OCR Text |
Show Supplement till Huru republikanska behandlar dergtades. gyen-gkar- ( Ur par-ti- att skola ickc orda vidare om denna vankelmodiga och lojliga om hvars debut pA den politiska skAdebanan man s kan saga som om salig predikan, att han vid kom afsig". En annan herre, hvars politi ska afventyr vi fdrut omnamnt, skola vi dock egna nAgra rader. Den ofantliga Svensk Amerikan-skRepublikanska ligan bar allt skal att vara stolt ofver sin president! Ehuru motstAndare till denna liga gor det oss ondt, fran Chicago. Lite politik et Svenska Kurircn" for den 24 Sept. 1895 ) sA vid de 12 Oktober 1895. behofves. Bade: 0, jag Onskade, att jag kunde stundande koncentrera alia mina kiinslor i ett primarvalcn, huru polisklubbor-n- a komma att begagnas. Det gamla irlandska gardet finnes annu qvar, oaktadt alia loften om reform. Och pA sin upphbj-d- a befalsplats skAdar lojtnant Enright, han som sukte skvdda Swan Nelsons mordare frUn straff, ut ofver faltet. Det ar en siirskild komplimangfrAn mayor Swift till svenskarne, att denne man blifvit bibehAllen, som icke ansAg en hederlig svensks lif vara vardt mera an en herrelos a Skandalerna. inom det republikanska partiet i Chicago ha fyllt tidningarnes spaltcr un ler den senasle veckan till stor gladje for deraokraterna, som natur-ligtvi- s ha allt att vinna af det andra partiets oenighet och redan i andanom se sig dnyo sitta omkring de politiska kottgry-torna- . Lordagen den en. ski ihjal om Vantaochse Dum-bom- ne Utah-Korrespondent- N? ord, och att detta ord vore en blixt eller nAgot liknande; jag kommer i hAg ordalagen. exakt Jag k'an-dej det just pA detta satt Jag vill ej slbsa nAgra fler retoriska blomster pA detta smartsamma Amne, utan ekall blott bA noggrant eom mbjligt omtala de narmare omstiindigheter-n- a e i min olycka. Hon hade kastanjebruna lockar, kinder, hvari bildade sig emA gropar dA hon log, och glada, spelande bgon, med flack sAdan en pA fAtt den att en anBtrykning af skalk uti. hunds. dess anscende. sitt Ty Jag var ett slags van till hennes vAra landsman och familj, eller, rattare sagt, mina utAtminstone voro det, och i egenskap har-a- f ligan raknar Smitn. Samuel flera rattankande om Chicago hade jag privilegiet att f A helsa Hjelten och pA allt satt aktningsvarda Jag brukade titta in der pA henne. Det ligger icke sk litet hyckleri man. De kanna sig sakerligen En traglkomlsk hlstorla af mr Ernst TF. tvA eller tre gAnger i veckan fOr att Nicholson. i det salt, hvarpA. afven republi- fbga smickrade af att erfara, stanna en minut och frAga, huru kanska tidningar omtalat och deras president och fram-stmAdde; och dA kunde jag etA och Smith Samuel Sr namn Mitt in bedomt "skandalerna. Partiet statssekreteraren ledare. och tumma min mbssa och titta i Chicago befinuer sig alls icke i spe (pA spe?) tjenstgjort sAsom det ar ett anmarkningsvardt faktum, pA henue en hel timmes tid, innan upplosningstillstAnd, En strid hyrlakej och mellanhand i en sA att jag alltid varit Samuel Smith, jag kunde fbrmA mig att gA karak-tar- s pAg&r, som skall sluta mcd snuskig afiar. Men vi varnade n&got, som Adagalagger min och fasthet. Jag bar dem for herr Westinans egoisti styrka betydlig och valbehollig re1 Jag 8ade aldrig mycket vid dessa Samuel Jones, ej heller tillfallen, ehuru jag hela tidenform-ligeoch tidcn for en allvarsam ska politik. Ha de nu fAtt sina aldrig varit Samuel Smoll, ej heller Bill Stumps, ar alls icke ilia bgon oppnade? Huru ilia brann af valtalighet Och hon t icke detta utan jag har hela mitt lif varit Sa- kunde virka pA nAgot smakfullt ylle. vald. Ty inga vigtiga partiin-tressemuel Smith och jag ar fullkomligt tacke, medan hennes mor talte vid st& p k spel just nu. med de storslagna i ligans program, dess tal Baker pa min identitet. Att skandaler intraffat, kan med mig. Eu gAng dA vi voro pA ar dS fOrsakrat att Nu icke Men er, de om att endast verka for