigf. Man kan en make, som eljest skulls blifva tvungna Kalla dessa vittnon fantastor, bfdiagaro att lefva ogifta, eller dunu varre : ett och bedragne, ful-k- a profeicr, o. s. v. , offer for listen. Mormonnrnas star-kast- c biuanm ,'iro fiend i e SWEDISH HERAl.D ) A Swedish Weekly Journal published in Salt Lake City, Utah, eveiy $2.00 -- Eldsvida. Den 13 feb. pA eldsvida vid Kappsta, sock eu, hos rustliillaren Erik , dervid ladugard och tvi logar llefvo ligornaa rof samt 10 kreatur, der-a- f 2 qvigar, 7 kor ocli 1 fir innehriindes. Eldon hade uppkommit pi si sdtt, utt en lyklamod dmi baintlig fampa sondersla-git- s af cn ko, och hade vid Hliickningen trcligen ej bdilre efersetls, an att elden FALKEIDr.Rli, Katekes och aktenskap. efter en stunds forbpp inyo uppflam-uiadEn kakelugnsmakaregesiill i Falkenberg fiek icke lof att gitta sig f5r en gluttig Sjefmord af kiirlek. En grundljg-irar- e pastor i staden. Ilan kunde namligen icke sin katekes. Den ungc mannen A. G. Malmstrom i Stockholm sig hos domkapitlet, som var nog sig den 20 fob. kl. half 12 f. m. lifvet genom aflosiande uf en dynamitpa-tro- forstindigt att forklara att pastorsem-bete- t skall utfarda den begarda lysningeD, i mannen. Malmstrom, hvars fist vida intet lagligt hinder moter. mo dagen fjrut afljd pi ett siukhm, hade si forut yttrat, att "om hon skulie do, hade IIELSIXliBOIUL MordbrannareFor 2 lifvet intet vardo for honom. ir sedan nelbrunno bygguadorna Jairs Perssons hernman i Ett bidrag till Carl XV Johans utan alt orsaken till eldens biografi. (MedJeladt L in Is Veckoblad). Den 18 feb. kunnat upptiickasEn af do minga utmrirkolaer, som kom-mvir nuvarande kmungaiitts fiajdade angaf sig egarens styffadsr, Anders Jons-sosjelf hos ortens kronolansman sisom sfimlailer till del, torde ej vara kind af den storre allmanheton. Fi personer anstiftare af branden och blef genast hak-tal. Anders Jonasou iir 02 ir torde n'imligen hafva sig bekant, att Carl XIV Johan varfilosofla doktor. I den beromdo d in ke astronomen Bagges J0 KOPIVG. Den mest nyktra befolk-nin- g "Reisetill Paris 1793 omtalas, a propos i riket iir uppenbarligen i Jonk5-pin- g univeraiteteti Giessen (Hossenj, att detta och dess omnejd i foljd af den der univeraitet strax forut kreorat, diva-rand- sedan minga ir. pigAend) religion oeh dividionsgeneralen Bernadette til! nykt9rhatsrorelsen, yttrar verkstiillande fil. doktor. Anledningon var, att Borna-dotte- , direktoren i dervarande briinvinsbolag under deu tid bans hogqvarter var bland annat i en till namda styrelse stiilld i forlagdc i Giessen, visat sig mycket min skrift aupiend.! branvinshandedn om att taga universitelet och vetenska-pen- s rfjni bevis pi, huru nykterhots-rorelso- u dervarande mllsman under sitt dcr vunnit framgiug, anfores. Sa bade han t- ex- tvingat nigra att, di Jonkoping ir 1852 53 med en franske kommissarier, som iufuuoit sig folktuangd af 0,209 hade 14,907 kannors fir att till Frankrike aff.ira d) varderi-kast- e forsalining i di var and; branvinsbolags boekerna oeh