OCR Text |
Show SPDlfDENTEK IIItH cien 12 Olttober 1395. ill Si -- I Ijordagen Pi folkets bekostning! utropar Hvad Republikanarne Turst Bismarck om lyckan. kanske nigon. Vi saga iter, pi hafva gjort for Utah Kort fore inbordskrigets slut folkmangd. En stats representanter i folkets, eller rattare den fattiges I ett tal till nagra besBkande frin frin 1861 till skref Abr.'diam Lincoln, republiLeipzig, som den SIJrige statsman-ne- n valjes af statens bekostning, genom att pi omva-ga- r Dato, kanska partiets forsta och stor Senators. United States for nigra dagar sedan hull, For e men skattbelagga folket; ty hvad en van rostberattigade borgare, till sta foljande president, han ord: foljande indi-reJOSEPH RAWLINS, Salt Lake. vemodiga dess tvi representanter i senaten ar val hog tull annat an en i Illinois: Ar 18S1 de detta Under mitt langa lif har jag frintogo MOSES THATCHER, Cache. staicke af af som folket utan hirdast traffar skatt, Vi kunna alia gladja oss it, viiljes den landstrackning, som blott sallan varit lycklig. Skulle Sen arbetaren? tens har ett nu legislatur. exempel: staten till Nevada. sammans de ag detta lagga utgor fi Ogon. att forskrackliga krig A For blick af lycka jag njutit, skulle jag hvaije rik man, som koper For Governor. snart ar slut. Det bar kostat Demokratiska partiet bar kanske komma till 24 timmar, om sin valsedel uppsatt de man, som en kostym kinder, finnes minst Ar 1862 antogo de enanti JOHN T. CAINE, Salt Lake. mycket pengar och mycket blod, ens det. I politiken har jag aldrig de onskaskola representeraUtali ett tusen kdpare af den arbetan-d- e uti hvilken fanns en och blomman af Amerikas ung-doaaft tid att vara lycklig. Jag har i Forenta Staternas som frintog n klassen, och om nu en kostym Senat, offrat har alltid villigt sig mist strida och med pi For Congressman. segern all hennes egendom. hr Moses Thatcher och hr kinder forhbjes genom hog tull kom till faderneslandets den altare att angsliga Davis. omsorgen B. II ROBERTS, frin 10 till 20 dollars, hvem ar Men for den pi biista siitt. I mitt tors var, pi det att landet mitte Joseph Rawlins. Ar 1868 frintogo de territoriet det som senalif har jag haft Ogonblick af dessa till af fir man bara nastan hela di, lefva. Detta har varit en nord-ostrannu mera land, tor Judges of the Supreme Court. debordan namligen af den indirekta skatten, lycka, fOrst i min ungdom, niir jag tid for Rtpubliken; men torer, ar det nodvandigt att hornet skOt min forsta hare, och llugre det Utah. A. afUtah, SAMUEL THURMAN, ochgaf At det i en nar framtid mokraterna hafva makten i le- den rike eller den fattige? att ser, t jag och Ar samma fram som landtbrukare. yoming, Jag har RICHARD W. YOUNG, Salt Lake. icke detta att utpina arbetaren skall komma en svirare kris; gislaturen; ty allt bvad denna de Uintah Valley, som ocksa varit lycklig med min hustru Weber. THOMAS MALONEY, di har att gdra i detta afseende, och gora den fattige fattigare? tvi millioner acres, ifrin och mina barn. Men att fOrstl njuta tn kris, som for mitt lands Ar icke den detta och ar bekriifta e ett folkets att hvita val, olagligt befolkningen och gaf af lyckan iir en sarskild glfva, som fyller mitt hjerta med det till 500 indianer. min gainle herre, kejsaren, besatt i af privata handelsforetag, utnamna hr Rawlins och hr For Secretary of State. fruktan och bafvan. och de att gora rike annu rikare? aOggrad; man miste vara pi en Detta Salt Lake. S. HARRIS, Till foljd af detta krig, liafva Thatcher till senatorer. Ar 1874antogs den berykta-d- glng flegmatisk och sangvinisk. visar att demokraterna hafva en Jo, visserligen. korporationer tillrifvit sig makIbland hade jag ganska svlrt att fl Poland-lagehvilken smula respektfor folkets;vilja. genom Republikanarne beskylla skall deraf och . honom att fatta ett