de repulikval fornekas. jag jag gArdstomten, hade jag djerfheten hvilket jag tror vara att iiro af temligen ensidig natur. blikanska principernas mig sjelf bedja henne om en ros, som hon Upphofvet och ansvarct for Ochuppfostringsarbetet det enda ratta sattet att bOrja en bar. lion skrattade verkligen pA vill jag vidare om- ett viinligt satt, dA hongaf mig den, faller nemligenenbart pi sedan! Ar det till ett sAdant sjelfbiografi den faktion som kallas af sina medborgerliga tala, att jag ar son till mina och jag gick hem, alldeles utom mig Inte till min morbror, ej hel- af gliidje. eller rattare sagdt pligter, som vAra nykomne det Swiftska bandet. Detsam-m- landsman skola tippfostras? Vi ler till min kusin och ej heller till 0, jag kande mig uppfyld af en drottningen af England, utan helt himmelsk, hanryckande salighet fortjenar icke benamningen tro man bdr betacka sig for enkelt son till mina fOraldrar. Jag parti. Dess taktik skiljer sig i uppfostrare. ) aftnar, dA jag sag pA henne och somliga fall belt obetydligt frkn Men vi skola ejdoma for hArdt. omtalar delta blygsamt, ty jag vill evarade pa hennes mors yttranden i den beryktade Markctstreet-gangens- , Kauske stalldes herr Westman inte insinuera att jag tillhbr nAgon enetafviga ord. Ack min poetiska dd densamma under bar mellan befallningen att lyda fOrnam familj eller ar medlem af gjiil var alldeles for full, fOr att jag orders och hotelsen att genast aristokratien. Jag ar Samuel Smith skulle kunna yttia mig! Hopkins styrelse auviindes i ratt-visall af blifva afskedad? Ilerkules var rStt och Bliitt, son till mina Men alltfor snart kom ormen i Krankning i stor skala, Det var en orm i pA skiljovagen. mutning paradiset. ni om Bkulle en Bnobbig, ung i vilja omtala, Jag vdld,ja, nara nog ett I allt fall torde ledareskapet var ett att mitt antagande, se der dess (republikan- stort hiidanefter vara slut och mord jag man, som hade rest nAgot litet och e hufvud Mitt kunde lagga sina ord viil. Jag ska partiets) merittorteckning. herr Westman numera klassifi-cera- s mycket ovanligt bam. Det andra, county-partiethonom a'lt ifrAn det I'gonblick bland sAdana statsman var i proportion till min bfrigakropp honom i hennes hem, men som det kallas, ar sin motst&n-dar- e som the Honorable Ilinkey Dink Ba stort, att jag ej kunde sitta niiitte jag Ar ett nara var m.Aste an nar fOrr tillstA bdde likaledcs och de jag honorabla jag betydligt ofverliigset ty jag liarbeslu-ta- t Doktorerna i hS,lla mig denna insinuerade, att i tjugutredje war-detill antal, organisation och beriittelse gammal. i i vatten sin hade detta kunde han till att och att anscende. grund sanningen gbra egenskaper Detta parti bar endast begiirt hjernan, men min mor bade ej ansprAk pA att Biigas hafva ett godt fbr lakare, utan Bade, att det utseende. MAnga skulle hafva t rattvisa; rattvisa af Swift, som Stort och berattigadt missnoje an annat var bara lijerna, ingenting honom vacker, men jag har belonat dess fbregdende tiohet n,ot mayor Swift och bans med den mest genomgdende tala denna facon pA hjerna. finues bland vAra landsekall att tro man inte att vill llan folk. var endast rattvisa otacksamhet; Jag resligare an jag och man, som han saiskildt prickat har men ar ingenicke hade nu igen af centralkomitens rbdt egenkar, jag hAr, en olagenhet, ut bland fcieslagna kandidater jag i 6t0rsta fOrtroende som emot att alltid besviirats af. Lloyd Smith, som, jag for att lAta dem stanna utan-fo- ting fc5r er, att jag var fOrstAs omtala sin herie och mastare NAval, jag triiffade honom ofta i De fiesta ha tegat, men Min man. bli en stor att fOdd till Switfs exempel, svarat med ett hennes hem, och derpA bbrjade jag tnissnojet bar ocksA tagit sig slag i ansigtet. Det var icke krafiiga uttryck. Den 24 Juli, mor Bade alltid bA, och man maste undra, om han gick dit, dA jag var fOr Bin mors Asigter. borta. County-partiet- s