handskriftorna fr.in 4 krogar, si uig ir forsaljningen nu, di universitetsbibliotekct, att ogonblickligen jnvinareantalet vuxit till narmare 20,000 Aterlemna rofvet i oskadadt skick. Pi endast 0,04 1 kannor bolagets 4 krogar. grunl liiraf utuamdes bau till filosofie Eldsvida och innebranda XARLSiUlIV. bedcr.sdoktor af det godi univeroitetet, mellan den 10 och 17 Natteu kreatur. som ej visste, liuru det nogskuHe visasia feb. nedbrann en ladugiiddanga, tillhorig voed laksamhotikke", tillagger Jeg bouden Sven Olsson i Earabol, hvarvid om General Bernadette bestan-diBugge, allt, som i densamma var fdrvaradt, blof foran sine Doctornavn sit sictter rof, deribland ett tiotal notkrea-tu- r. Titlcr, saabdes som Buonaparte gjc r ligornaa Huru elden uppkommit, iir obekant, med det Pruedieataf Nitionalinstitutets MedlemFin nos minntro denni da ingen kom till stiillet, foriaa allting Samme person i nigon af Cad var nedbruunct, tomDamd doktor.avirdighc af clJsvAda, hvarvid firra irot Johans biograSer? bide boniugshuset ocli ladugArdm ned brunto, och liade nu under fjrliden som-mIjkS.ii!. Domd till f ingolse f rsamvets-s.kEn piga i Nissj i, TtiilJa Sjobring, upplort den IadugAid, som nu Bmmgshus voro ej uppforda, skulb liar om iret vittna vid Eksio rid utan bodde ban mtd sitt busfolk hos CD e busrattAf samvetsbetankligbeter lion pi vittneselen, oaktadt hon in granae, Lvais byggnaler Lgo ett stycke ballades vid flora rattegingstillf,. lien och d jnides att liarfor bot rammanlagdt 325 Egendomon vir fjrs.ikiad mi bol.iget kronor. Di hon emelhrtid suknar med Skandia. att gilda boterna, bar hon nu diimts att MIRIEST II). Mordbiand. Den 14 feb. ifliena dem med 35 dagars fang pi morgmen nedbrann en hdugirdsbygg-na- d i Bjnrtorp, Amncliarads tocken, I' i!,L. En karl. I Falu Lins dervid kreatui'eri med nod r,ddid;s. februari: Tidning skrifves den 23 AriJ pjisur: dcr.viktiir-- utruntes, att el i forra veckan var Ivias den al lijiwd ll.fvit aula pi f cn gianuc, Anders Jansson i Fagerbaeken, St. Turn , Niklas I'eUcrs-u- n i hemmamegareu sockeni Dalarne, syssebatt mid kilnings Ufa's. bvilken h', arbate i skogen vid pass enfjcrdeleli mil frin sitt hem. Ilarunder intraffade d,n E dsvAla. Deu 19 fob. lEF,RSI!ft!. att han fick sitt hogra uibrot eld i stallot oeh vajubodon i clyckshandelsen, underbea afslaget af en stock, som rika innjorsboit ill, t Bjurscrud i Sum D.i Jansoo Ids Ryi's sooken do falla cifver dot samma. pi Soira Dal, bvdken var ensuui och liaa3 uteblifvaado lii , egondom inmibafvas pi arrendo al hr hemmet icke si snart torde g fvit anled Albert Ekman. Af uti stallct firvarude ning till att nlgm uppsokt hoiom, mi-stita syeken h.'istar lyckudcs man r' dda han f irsoka att sj lit !a;a sig hem. "cm, men dc tre ofiga djiiren lcfvo for att icko blifva liggvnde ooh firfrysa bvaijemte samtliga uti vaeubo-Jevinterakdon vid kolningsplatsen. Haa tillyxada n.ig-- a forvaialc sotumar-ocl- i m. m. blefvo ligornas rof. Det alldeles spjelor it dotbrutna benit och kringbinil hvari en det si godt ban kunlo