beslut, men nSr ten, Attorney-GeneralFor pi grund de af folket valda embetsmannen A demokraterna de icke hafva for, att Republikanarne han fattat det, stod det ocksi fast; foljaen tid, full af ruttenhet och A. 1. WEBER, Weber. deras makt, och i devalsedeln namnt sina senatorer vilja bringa de obemedlade ned frintogos man kunde byggt bus pi den grund-valefordeif pi hoga platser; och ras stalle insande regeringen en Ilau satte sanningen Ofver Hvarfdr? Helt till samma liga stiedpunkt, som i landet skall forso-k- a till kongressen. mangd utsvultne embetsjagare, allt annat For Treasurer. men ibland tvungo om i de aro England. Litomossett som forfoljde folket till detytter-sta- . simpelt derfore, att om deerhilla att bibehilla regeringen, statsaffiirer att nigot afvika deri-friALMA GREENWOOD, Millard. Det ar icke nodvandigt att att arbeta pi folkets fordo-ma- makten i legislaturen, si amna ogonblick betrakta detta: Ull Det var mycket svlrt fOr den har namna allt det ondade gjorhan rodnade och till dess all rikedom har de utan tvifvel att salja senator-embeten- ar en nodvandig artikel for virt de folket, ty det hafves annu i gamle kejsaren, och For Auditor. redenna den lade vara land, min it pi blick, och jag hade hogstbjudande; blifvit samlad pi nigra fi hanfriskt minne af de fiesta. Men nndflydde en GUY C. WILSON, Sanpete. annat oforskamdt att ranhanda till Isaac Trumbo och publikanarne gOra an att vlnda mig hog det var icke der, och Republiken ruinerad. med att regerin- ej nog bort si fort jag kunde. Mycket Charles Crane. Att de ej niirant tull, som gjorde en kostym kin- gen frintog oss rattigheten att lycklig var han, den gamle kejsarea Jag ar for narvarande mera oro-li- g e for mitt lands sakerhet, an sina kandidater for namda sys-sl- a der nastan dubbelt si dyr som styra vira egna alFarer, den For Superintendent of Public och dock, har olyoklig var ej den afven nu Te ar. Utah ar si att saga en skulle betala att visar emellertid, att de ej ha han! Insti uctions. jag nigonsin varit forut. Gud lor den,, pitvungna utgifterua for rtinsta for folkets nodvandighetsartikcl Engrespekt min vilja. fruktan vara mi att gilve, KARL G. MAESER, Utah. och pi grund deraf Landsman, varen forsigtige! land, ty alia familjer btgagna regeringen, ogiundad. Utah i $725,000 skuld haftar det. Denna vara ar af den Liten eder icke bedira af Dessa ord aro sanna, utan till regeringen. Denna s For Members of the State med och var-m- a sota miner regeringen belagd orattvisa hvem som ar temligen yttrade pi Senate. handtryckningar. Infinnen tull, och for hvarje rik man som oforskamd. Forst frintaga de dem,och ingen annan an Lincoln PARLEY L. WILLIAMS, kunde hafva uttryckt si beteck-nand- eder mangrant vid valurnan na-st- begagnar tc, ar det minst tio oss all tattighet till sjelfstyrelse, sauda de oss en hop utsvult-n- a GEORGE A. WHITAKER, valdag, och visen republika- tusen af den arbetande klassen. si han sig ned i tiden ty mormonhatare pi halsen, JOSEPH S. RAWLINS, huru financiella sammansvarj-ninga- r narne, att I iiren fdr goda att Denna indirekta skatt traffar och si vilja de, att vi skola beCHARLES R. SAVAGE, alltsi arbetaren hirdast; det ai tala hela skulle uppspringa inom blifva silda. kalaset. OSCAR W. MOYLE. han, som fir bara nastan hela hans egctpaiti. Likasom Josef skattebordan. Af dettaser man, uttydde Faraos drom, att olyck-lig- a Ar att det ar det republikanska som 1880 antogs ett lagforslag, For Members of the House 01 ir voro i annanlkande, Bdttre tider. . bestamde, att alia indianer-n- e som soker efterlikna att partie? Reprcscntat ires. en i att tid, Skall fri Colorado skulle ofverflyttas lorutsig Lincoln, myntning af silfver England, genom att en till Utah, och enligt samma DAVID R. ALLEN, lagga full af nod och elande, skulle blifva lag inford