fel, att forhand-lingarn- e om vi icke Jag spionerade derfbr pA misstaga oss, holls bysa respekt om min farf henom och till min fbrskrSckelse liar nagonting sagt pA det forsta motet i ett jag protest mote i South Chicatisdags blefvo bullcrsamma och go af den svenskrepublikanska Naval han liette ocksA Samuel, hvil- och fasa fann jag mina farhAgor oviirdiga en politisk forsamling. klubben under ordloraiuleskap ket iir ett nytt anmarkningsviirdt faktum. Ilans farsnamn var Smith Det var lika litet dess skull, att af advokaten En gAng sAg jag henne drbja med John E. Andersou, fbrnamn hans och det andra motet slutade i nara Benjamin. Jag honom i porten och derpA med en utgifvare af Calumetposten. Det vill inte , att Benjamin knappnAl fiista en blomma pA hans precis nog ett mord. framholls pA motet, att ehuru Disraeli fAtt eitt namn efter honom, de sver.ska rosterna i wardet rockuppslag. O, hvilka qval jag men jag misstiinker skarpt att sa var kande! ofver 1100 och sAledes En af de viirsta skandalerna, forhal andet. Natten efter denna handelse var som forekom dels i, dels utom mer an en fjerdedel af hela skulle ha blifvit en stor man, llan mig som en fbrskracklig mara. Jag 4,000, hade af 200 plat-seChicago, kan icke heller laggas om blott fOrhAllandena utvecklat ho- har ett dunkelt minne af, att jag tillfallit som endast till last. Det ar med detta parti wardet, nom dertill. llan egde alia kasta och med floden tankte ut gick stor ledsnad vi uodgas omtala, ett tjugutal kommit pA vAra for att bli en Washing-tomig i vattnet; endast tanken pA att att ett par sveuskar deri spelat landsmans del. Ungelar samti-dig- t eller en Bonaparte, men hau detta skulle behaga min rival afhbll hade ett cirkular utfardats hufvudrollerna. VAr lortralU' i nAgot krig. Det hehbfs aldrig af den Svenska Republikanska mig derifrAn. Men nAgra dagar ge landsman Andrew Audc-hvarsAdana miin. for att frambringa krig fbrandrades min sinnesstam-ninstAndaktighet att vagi a klubben i Cook county att Man kan inte strida, da det inte iir och jag vaknade eom ur en tAga ned till mayor salja sin bfvei tygelse for 1,000 oth jag hoppas att ni inte vill dvala. krig, dollars och lri resa till Sverige, Swift och lAta honom Ycta, att min far skulle ha borjat ett krig vi prisade i lorra numret, gat att vi ej blifvit rattvist behand-lad- e Jag mbtte Maud pA gatan, och och slagit sig pa attdi'.da oskyl-dig- t sjelf var hjertligare Un nAgonsin; hon af honom och bans rAdgif-varsi 'tligen vika lor mcra bevekan-dfolk fi'ir att bli general. llan bad hon embe-tevid tillsattandet af mig komma och helsa pA ska.1. Det sages bppetatt hail var nog iir girig, men sA clak, det henne pA aftonen. under hans administration. fick tvAtusen, hvilket vi dock var han da inte. Det e Jag kan evArligen fbrklara mitt Snararc vore, syncs oss, for tro. knappast vilja Har jag talat om att j.ig fOr BjalstilletAnd, sA plbtsligt fbrdes jag den stiirsta galenskap formoda vi att det ligger uAgon le iir skotnakire? Jagtillstar frAn fbrtviflan till hopp. Jag vet, n annan mystisk grund till bans att skiinka en enda rost till att jag Ir.if ih tt i l.lga hal!. Men Oej att tA och tbmde mitt i lade salt jag lor denna administration. plotsliga fdrsvinnande frAn stall icke hindra min framgang. vattenambaret i ugnen och uppfbrde horisont. Elter hvad flo- Ty det ar nu praktiskt frAga om YAra BtOrsta miin hafva kommit sig bA att jagsAgmin ra tidningar upplyst fick mellan herravaldet, mayor upp frAn ingenting. Och sA skall mig besynnerligt, dA hon trodde mor 6ig vara grAta, Wcstman i uppdrag att Swifts, Kents, Derry Hulls och det gA iifven med mig. skall obemiirkt, och besvor Jag mig stanna fora Anderson till New York och Buck MiCarthys band, som stege, bestiga pinne ryktbarhetens Men den hemma jag gaf qvallen. inskeppa honorn pA AtlanterAn-gartn- , bestAr af allt hvad republikan- fOr pinne, tills jag nAr top