samt bgif sig d ir invid beligoa eadesmagasin, eftor pi vag till hemmat, krypan 1) pa betyuligi m'ingd spanm.ll fdrvarades, Efter lyckadea men lilda, eburu bide magasi-c- t hiinderria och dit friska benet. niira en Lai dagsanstniogningir, liv.lka och spanmikn icke obetydligt skada-deman lattare kan tiinka sig tin beskrifva, forenade som do voro med svir sm irta l)ct iir antagl'gt, att ovarsamhet och i det afDrutna ban vid handhafvinde af etallam-p- a hemmet, nilde bonet, hvarefter han f. Jjande dag infordes till oeh elddun varit orsaken tid den tiuia-dIlaas armar i Falunlinfllaaarettit olyckshcindulseuhade betydligt svallt upp efter den sv.tra For bedrageri haktade IFSTlillUK. anstraugningen pi hemvagen frin milaa broderue 0. J. 0. och A. E. Bjorkgrea, den forre 13 den senare 101 ir, souer till Ea arbetets man- Nittotvi s i Iail undet i de den 25 feb. f. konstmistiren vid Fa'u en fattigenka, bosnde ransakning socken, undergingo Hans Gustaf Carl Husberggrufva i Aesteivik deu 11 feb. linga lefnadsbam har varit en af mo Ja ccllf.ingelset och arbete, med hviiken fi kunna fdrlik-nas- i infer Noira och Siidra Tjusts Fold i Nykoping ir 1794, dan ald- STdl'Kiillli.U- inargoncu - ujip.-to- d Jan-sou- Gossarnc, som aro mycket smfivaxte, hade forsdrjt sig och sin modermed e af f'amnvedshuggning uti hvatvid sisom liqvid af skog vaktareu utlemnades lappar, hvilka vid uppvisnndet pi Ealstcrbo bruks kontor utbyttes mot kontanter. Under det gossarue voro innnehafvaro af en djlik 'app, koraino de dfverens om att sielfve skrifva lappar cch framlcmna dem till kontorct f ir att pi detta satt for.skaffa sig de model, de behofde tor sitt uppeballe, enar deras krafter ej vilie r.icka till att pi arligt sitt fylla behofven. I sin barn-lig- a okunnighet liade den aldsto af broderne skrifvit tre lappar och undertecknat dessa med narnnot A. Nyman, i tro att detta var akogvaktarens namn. Skcgvaktaren hette ratteigen A. F, Yinan. Dun 1111a forfalskaren hade ej cos fortind att sdkaefterapa hvarken sdl eller namn, utan skref, som hans medgaf. Tidigt pi natten antradde gossarns den tvi mil liuga vagen till Falsterbo. Den yngre medtog lapparne for att i kontoret utfi liqviden, medau den aldro i narheten af vagen afvaktade brodrens it;rkom,t. A kontoret mottos bokhillaren Stihl lapparne oeh sig di genast, att de voro f.i'tka, hvarfor han ej gjordo nigon utbctalning, ntun lat gossen afvakta inspektor TruHv.us aukomst. Hr Trulsson, underiat'.ad om f, irh.dlandot, ofverlemnado gossen oeh sedermera hans aldro broder i haadurna pi rattvisan De skyldige oikAuJe under tirar, livad som lades dem tili last oeh, dj domen, 6 minaders staflarbete Oeh ett irs fdilust af medborgligt foitroendc, uttalats, sago de fonkrackte e pi hvirandra och G minador med en ton, som endast barn vid ett dylikt tillf lie kunnat saga det, hvarpi de folio i hysterialt grAt. Falster-ikogarn- for-ma- eftor-sad- Utrikcs. n Bryssel, Belgien, den 27 mars- - Oer-bormycken egendom har blifvit ode-lagaf strejkarne i oeh omkring Char- - i n