om republikanarne oforskamd h5g tull pi varor, skulle en indianstam, kallad RULON S. WELLS, komma. Icke pi grund af att komma till makten i Utah? som aro JOHN II. MURPHY', oumbarliga for folket. White River Utes flyttas till jorden skulle neka oss det Skall penningomsattningen blifOch till riga pi allt detta hafva Uiutah Reservation. HEBER BENNION, till lifvets uppehalle, va storre? blcfvo utdrifna Skall arbetslosheten oforskamdhet HENRY WALLACE. republikanarne utan pi grund af att man skulle frin Colorado till Utah och gif-n-a upphora? Skall handeln och arbetaCHARLES W. PENROSE, nog att vilja kalla sig blifva torradiske; ledare skulle 1,900,000 acres land i afhAlles uppblomstra och rens parti! ORR1N P. MILLER, Reservation. blifva trolose; egenkarlek och folket med ett blifva lyckligt och Hvad battre tider fdr handel, CHARLES J. PENCE. girighet skulle regera landets valmiende? industri och jordbrukare angir, JOSEPH E. TAYLOR, Arl882 antogs Edmunds-la-gen- , rid; korporationer, syndikater Om nigon tror det och pi ADAM SPIERS. skall allt detta ordna si som frintog folket all sigsjelft och fdreningar skulle forskansa grund deraf rostar den republi di blifvit lost att valja sina egna penhingfrigan n sig i landets hoga embeten; kanska valsedeln, di skall han och och utnamde en penningarne iter komma i skulle blifva den regeran-d- e For County Superintendent oi innom kort djupt ingra att han kommission till att hafva omlopp. Schools. makten; landets rikedom kl. 8 p aftonen med valen. gjort det; ty, for det forsta, si Handtverkare, jordbrukare, elOSCAR VAN COTT. skulle blifva samlad pi nigra fi kan silfverfrigan icke afgoras i ler hvad du an ar; du som i ditt hander; folket skulle pinytt Utah ; den kan endast i Ar 1884 antogs ett lagforslag afgoras anietes svett miste tjena ditt For Judges, Third Judical Dis- komma i slafveri och friheten gi de Forenta Staternas kongress, kalladt ,,The Bowman Act, uti dagliga brbd, vill du verkligen den ena af forlorad, grund pi hvilket och om trict. bestamdes, att de i Corepublikanarne hafva rosta for republikanarne, hvars meuniskans omensklighet mot makten ofverblifna indianerna, lorado OGDEN HILES. Salt Lake. derstades, si uppnir och af aristokrater styres parti kallade ,, Southern Utes, skulle den andra. silfret aid rig nigot erkannande. ANDREW IIOWAT, Salt Lake. komrner att vasom alltid hafva millionarer, flyttas till Utah och gifvas Programmet Historien bevisar detta; ty 1873 LE GRAND YOUNG, Salt Lake. i rit och till domedag skola vara 3,000,000 acres land San Juan ntybras af utmdrkta tal de silfret dess penning-vardfrintogo dina bittiaste Sender? Stanna County, och att den hvita beSkall TJtahfolket blifva sdldt och sedan dess hafva de som var bosatt der- samt ypperUy ttdng och ett ogonblick! Tank dig fori folkningen, icke? eller drifvas skulle derifrin. motarbetat alia forslag, som Bruka ditt forstind och rosta stades, Vi rosta icke musik. pi man, utan haft till afsigt, att Aterinfora den demokratiska valsedeln, pi principer, saga republika-narn- Di man betraktar den Trollkonstnaren ty silfret som en vardematare i hanAh ja, det kan Ar 1887antogs man ser valsedeln Annas si a ju dina enda och ar detta parti och deendasom stam-d- e densamma finnes tvanne deln. Fri myntning af silfver diliga man med goda principer, att vanner. emot detta skulle lagforslag voro komrner att forevisa nigra af men de aro lika sallsynta som seuatorer, men gora penningomsattninrepublikanska men icke en enda sina nyaste trollkonster. 