en af henne en Cfverlagsen blick och sade, sA snart bans fullmakt ska partiet egci af toughs och den. att ingen jordisk makt kunde fbrmA bllfvit godkand af den forsanda-d- e samvetslose embetsjagare. Men jag mAste gA vidare i min mig dertill. komitln. Emellertid korn det Kanhanda nAgon annu iir nog ack, vidare liksom den beriittelse, lion vande sig bort, mumlande: i smolk mjdlktn. I ett ogon-blic- k naiv att gladjas olvei den s. k. vandrande tills jag kommer juden, Stackars gossel och sedan fblj-d- e af samvetsdmhet lar An- svenske gasinspektorens upphd-jclsetill den inest hjertskiirande punkten far mig i spAren, tills han min derson ha inlemnat sin resignaMan bor dA besinna, att i m'.tt lifs historia, en punkt skrif-vetion till wardklubben, som eAgmig fbrsvinna i Mauds port. for denna enda vinst, tvifvelak-tig- , med blod, ett brustet hjertae Den andre var icke der, och Maud valde ny komiteman. Nu som den iir, uppofirades 24 blod. Pet fanns en tid, dA jag var var mycket vanlig och ekraltade skickades order per tclegraf till svenska polisman. niira fltrtviflan och sjelfniord,en tid, mycket. Jag brukade sallan ha mod herr gasinspektor Westman i I "Buck McCarthys och dA slet af kAret, mig jag sh'g mig att mer an en gAng frAga henne, huNew York att genast hitfdra den George B. Swifts poiiskAr finnes fCr mitt brtist och Onskado att jag e ru hon mAdde, men denna gAng olycklige Andeison.som natur-ligtvi- s ingen plats fi'r svenskar. Man vore dad eller en hottentott eller en jag henne derom flere gAnger var hc'gst ovillig att behofver pklitiigt folk som man nosharning eller en vild indian och gjorde mina anmiirkningar denangenamalustresan till kan skicka hvar' som heist, lor allt atom mig Och med detta sjelf. vadret med sedvanlig liflig-heSverige mot en Aterfard till Chen beriittelse om en eammanhiinger ) icago, der han skulle stA ansigte Dettycksara en temligen qvinnas trolashet, en IrolOshet, bA lion lofvade att fblja mig pA en mot ansigte med dem, hvilkas stor likhet mellan Svenska a Bvart och farskriicklig, att lady Macntflykt i det grbna en dag i nasta och Republikanska fortroende han sA i Ligan vanskap hari iir ett intot beths och jemfOrelse "Skandinaviska Chicago vecka, och jag gick min vag i ett ovardigt svikit, om man (Ar tro Republikanska i med. Salt tillstAnd af etor gladje. Ligan. 6amstammande berattelser. Vi Lake City. (Anm.) Jag tror att det var Byron som Efter detta helsade jag pA ho medlem-mararoj- lion var en vacker flicka. Vid senaste tutl, som holls i IAXAV0LI8, 1ml. u fOr-aldr- ndmda stud for ett pur dagar sedan , vaide demohra-tern- a held sin ralsedel med en major itel af 5,000. Vid foreydende ralet hu-ruso- hade republikanerna en t majo-rite- af 5,000. e Derfor utropa vi: deri-frA- : n ofver-ensstamm- er hand-lingssat- n fra-ser- utbre-dande- den-samm- Dtta dr ett demokratigkt dr. ! a fOriil-dra- r. City-Ilall-parti- a sk-da- des-B- a fOral-dra- r. a, up-penb- fOr-lat- er ha-tad- , en-Ba- Alder-mansjonsar- t. fhr-troen- kal-la- rAd-gifva- re ord-foran- lol-jand- e r. pA-tA- A ut-gjor- rost-antal- et r, fitrut-siittning- n del-to- g se-na- re s g, e u sven-skarn- nar-vara- n fdr-mA- Chi-cag- gasin-spekto- r ? n ge-na- st frA-gad- ut-by- ta t. Ame-rikansk- Maud niistan hvarje afton, och den skulle krevera, om jag icke talade, andre syntes ej der Dagon gAng; men A valdsamma voro mina kanslor. jag mbtte houom ute i Btaden tvA Frbken Maud eller tre ganger, livarvid han eAg Jag drbjde bA lange, innan jag hotande pa mig, men Bade ingenting. fbrvAnad tittade fortsatte, att Jag var sA etolt och lycklig, att jag upp. tyckte, att jag vaxte en turn pA dessa Frbken Maud dagar, ehuru jag fbr lange sedan Aterigen hejdade jag mig, under var fullvuxen och blott fern fot det att Sdrorna pA pannan svallde, lAng. A att de liknade rep. Dagtn fbr den beramade utflykten Frbken Maud i det grbna kom, och jag var