Sax-tro- upp-kom- - gam-ma- e Jon-kopin- - i - g mlli-tair- e - liem-sokt- , - vag-rid- 1 stf Min-dage- n i Bjcir-torp- leroi. Minga ooh f orstorda. d herregirdar aro plun Irade blefvo Sadias, Dedorle&di, Devilles, Jonetsoeh Londons gUsbruk forstorda. Forlusten an5lis till hundra tusen dollars och tuseudeu af menniskor blefvo arbetslosa. I Roux draptes fern af streikaruo under kampen mtd soldaterna- - Pobelu bade stormat ett vapenlager ooh for8edt sig med alia slags Da, som e; kunde Anna nigot vapen. skjutvapen, bevapnade sig med yxor och Slottet Attremont i Ihesles dylikt. I J umet brandes af pobelu, likaledes glasbruket ChaiLrio. Mj.ilqvarnen i Mamhiennes r plundradcs alldeles af dess innehAll. a af strejkare striifja om i och tvinga folkot att nedlagg arbetet, famt plundra fabrikerna. aro alldeles hjelplosa. Pobeln vaxer for hvarje dag. Till Villette sande3 afven artilleri, hvilket just anlande i ratt tid for att fralsa Lamberts-fabrikeri frin odslaggning, hvilka strejkarne voro i begrepp att braona. i no-pa- kolgruf-distiktern- n Charleroi den 27 om aftonen. En skrackrcgoring rider har- - Tusenden af bevapnade strejkare ha hill't gatorna besatta hela dagen- - Minga butiker ooh privata boningshus iiro plandrade och nigra nedbriinda. Trupper s indes hartill i dag ii'An alia hill, men i stallot for att skingras angrep pobeln dem, och ti'l fick soldaterna oid;r till att .skjuta skarpt, och flora salfvor simler iu i den tdtt packale fulknassan. Tjugu atreibaro dodadej pi pi itsen ocli flora hun-lrsj slrodes. Kloitret Salerilmouto blef ock-?- i i- -t J-- bruudt i dag. Bryssel vid midna't. Hdr i staden her.ikar den vildisto fruktan som foljd af inlupna underriittulssr om uppror i olika delaraf Belgien. lohclhofar marachria pi ga'oma, iur.Licnda forr.annande laglydigo borgire. Telegrammer friu Charleroi fanda i natt meddela, at) fyratuseu fl ira, trupp-'aedandt derail- FtrejkTrno angrep men legos tillbaka cf trupperna, ef'er att flera salv r difvit affyrade pi dam. I Roux kom dnt till ea kirdnackad kamp mellaa strfijka. no oeh Tin af Je firra il Vo soldaterna. platsen oeh mina sirados, 1 Bind it foMoktceu csqvadrm rytteri ait skiog-hopen, men de blcivo 'jailva drifua omkrirg fouster-rutoroc- . i . Sediuste nyliet .dr, att kolgriivorna i Maricmont ,iro stuckua i braud och a i glasbruken i Pirmcjo och Moudrou an tagna af pobelu. n Deu 15 mars auhinde till d.dttor Pasteur i Paris uitton ryss ir, som voro hitna af galna vargar. Fom dagar oi'icr dogenafdom under deu vjirsta Liket vill blifva noga undjisokt af iPa.teurs Detta sorgliga utf dl har haft oa ned liende verkau pi de andra vattu--ikriic- libv.ra-toriuu- i. a. vard-l.ish- et e - i-f- Vest-rum- i a breflAda. I'iq 1. Alborg. Ni frigar om mcra an vi ha lu,t att besvara. Yi vilja emcllor-timedg'fva, att "Helliget Ilerreu pi len ena sidan oeh oanstindiga portratter pi den andra' pas3ar mycket val tillsam-manMen sidant finns endast i r, hvars ena halft ar tryckt i mars och den andra halften i april. d s. "nyhets-tiduinga- |