40 demokrater, valsedeln finnes ingen kandidat gen storre; men det ar just detta, fattiga millionarer. republikan. C. G. Johnson komrner att tafdr namda embete. Huru kan som republikanarne icke onska, Ska n d i n a vlska dem okra- la ofver skilnaden mellan det redetta vara? Innan vi besvara ty allt sedan inbordeskriget har tixka mbten Ar hade 1890 republikanarne publikanska och demokratiska Demokraterna rosta pi goda denna friga, ar det kanske nod- hela deras strafvan varit att komma att afhillas i Salt Lake foresatt att sig tillfoga mormon-folke- t partiet. man ined goda principer. Detta vandigt att gora nigra forkla-ringa- koncentrera eller sammandraga County i foljande ordning: i Utah en annu storre Qvartetten Scandia komrner Murray, West End, den 14 skvmf, genom att ar det sakraste och fornuftiga-ste- , penningomsattningen. Ilvarfdr? dem frintaga att prestera nya och utmarkta Oktober. Talare: F. S. Fern- e och enlivar borde gora det. detta lagforslag rostratten; Ilvarjestat har en inre rege-rin- g Jo helt enkelt derfor, att om A singer. Iloaglund. bide i senaten och i kunna sammandragas til stromochj. efter samma monster som gjordes Mill Creek East Herrarne Bolton och Lund-quisskolhus, den af ledande n Forenta Staternas hufvudrege-ring- , ett centrum, si kan n 15 Oktober. Talare: F. S. de beromde guitarr- - och i senaten af senator och ett en Senat och vidt och de och C. G Johnson. mandolin-spelarnRepublikanarne prata namligen kontrclleras, komma att Cullom, och i Representanthuset somkontrollera penningmarkna-debredt orn fri myntning af silfver. Representanthus. Dessa tvi narvara och gifva flera af sina Draper, den 15 Oktober, kl. af hr Streuble. Hm! Rdsten ar Jakobs, men kontrollera afven all handel, 7:30efterm. Talare: C. A. Carl-quikallas, di man menar Detta forslag skulle utan tvif-ve- l utmarkta musiknummer. C. och M. Nielsen. n handerna aro Esaus. blifvit antaget, om ikke deDen beromde hufvudregeringen, fdr Kongres-sen- , industri och allt arbete. I detta den 16 Oktober, kl. Crescent, Afven motkomrner mokraterna ihardigt hade och di man menar en stats afseende hafva republikanarne Joe Dangerfield 7:30 e. ro. Talare: C. M. Nielarbetat detsamma, och haruti att upptrada. inre regcring, tdr Legislaturen, haft lyckan med sig. De hafva sen och C. A. Carlquist. de af flera stora understoddes Alla firo 1875 var ett hirdt dr for detta eller lagstiftande forsamling. En lyckats alltfor val i att sammanSouth Cottonwood, nara Peo- handelsfirmor i som icke ostern, Co-oTalap land: Inga pengar, fattigdom, stat, antingen den ar stor eller draga penningcirkulationen; de ples , kl. 7:30 e. m. onskade att se deras goda kun-de- r Hjeilligt Vllkomna. C. A. M. Nielsen och C. re: hafva ratt att hafva pi folkets bekostning ska-pi Utah totalt arbetsloshet, nod och elande liten, har endast tillintetgjorda. Fritt intrade. Tag edra vanherrskade ofverallt, oaktadt det tvi senatorer i kongressen. Mer millionarer och dessa ner med er eh fi en nojsatn West Jordan skolhus, den 18 nu prisen pi alia varor, republikanska partiet var det representationen i Representant-huse- t Oktober, kl. 7:30 e. m. Talare: Ofvansticnde aro utdrag frin som hade makten. Ilvad var forhiller det sig annorlun-da- , pi jordbrukarens produkteroch C. A. Carlquist och C. M. ett tal af hr J. L. Rawlins, afhil-le- t Dorrarne oppnas kl. 7:30 och stat der ar arbetarens sen. den 15 Sept. 1894. ty hvarje repre motet borjar precis kl. 8. daglon. Abrah a tn Lincoln x prof etia. senterad Democratic Ticket. i forhillande till dess . ytt-rad- kt terri-toriu- m poli-gamila- m niim-lige- d5-de- mor-monkyrk- be-gag- na . en-skil-da prof-ningen- s a to-g- o inne-hille- r beri-kand- e n, n! ge-no- in r, a vil-!- kf-v-eu repu-ilikanarn- es republi-kanarne- a e; Skapdipaviskt si nod-vandig- a Uncompah-gre-indianern- e Vandagen den rat-tigli- et 14 Octobef pen-ninge- ofver-scend- e Social Hall. e, demo-kratisk- a e. Edmunds-Tuc-ker-lagen- ba-st- i , Professor Andersen i r. pen-garn- t, repu-blikanar- penning-marknade- e: Ert-roa- e, n st harpo-spelare- Carl-qnis- t. at af-to- |