BAnoga Innan jag hann fortsiitta, gaf hon med mitt utseende och bA kinkig till ett genomtriingande ekrik, och, med mitt linne, att jag kom min tagande ett sjrAng tillbaka, pekade mor att grAta flere gAnger. Men hon pa en stor orta, som reste sig Blutligen var jag fardig och vantade som om fbr att bitas. med min lilla vagn framfbr Mauds Jag kande i detta bgonblick en dA hon att var Det se, nAgot port. hjeltes blod i mina Adror. Jag kom i sin hvita muslinskladning ooh tyckte mig en minut vara sA stark strAhatt, med sidenbanden fladdran-dsom Simson, under det att jag stod har och der. Men hon var litet och blickade ormen i e bgat och i blek; hennes ansigte hade nAgra danarma honom att uppfordrade t. gar icke varit sA strAlande som sig. Jag skulle ocksA ha dbdat honom, om jag haft nAgot att gbra det Vi voro ett gladt sallskap,och jag med, men det hade jag inte, och der k&nde mig sA lycklig som jag kunde fbr vande jag och sprang sA fort jag vara, i betraktande af att termome-ter- n kunde ned fbr kullen, fbr att sbka visade en sA hbg temperatur, mig eu pAk, medan Maud stod del att mitt ansigte var rbdare an mitt ikrikande. hAr. Jag mbtte den andre, som sprang ned-fb- r Den andre var ocksA der och eAg uppfbr kullen lika fort som jag nt sA kail som en gurka; men han den. talade icke med Maud, som var Hvad stAr pA? frAgade han utan nAdig mot mig. att stanna. Jag fattade ett vildt beslut den De a en orm. Jag hAller pA dagen: jag skulle fria till Maud, in- och letar efter en pAk fbr att dbda nan vi Atervande hem. den. Jag stod just och bfverlade, hvilllan svarade icke; han var dertill ket skulle vara battre: att sbka ett redan allt fbr lAngt borta. Jag mbtte mbte med henne, innan vi lemnade Atskilliga andra, som sAgo ut att platsen fbr utflykten, eller att vanta vara upprbrda och skramda. tills vi gAfvo oss i vag, da jag sAg Hvad stAr pA? henne skilj i sig frAn ett antal De a en orm, och jag hAller med hvilka hon pratat, och letar efter en pAk fbr att dboch pA slA in pa en liten gAngstig. da den. e Jag insAg, att detta var ett Din kaltring! Ilvarfbr finner tillfiille, och derfbr tiinkte jag: du dA inte en? frAgade en illvillig Spann nu pa dig dina vapen, Samuel gynnare, som alltid haft ett horn i Smith, och haf mod att satta allt pA Bidan till mig. ett kort. anmarkningen med Jag fbrbi-'icDA jag uppnAdde henne var det fbraktets tystnad och fortsatte mitt bfriga siillskapet ur sikte. Hon letande efter ett vapen. spratt till och tycktes fbrvAuad bfDA jag sbkte bfverallt, tog det vei att se mig. tid, innan jag fann en pAk. A de iute varmt i dag? frASlutligen lyckades jag komma bfver ga Jo jagen och skyndade tillbaka till Maud. Jag ville saga nAgonting snillrikt, Men hvilken syn mbtte mig icke. men om det giilt mitt lif, hade jag Der lAg ormen dbd i graset, inte kunnat tala om nAgot annat an i en Btor hbg, och Maud stod vadret. med hufvdet lutat mot min rivals Mycket varmt, inst'imde hon. skuldra. Han sAg pA mig med ett En lang tystnad fbljde harpa. TvA fbraktfullt leende, under det en blick gAnger fbrsbkte jag tala, men af triumf lyste upp hans ansigte. lAdde vid gommen, under det O, huru jag hatade inkriiktaren! att den spanning och oro, hvari jag Jag behbfde all min sjelfbehersk-ninbefann mig, gjorde mig varmare an fbr att aflrilla mig fran att pA nAgonsin och min stAndkrage snodde fliicken anfalla honom. Big omkring halsen som en vat llan hade sammar.drabbat med trasa. under min frAnvaro, och nu att tror inte, nAgonsin jag Jag hade jag inga utsigter att vinna flasade varmare en dag, lion fikte hem i den upplefvat Mauds lijerta. fbr hatade att mig sjelf, jag,idet jag der gynnarens vagn, och om fjorton da'Yar ntskickades bjuduingskorten jag sade det. Ja de ii fbrfarligt varmt. till deras brbllop. O, plaga? Jag kande, att jag fA e tan-karn- van-lig- flic-ko- r, en-Ba- m gyl-len- k - hop-ringl- ad tun-ga- n g or-me- u I - |